Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter. Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur. Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals. Ladberg skriver om att sagor är ett bra och rikt material där barnen lär sig nya ord. Hon poängterar även att det är bra att dela in barnen i smågrupper där barnen är ungefär i samma språkliga nivå. Barn som inte förstår ledsnar och tappar koncentrationen, ger upp ”stänger av” för språket. Sagor läses bäst i smågrupper (Ladberg 2003, s. 157, 158). Resultatet visar att pedagogerna visar ett förhållningssätt som bygger på en nyfikenhet hos pedagogerna, lyssnar, samtalar och forskar tillsammans med barnen. Pedagogerna ger barnen en delaktighet genom att plocka fram barnens läroprocesser och utveckling genom läroplansmålen (Lpfö 98 reviderad 2010, s. 9, 10). / The main purpose of this study was to look how preschool teatchers work with multilingual children in preschool. I chose to use a qualitative interview method, since the teachers reasoning and opinions were at value. That was my interest in this study. Both preschools that I have been to and done my interviews at show a great interest by their curiosity to learn words and phrases in different languages. The teachers use the children´s parents for access for new words. It is predominant among the teachers to encourage the children to speak their mother tongue with each other in preschool, and the teachers also point out how important it is that the parents speak the mother tongue at home with the children. The teatchers wish is that every child should feel proud of their origin, language and culture. The preschool used song, music and fairy tales and they also divided the children into smaller groups so everyone could have their say. Ladberg describes how fairy tales are a good and abundant material were the children learn new words. She also points out that it´s good to divide the children into differnet small groups were they´re approximately at the same level. Children who don´t understand become sad and lose their concentration, give up ”shut down” the language. The best way is to read fairy tales in small groups (Ladberg 2003, s. 157, 158). The difficulty to work with multilingual children is that the teachers sometimes don´t know if the children understand what teachers are saying. The result shows that the teachers show an approach, which is based on curiosity of the teachers and listen, converse, and do research togheter with the children. The teachers give the children participation by bring out children´s processing of learning and development by the goals of the curriculum (Lpfö 98 2010, s. 9, 10).

English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective.   Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav. / <p>Svenska</p>

Denna uppsats bygger på en systematisk litteraturstudie där syftar att undersöka vilka faktorer som påverkar andraspråkselevers språkutveckling. Uppsatsen syftar också till att ge en samlad bild om modersmålets betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet tar sin utgångspunkt i translanguaging- och i det sociokulturella perspektivet. Empirin som ligger till grund för denna systematiska litteraturstudie bygger på svensk och internationell forskning. De faktorer som framkommer i studiens resultat är att andraspråkselevers språkutveckling påverkas av lärares inställning till elevens modersmål. Resultatet visar också att ett lands språkideologi har en inverkan för elevers identitetsutveckling, vilket därmed bidrar till att elever anpassar sig efter den rådande normen. Den samlade bilden av forskningsområdet visar även att elevernas modersmål är betydelsefullt för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med studien var att undersöka några lärares beskrivningar av sin undervisning i svenska som andraspråk med fokus på hur undervisningen planeras, vilka utmaningar som lärarna kan ställas inför samt deras upplevelser av andraspråksundervisning. Studien utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes med en kvalitativ metod som användes för att samla in material utifrån fyra lärare verksamma på en högstadieskola, varav en av lärarna undervisar i en förberedelseklass med nyanlända elever. Studien visade att de fyra intervjuade lärarna beskrev olika arbetssätt i undervisningen som inkluderade samspel och de hade det gemensamt att de planerade undervisning som ansåg gynnade elevernas språkutveckling. Lärarna beskrev utmaningar så som kulturkrockar, olika kunskapsnivåer hos eleverna och betygssättning. Lärarna uttryckte delade åsikter om förstaspråkets roll i andraspråksundervisningen. Användandet av elevernas förstaspråk i undervisningen tillämpades av en av lärarna, medan två av lärarna inte var säkra på hur förstaspråket kan inkluderas i andraspråksundervisningen eller vilken innebörd förstaspråket skulle uppfylla.

Studien undersöker hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbetssätt och arbetsmaterial i relation till andraspråkselevers språkinlärning. Den avser också att undersöka hur lärare beskriver modersmålets inkludering i klassrummet. Studien är av en kvalitativ metodansats då vi använder oss av semistrukturerade intervjuer när vi samlar in data. Studien utgår från intervjuer av fyra lärare som arbetar på en mångkulturell skola och resultatet diskuteras i förhållande till det sociokulturella perspektivet samt kognitivt inriktad lärandeteori med fokus på flerspråkighet. Intervjusvaren kategoriseras i följande kategorier: Förutsättningar för språkutveckling, Individualiserad undervisning och Språkinkludering följt av flera underkategorier. Resultatet av intervjuerna visar på att många lärare förespråkar modersmålsinkludering i undervisningen, detta för att främja elevers språkinlärning men också för deras identitetsutveckling. Lärarna anser också att det är viktigt att arbetsmaterial och arbetssätt utformas utifrån elevens språknivå.

Detta examensarbete är en studie av vad pedagoger 1på två förskolor i olika kommuner i södra Sverige har för erfarenheter av sitt dagliga arbete med de flerspråkiga barnens språkutveckling, samt vilka metoder de använder sig utav i förskolans verksamhet. Det skrivs in allt fler barn med annat modersmål än svenska i förskolorna i Sverige idag. Pedagogerna i förskolan har till uppgift enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016) att ge barn med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin till grund för vår studie eftersom människan lär sig språk i samspel med andra. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer som redskap i en kvalitativ metod. Tio pedagoger på två olika mångkulturella förskolor i södra Sverige intervjuades i grupp om tre till fyra pedagoger i varje grupp. Resultat Erfarenheter som framkom i studiens resultat är bland annat att pedagogerna använder sig av olika språkutvecklande material som TAKK, språkpåsar och digitala läromedel. Pedagogerna berättar vad för tankar de har kring hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling har förändrats genom åren. Studien visar att de båda mångkulturella förskolorna arbetar på likvärdiga sätt kring de flerspråkiga barnens språkutveckling, men har kommit olika långt i utvecklingen när det gäller metoder att använda sig av. Några av metoderna som båda förskolorna använder sig av är exempelvis att de arbetar med böcker som finns både på svenska och barnens modersmål, att benämna många gånger om och vara tydlig och tala korrekt svenska som pedagog på förskolan är en del av de arbetssätt som de använder sig utav. Förskolan Sångfåglarna är till exempel i startgroparna i utvecklingen  av metoden TAKK i sin verksamhet medan Skogsgläntan kommit en bra bit på vägen i sitt användande av TAKK i syfte att stärka de flerspråkiga barnens språkutveckling.

The purpose of this study is to examine bilingualism, multilingualism and language attitude of deaf students in gymnasium. The study will also investigate the similarities and differences between student’s attitudes regarding their multilingualism. The questions asked are: Do they feel bilingual or multilingual? What’s their attitude to their languages? Do they feel proud having known several languages? The methods used are qualitative interviews as data gathering method, specifically focused on phenomenology. The seven deaf individuals from gymnasium were interviewed for this study. Because the method of phenomenography was used, the focus was on the empirics rather than theories. The analysis will be mainly focused on phenomes rather than the students themselves. The main results from this study includes that the students did not pride in their bilingualism or multilingualism but instead they believed they learned because of their environment. In addition, they highlighted judgements they received for being deaf such as not believing they had the capacity of learning several languages. Deaf people are often stereotyped by hearing people as being dumb and not being able to write or read. Other areas found are communication, opportunities and code shifts are greatly of importance for their multilingualism. They find multilingualism overall positive and it may give them opportunities that other might not have. My hope is that my study can outline what are the attitudes of bilingualism, multilingualism and languages among deaf people.

Åren 2015 och 2016 kom det cirka 200 000 immigranter till Sverige. Detta innebär att det ställs krav på den svenska skolan som utvecklats och blivit allt mer mångkulturell. Enligt statistik från Skolverket kan det fastställas att det i Sverige finns en stor mängd flerspråkiga grundskoleelever som inte uppnår målen i matematik och slutar därför grundskolan med ett underkänt betyg. Anledningarna till varför vi valt att genomföra denna kunskapsöversikt är för att belysa vikten av en flerspråkig matematikundervisning och eftersom detta är ett aktuellt ämne. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka vilken betydelse språket har i en flerspråkig matematikundervisning. Senare i kunskapsöversikten har vi fördjupat oss i hur lärare kan arbeta för att nyttja elevers flerspråkighet i matematikundervisningen. Urvalet av studier har utförts genom en systematisk process. Först gjordes enkla sökningar i olika elektroniska  databaser.  De  elektroniska databaserna  som  nyttjades  var  Primo, Summon, ERIC, Google Scholar och DiVA. I kunskapsöversikten utgick vi från vetenskapliga  artiklar  som granskades  utifrån  olika  kriterier.  De  olika  kriterierna  var peer-review, fulltext, språk, årtal och land. Dessa studerades och redovisades sedan i form av en kartläggning. I kartläggningen uppmärksammas författare, årtal, land, forskningsfråga och metod. Vi har valt att utforma en fördjupad analys som berör hur lärare kan arbeta för att nyttja elevers flerspråkighet i matematikundervisningen. Fyra olika aspekter tas upp och dessa är: En flerspråkig matematikundervisning, en anpassad undervisning, höga förväntningar och stöttning för ökad prestation och social kommunikation och interaktion.

Studien undersöker hur fyra klasslärare i åk 1-3 organiserar sin undervisning för att utveckla det svenska kunskapsspråket hos elever med svenska som andraspråk. Bakgrunden behandlar synen på ämnet svenska som andraspråk och hur den förändrats med tiden. Studien lyfter fram likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar. Dessa analyseras sedan med stöd av tidigare forskning och en teoridel som bygger på Jim Cummins sammanställning av forskning på ämnet. Resultatet visar att lärarna lyfter kartläggning och kontakt med vårdnadshavare till elever med SVA som viktiga förutsättningar för att skapa undervisning som utvecklar elevernas kunskapsspråk. Det framkommer även att lärarna vill organisera undervisningen så att elevers modersmål får en större roll i undervisningen, men att det inte alltid görs. Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare beskrivs som en förutsättning för att inkludera elevers modersmål i helklassundervisningen.