Inledning Enligt undersökningar som har gjorts i Sverige framgår det att en fjärdedel av alla barn som växer upp i Sverige har ursprung från andra länder. I gällande styrdokument för förskolan framgår det att förskollärare ska skapa förutsättningar för att barn som har ett annat modersmål än svenska att utveckla både det svenska språket och det egna modersmålet. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att skapa större kunskap om språkfrämjande arbete i förskolans verksamhet med barn som har ett annat modersmål än svenska. Metod Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder med intervju som datainsamlingsmetod. All data har samlats in, analyserats och kopplats samman med bakgrund. Resultat Resultatet visar på att språkfrämjande arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska kan ske på olika sätt. Det framgår att uppdelning av barn i mindre grupper gynnar det språkutvecklande arbetet, att reflektionen i arbetslaget erbjuder nya perspektiv och banar väg till att hitta de metoderna som är mest lämpade och som gynnar det språkutvecklande arbetet med barn som har ett annat modersmål. Delaktighet, bemötande, lyhördhet och omtanke är faktorer som påverkar det språkfrämjande arbetet i en riktning som ska gynna barnen i förskolan. För att lyckas kan man även behöva komplettera med redskap.

Denna studie har sin grund i lärarnas användning av skönlitteratur. Syftet har varit attundersöka hur modersmålslärare använder skönlitteratur som en del av sin undervisningi modersmålsämnet arabiska och att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar de anseratt det finns med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från olika teoretiskaperspektiv och metoder t ex Langers modell. I studiens forskningsbakgrund har vi tagitupp olika forskares syn på skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fåinformationen om hur lärare använder skönlitteratur gjordes kvalitativa intervjuer medsex verksamma modersmålslärare som medvetet använder skönlitteratur i grundskolan.Analysen visar att de använder sig främst av skönlitteratur i boksamtal för elevernasspråkutveckling. Resultatet visar att läraren kan arbeta på flera olika sätt i undervisningenoch även med skönlitteratur. Lärarna i denna studie tycker att användning avskönlitteratur är av betydelse för elevers språkutveckling. De lyfte även fram utmaningenmed att använda skönlitteratur i ämnet modersmål då det framförallt är tidsbrist somhindrar dem

Avsikten med vårt arbete är att belysa modersmålsundervisning och dess funktion utifrån ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser främst modersmålsundervisning utifrån elevers, föräldrars och modersmålslärares perspektiv. Vår undersökning har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmålsundervisning där vårt syfte har varit att ta reda på hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån relevanta teorier för vår undersökningVårt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn både på modersmålsundervisning som helhet och på den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmålsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för modersmålslärarna. Många modersmålslärare arbetar idag under ett pressat schema tidsmässigt då de ofta ambulerar mellan skolor.

Syftet med vår studie var att få en ökad kunskap för hur pedagoger förhåller sig till Malmö stads språkpolicy, samt hur modersmålet inkluderas i arbetssättet. Vi har Vygotskijs sociokulturella perspektivet som vår teoretiska utgångspunkt. Barns lärande utgörs av interaktion i samband med miljön. För att samla in det empiriska materialet har vi intervjuat fem förskollärare, en förste förskollärare och en biträdande förskolechef. Intervjuerna utfördes på förskolor i ett mångkulturellt område i Malmö.Studiens resultat visade att modersmålet nu är inkluderat i arbetssättet, men att materialet är av betydelse för att lyfta fram minoritetsspråken. Material som främst används är ipad och litteratur. Pedagogernas språkliga kompetenser är likaså av betydelse för inkluderingen. Studien visade även att pedagogernas syn påverkar hur klimatet blir på förskolan.Studiens slutsats är, att i det stora hela är modersmålen nu mera inkluderade i verksamheten och därmed även barnen. Det har öppnat upp intresse och möjligheter för ökat samarbete med vårdnadshavare när det gäller deras språk och etnicitet.

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område. Målsättningen med genomförandet av tvåspråkig undervisning är att tillgodose tvåspråkiga elevers behov av stöd för att utveckla kunskapsrelaterade språk, som är nödvändiga medel för att nå högre måluppfyllelse. Målsättningen med detta är även att arbeta för ett mångkulturellt samhälle och förebygga utanförskap. I denna undervisningsform tillvaratas modersmålet maximalt i de tidigare skolåren. De tvåspråkiga eleverna är positivt inställda till det egna modersmålet och är motiverade till att tillägna sig en välutvecklad tvåspråkighet. De har utvecklat två verbala och skriftliga kommunikativa språk. Däremot känner många sig otillfredsställda med läs- och skrivutvecklingsnivån de har uppnått på modersmålet, då undervisningen i detta ämne reducerats allt mer. Flertalet elever hävdar att de behöver få en additiv tvåspråkig undervisning där båda språken lärs ut lika mycket för att vidareutveckla båda språken.

Mitt arbete om flerspråkighet och lärande i matematik handlar om faktorer som påverkar andraspråkselever när de lär sig matematik. Genom studier av tidigare forskning har jag funnit en rad faktorer som påverkar dessa elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematik- undervisningen. Som en röd tråd genom mitt arbete går tanken att såväl språk- som ämnesinlärning bäst sker i samarbete med andra i ett socialt sammanhang. Det finns många hinder som andraspråkselever ska övervinna för att lyckas i matematik. Elevernas kulturella och språkliga bakgrund har en stor betydelse. De ska tillägna sig ett matematikspråk som kan skilja sig mycket från det de är vana vid. I mitt arbete visar jag också på att det finns stora kulturella skillnader i matematikspråket. Jag betonar också betydelsen av få undervisas på sitt modersmål tills andraspråket kan användas kognitivt. Dessa slutsatser bekräftas av en enkät som andraspråkselever har besvarat liksom av intervjuer med berörda matematiklärare. I takt med att andelen andraspråkselever ökar, ökar även kraven på att alla lärare skall arbeta med både språk- och kunskapsutveckling. I mitt arbete ger jag flera förslag på hur en effektiv inlärningsmiljö för andraspråkselever kan se ut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare jobbar för att främja utveckling av flerspråkiga barns samtliga språk. För att uppnå syftet har jag använt mig av kvalitativ metod. Tre förskollärare och en barnskötare har intervjuats. Materialet som samlats med hjälp av intervjuerna har analyserats utifrån sociokulturell teori om lärande som betonar att man lär sig i interaktion med andra, i studien menas alltså barn som lär sig i samspel med framför allt vuxna. Studiens resultat visar att för att utveckla alla sina språk behöver barnen samtala med vuxna som talar dessa språk, men även när pedagogerna inte behärskar barnens alla språk jobbar de med flerspråkighet genom användning av hjälpmedel, kontakt med barnens hem och samarbete mellan avdelningar och förskolor. Att lärarna har ett positivt förhållningssätt till barnens flerspråkighet och att det finns en bra relation mellan lärarna och barnen, där barnen, deras intresse och påverkan på sin vardag på förskolan sätts i centrum, spelar också stor roll för barnens lärande.

Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer. De berättade och vi observerade också att äkta, genuint engagemang från lärare till elever är väldigt viktigt. Särskilt när eleverna har problem med både språk och skolan i allmänhet. Lärarna har påpekat att det finns mycket problem med att skolan nästan helt saknar svenska elever, men att elevernas unika bakgrund också ger fördelar. Vi har sedan kopplat resultatet till att språket utgör den viktigaste beståndsdelen i att ta till sig kunskap och därför krävs ett djupare samarbete lärare emellan och att ta hjälp av modersmålslärarna.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var:•Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska?•Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? •Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning?Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling. En tydlig organisering av ämnet svenska som andraspråk, där diskussioner förs och där skolans vision är enhetlig skapar goda förutsättningar för elever med annat modersmål än svenska.

Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning.