No description available.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka hur några lärares inställning till ämnet svenska som andraspråk är.</p><p>Frågeställningarna vi utgick ifrån var:</p><p>• Vilken inställningen har några olika lärare till ämnet SVA?</p><p>• Påverkar lärarens kunskap om ämnet SVA dennes inställning till det?</p><p>• Hur arbetar de olika skolorna med SVA?</p><p>• Under vilka omständigheter bedrivs SVA-undervisningen på några skolor?</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sex kvinnliga lärare i varierande åldrar och med olika utbildningar. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju för att på bästa sätt få fram lärarnas inställning till ämnet.</p><p>Resultatet visar att inställningen till ämnet till viss del påverkas av lärarnas utbildning och erfarenhet på så sätt att lärare med en god utbildning eller lång erfarenhet inom yrket har en mer positiv inställning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lägger SVA-undervisningen på den tid det passar läraren, vilket även kan vara efter elevens skoldag. Läraren som bedriver undervisningen har mycket sällan någon utbildningen i ämnet. De flesta lärarna tycker att resurserna är för dåliga och att det finns för få utbildade lärare i svenska som andraspråk i de tidiga skolåren.</p>

<p>Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.</p><p>Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.</p><p>Alla pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag. Detta är dock något som upplevs som svårt eftersom man saknar gemensamma referensramar att utgå från. Skillnader i begreppsuppfattningen när eleverna arbetar på sitt modersmål respektive på svenska kan urskiljas. Elevunderlaget i undersökningen är dock alldeles för litet för att kunna dra generella slutsatser av resultatet.</p>

<p>Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.</p><p> </p><p> Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.</p><p> </p><p> Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet. Slutsatsen blev även att man idag prioriterar tvåspråkiga barns modersmål i högre grad än tidigare i förskolan men modersmålets status behövs öka ytterligare så att verkligheten blir som sådant att man på modersmål ser som tvåspråkiga barns rättighet.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.</p>

Andelen förskolebarn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn är det viktigt att fortsätta utveckla sitt första språk, modersmålet, samtidigt som de lär sig svenska. Forskning visar att det är i förskoleåldern de bästa förutsättningarna för att utveckla tvåspråkighet och lägga grunden till läs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvåspråkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska språket utan också i sitt första språk. Eftersom det inte sker någon undervisning i förskolan kallas det ”stöd”, stöd i modersmålet eller modersmålsstöd istället för modersmålsundervisning. På samma sätt benämns det modersmålstränare istället för modersmålslärare. Syftet med studien är att undersöka vilka materiella och sociala resurser förskolepersonal, modersmålstränare och föräldrar använder enskilt eller tillsammans för att stödja barns modersmål. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare, två föräldrar och två modersmålslärare i en kommun i norra Sverige. Resultaten visar att när det gäller resurser är de likadana för alla personer för förskolepersonal, för föräldrar och modersmålstränare. Det är motivationen hos de inblandade som gör att dessa resurser används olika för att medverka till modersmålsutveckling. Likaså visar studien att den mest avgörande faktorn för utveckling av barnens tvåspråkighet är det sociala kapitalet. Att det finns folk runtomkring barnen som pratar deras modersmål, förälder, farförälder, vänner, modersmålstränare och förskolepersonal som stimulerar och uppmuntra användning av två språk och får det till någonting naturligt.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare. Lärare valdes medvetet utifrån verksamheter i geografiska områden med högre andel mångkulturella barngrupper. Resultatet visar att utmaningarna lärarna möter i det vardagliga arbetet var få men centrala för barns utveckling. Utmaningar som synliggörs i studien kännetecknas av begreppen trygghet, första mötet, samspel, kommunikation, delaktighet, modersmål, meningsfullt lärande, varierande utvecklingsnivåer och konflikhantering. Trygghet visar sig vara ett centralt begrepp både i arbetet med flerspråkighet och för barns identitetsutveckling, vilket samtliga lärare var samständiga vid. Resultatet visar flera olika uppfattningar lärare har kring språkets betydelse för barns möjlighet till samspel, kommunikation och delaktighet. Studien presenterar även metoder och arbetssätt som verksamheter använder för att främja sitt arbete med flerspråkighet.

The purpose of our study is to interpret and understand the experiences that parents to multilingual children have towards multilingualism in pre-school. We are also interested in finding out what these parents think about their children’s development in multilingualism both in pre-school and at home.   Our study is based on qualitative interviews. We interviewed nine families that have multilingual children in pre-school.  The data we collected from our interviews has been analyzed using socio-cultural and inter-cultural theories along with previous research.   The result of our study showed that parents to multilingual children have both positive and negative opinions about the multilingual concept. Most of our informants had positive opinions about multilingualism in general. At the same time they all had concerns about what multilingualism can do for the linguistic development of their children. Because of the negative opinion our parents have towards multilingualism in pre-school, everyone but one parent said that they would decline the possibility for their child to participate in mother tongue or first language activities in pre-school. We reach a conclusion that one important thing that needs to improve in order for these parent not to worry about their children’s linguistic development is the collaboration between pre-school and the parents.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på modersmålets betydelse, vilkafördelar och nackdelar det finns med tvåspråkighet samt hur de arbetar med det iförskolan. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på åtta förskolläraresintervjusvar. Respondenterna fick möjligheten att berätta sin syn och erfarenheter utifråntvåspråkigheten på förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på vad tvåspråkighet är och att deser fler fördelar än nackdelar med tvåspråkigheten. Förskollärarna menar atttvåspråkighet ger tillgång till olika språk, kulturer och erfarenhetsvärldar. De tyckerockså att modersmålet har stor betydelse för andraspråket, och därför är det av stor viktatt barnen får möjligheten att lära sig sitt modersmål redan i förskolan. Förskollärarnasuppfattningar är att barn som kan sitt modersmål också har ett bättre självförtroende ochblir mer trygga i sin identitet. Det som förskollärarna i studien har gemensamt är att de har liknande arbetssätt för attfrämja och stödja tvåspråkigheten i förskolan. Bland annat låna böcker från biblioteket,läsa sagor, förtydliga med bilder och lyssna på musik. Enligt förskollärarna är dessametoder ett bra sätt att utveckla och förstärka andraspråket.