Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen. Förutom forskning i dessa ämnen har vi även tagit del av beprövad erfarenhet och genomförda projekt. En insikt som vi fått genom vår studie är att skönlitteratur kan användas som ett arbetssätt med många möjligheter och som gynnar alla elever oavsett kulturell och språklig bakgrund. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på samma sätt med att skapa läslust hos alla sina elever. Dessutom visar resultatet att de intervjuade lärarna har ringa kunskaper i vad forskning säger om modersmålets betydelse för fortsatt språkutveckling. Förutom detta visar resultatet att bearbetning av litteratur skiljer sig avsevärt åt mellan de olika lärarna. En ytterligare insikt som vi fått under vår studie är vikten av att eleverna får möjlighet att bearbeta litteratur tillsammans med andra för att ta del av andras erfarenheter och upplevelser av det lästa.

Syftet har varit att undersökahur förskolor arbetar med språkutveckling och åtgärder kring barn med senspråkutveckling. Anledningen till vårt undersökningsområde är att språket avgörhur precist du kan uttrycka dina behov så att andra förstår eller för att kunnasamspela med andra. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2016a) ska förskolanstimulera barns språkutveckling samt andra uttrycksformer. Studiens metoden harvarit observationer och intervjuer. I intervjuerna framkom att pedagogerna ärmedvetna om sitt förhållningssätt och att boksamtal användes som enspråkutvecklande aktivitet. Roberts (2008) menar att boksamtal är den bästametoden för att utöka ett ordförråd på. Andra menar också att samtalensstruktur avgör hur väl barn förvärvar det verbala språket (Svensson, 2012;Wasik, 2010). Vår slutsats är att förskolorna i studien är så kalladespråkstarka förskolor som använder sig av ett nyanserat språkbruk, boksamtaloch öppna frågor med barnen.

Syftet med detta arbete är tvåfaldigt. För det första undersöker vi andraspråksinlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. För det andra undersöker vi om Kiwimetoden är en passande läsinlärningsmetod för dessa elever med annat modersmål än svenska. I vår framställning av Kiwimetoden ligger fokus på läsning, och vi går därför inte in på skrivandet. De metoder vi använt för att komma fram till vårt resultat är litteraturstudier, personliga semistrukturerade intervjuer och observation. Vårt resultat visar för det första att andraspråksinlärning är en mycket komplicerad process och många är de som har åsikter om hur en ultimat andraspråksinlärning bör gå till. Dock framgår tydligt i den litteratur vi tagit del av att det är att föredra att låta elever med annat modersmål än svenska lär sig läsa på sitt modersmål först innan de lär sig läsa på svenska. Detta styrks även i en av våra genomförda intervjuer. Däremot visar vårt resultat att så sällan tycks vara fallet i svenska skolor. I stället får alla elever lära sig läsa på svenska först, oberoende av hur deras kunskaper i det svenska språket ser ut. För det andra visar vårt resultat att Kiwimetoden har många fördelar för elever med annat modersmål än svenska. Framför allt framhålls av såväl litteratur som intervjuer det positiva i att man inom Kiwimetoden arbetar mycket med bilder och förförståelse. Även det faktum att allt handlar om språk i Kiwimetoden och att elever och lärare samtalar och sätter ord på allt framställs som en stor fördel för dessa elever. Vår slutsats är således att andraspråksinlärning är mycket komplex och att det handlar om att som pedagog se till varje individs styrkor och förmågor. Vi anser att Kiwimetoden gör just detta, synliggör var varje enskild elev befinner sig i sin inlärning, vad han eller hon behöver utveckla och vilka styrkor eleven har till sitt förfogande för att åstadkomma utveckling. Vi har även dragit slutsatsen att Kiwimetoden är mycket passande för elever med annat modersmål än svenska tack vare att man arbetar med elevernas förförståelse, använder sig av bilder i arbetet och verbaliserar precis allt. Alla ord blir hörda och språket är dominerande i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.

Språkundervisning i ett större perspektiv - med anledning av modersmålundervisning som ett marginaliserat skolämne -inom eller utanför timplanen- tas upp i det här examensarbetet. Undersökningen gäller värdesättning av modersmål i en norrländsk kommun. Syftet var från början att bidra till ökad kunskap om hur modersmålselever, deras föräldrar och deras klasslärare värderar befintlig modersmålsundervisning och dess upplägg i kommunens regi. Särskilt fokus lades på placeringen av modersmål inom eller utanför skoldagen. Syftet med arbetet utvidgades under litteraturstudien som gav nya synpunkter för en möjlig attitydförändring gentemot modersmålundervisning i nutidens samhälle. Intervjuer med de tre grupperna av informanter och utvärdering av svaren genom en tematisk analys ska bidra till en förbättrad insikt på hur man på basen ser på ämnet. Studiens deltagare bedöms värdesätta modersmålsundervisningen främst utifrån privata aspekter. Placeringen av ämnet i skoldagens timplan avgör deltagande och praktisk hantering. Det visar indirekt informanternas värdering.En viktig slutsats är att det finns en stor diskrepans mellan den undersökta skolpraktiken och aktörernas värdesättning gentemot i litteraturen hittade sociologiska, pedagogiska aspekter och forskningsresultat, samt ideologiska-politiska målsättningar. Den diskrepansen står även för marginaliseringen av ämnet, respektive för den breda ometvetenheten om attityden i frågor gällande inkludering av nyanlända invånare.

Lärande i det svenska språket är av vikt för barn med annat modersmål än svenska. Språkliga erfarenheter ska läras in i en tidig ålder för att inte leda till svårigheter i språklärandet. Eventuella svårigheter kan senare påverka barnens kommande skolgång och framtida studier. Språket är viktigt eftersom det ger oss ett kommunikativt verktyg som behövs för att leva i samhället. Syftet med denna studie är att få förståelse för pedagogers arbetssätt och förhållningssätt gällande inlärning i svenska som andraspråk för barn med utländskt modersmål. Studiens två forskningsfrågor är: ”Vilka arbetssätt uttrycker pedagoger utifrån sina horisonter i arbetet med språkutveckling med barnen?” samt ”Vilka utmaningar utifrån sina erfarenheter ger pedagoger uttryck för i arbetet med språkutveckling med barnen?” För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes samtalsintervjuer med pedagoger på två avdelningar i en mångkulturell förskola. Dessa intervjuer ljudinspelades och transkriberades varefter transkriberingarna blev analyserade utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. De hermeneutiska tolkningar som uppkommit genom samtalsanalysen har därefter utgjort resultatet till denna forskningsstudie. Sammanfattningsvis visade studien att de förhållnings- och arbetssätt som pedagogerna uttryckte var öppensinnade och empatiska. Pedagogerna ville stötta barnen i att lära sig svenska, samt vara goda förebilder för barnen i hur de själva använder det svenska språket. De utmaningar som pedagogerna uttryckte var bristande kommunikation med föräldrarna samt att få vara en del i en mångkulturell kontext och bidra till att barnen ges ett utvecklande språklärande i svenska. Studiens slutsats blev att om språklärande i svenska för barn med annat modersmål än svenska ska ske, krävs både engagemang, intresse, lyhördhet och tydlighet hos pedagogerna. Utöver detta behöver de också förhålla sig till barnens individuella språkkompetenser och bakgrunder samt att använda varierade arbetssätt och resurser för att kunna erbjuda barnen ett så utvecklande språklärande som möjligt.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilka attityder elever har till modersmålsundervisning i grundskolans senare år i en mångkulturell skola. I undersökningen har en kvalitativ forskningsintervju använts. Sammanlagt har åtta elever med modersmålsundervisning medverkat i undersökningen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna upplever undervisningen vara positiv och att de har önskemål om att få utökade undervisningstimmar. Föräldrarnas åsikter om modersmålsundervisning samt betyg i ämnet modersmål har fått flera av eleverna att delta i undervisningen.

Den invandring som Sverige har upplevt de senaste decennierna har resulterat till mångkulturella klassrum, vilket gör att klasslärare undervisar andraspråkselever. Lärare behöver bred yrkeskompetens för att möta andraspråkselevers skilda kulturella och språkliga bakgrunder. Det förekommer generellt att andraspråkselever inte uppnår kunskapskraven i skolan, till skillnad från elever med svenska som sitt modersmål. Syftet med studien att undersöka hur lågstadielärare arbetar för att andraspråkselever ska uppnå skolans kunskapskrav. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt, där metoden semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för empirin. Studien har ett lärarperspektiv, där fem utbildade lärare i de tidigare skolåren har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att främja elevers andraspråksinlärning. Av resultatet framgår det att skilda faktorer främjar respektive hämmar elevers andraspråksinlärning. Angelägna faktorer är bland annat skolverksamhetens organisation och lärares kompetens.

Elever som inte har svenska som modersmål lyckas sämre i matematik än elever som har svenska som modersmål. Man kan därför befara att elever med annan språkbakgrund än svenska missgynnas i det svenska skolsystemet. Tidigare forskning påvisar att det finns ett antal faktorer som kan påverka andraspråkselevers måluppfyllelse och därför behöver tas hänsyn till i matematikundervisningen. Avsikten med studien är att undersöka hur de nationella proven är utformade och anpassade utifrån kända svårigheter för andraspråkselever, samt hur lärare arbetar i matematikundervisningen för att bemöta kända svårigheter. För att få svar på forskningsfrågorna har jag samlat in information från lärarintervjuer samt använt mig av en dokumentanalys. Studien visar att det förekommer uppgifter i de nationella proven som innehåller några av de kända svårigheterna för andraspråkselever. De intervjuade lärarna har olika uppfattningar om hur de nationella proven är utformade och hur undervisningen ska bedrivas för att andraspråkselever inte ska missgynnas.

INLEDNING: Studien är inriktad på vad förskollärare upplever som viktigt att beakta vidinskolningar och skildrar upplevelser av att skola in barn med annat modersmål än svenska,jämfört med barn med svenska som modersmål. Tidigare forskning som presenteras belyserbland annat inskolningar med fokus på samverkan och samspel. Därmed är avsikten attkomplettera med forskning om inskolningar av barn med olika modersmål.SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att öka förståelsen för vad förskollärarna istudien upplever som viktigt att beakta vid inskolningar. Studiens frågeställningar är följande:Vad upplever förskollärarna som viktigt att beakta vid inskolningar? Vilka upplevelser skildrasangående inskolningar av barn med annat modersmål än svenska, jämfört med barn medsvenska som modersmål?METOD: En kvalitativ metod har genomförts i form av intervjuer med förskollärare som harerfarenhet av inskolningar utav barn med olika modersmål. Studien har inspirerats av enfenomenografisk ansats. Intervjumaterialet spelades in och transkriberades. Däreftergenomfördes en analys för att urskilja likheter och skillnader som kategoriserades. Studiensresultat presenteras genom sammanfattningar av förskollärarnas berättelser och med citat.RESULTAT: Förskollärarna framhåller relationsskapande, flexibilitet och att vara entillgänglig anknytningsperson som viktiga beaktanden under inskolning. Vidare uttryckernågra vikten av att utse en ansvarspedagog och att kommunicera information. Förskollärarnauttrycker både likheter och skillnader i upplevelser angående inskolningar av barn med annatmodersmål än svenska, jämfört med barn med svenska som modersmål. Nästan samtligaförskollärare upplever fler svårigheter med att skola in barn med annat modersmål än svenskapå grund av språkliga hinder. Tid och planering beskrivs som viktigt vid inskolningar, specielltav barn med annat modersmål än svenska. För att möta kommunikativa utmaningar ochmöjliggöra en god introduktion används icke-verbal kommunikation, informationsblad på olikaspråk, bilder samt språkliga personella resurser.