Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olikabranscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar ochtjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönenskiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställdarbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka ochjämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till detmansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är:Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till derasutbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod haranvänts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserarempirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv kartaav yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus,Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar attdels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragittill valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sittyrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typav person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mermedvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att debehövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflekteralika mycket över sitt traditionella utbildningsval.

ABSTRAKTElisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet.Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval. Omgivningens påverkan på elevernas prestationer har stor betydelse. Eleverna är medvetna om hur omgivningen upplever deras svårigheter och är känsliga för hur lärare och klasskamrater bemöter dem. Eleverna upplever att de är i behov av undervisning i en lugn miljö med ett långsammare tempo, tillgång till bra material som inspirerar till bättre förståelse av matematiken.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet.

På praktiken har vi upplevt att elever är omedvetna om syftet med undervisningen i matematik enligt styrdokumenten och att de bara är intresserade av att lära sig sådant som ska komma på provet. De läser bara inför provet och gör endast de obligatoriska saker. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elever och lärare att ta tag i dessa problem. Detta arbete ger en inblick i hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elevernas reflekterande, självbedömning och tolkning av kursplanerna. Undersökningen utgörs av intervjuer med lärare och elever på två skolor i Skåne. Resultatet har visat olika sätt att arbeta med bedömningsmatriser. Gemensamt för både skolor är dock att både lärare och elever är positiva till arbete med bedömningsmatriser. Lärarna använder bedömningsmatriserna för att göra gemensamma tolkningar av kursplanerna och eleverna tycker att de har lättare att se på vilken nivå de ligger. De har fått bättre självförtroende och även en mer realistiskt självuppfattning genom att använda sig av bedömningsmatriser.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som behandlar elevers negativa inställning till matematik samt vad denna inställning kan bero på. I kunskapsöversikten jämförs svenska elevers inställning till skolämnet med tre andra länder. Forskning visar på att elever saknar självuppfattning kring deras egna matematikförmågor och tror inte de har tillräcklig kunskap som behövs för att klara matematik. Forskning påvisar även att yttre och inre motivation påverkar elevernas inlärning av matematik vilket kan kopplas till deras matematikångest. Det är därför viktigt att undersöka varför elever har denna negativa inställning till ämnet. I jämförelse med de tre andra länderna visar det sig att inre motivation är viktigt för eleverna ska lyckas med ämnet. Det visar sig även att svenska elever är generellt mindre motiverade att lära sig matematik. Det framkommer även hur viktig lärarens roll inom ämnet är och att elever som uppfattar matematik negativt behöver mer stöd.

<p>Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse. Avslutningsvis reflekteras och diskuteras resultatet med hänsyn till syfte, problemformuleringar och litteraturgenomgång.</p>

Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse. Avslutningsvis reflekteras och diskuteras resultatet med hänsyn till syfte, problemformuleringar och litteraturgenomgång.

I tidigare forskning går det att läsa att individers fysisk självuppfattning kan påverka deras beteende, attityder, upplevelser och känslor i förhållande till kroppen. Den fysiska självuppfattningen kan variera beroende på vilken situation personen befinner sig i. Det finns även en koppling mellan personers fysiska yttre och självuppfattningen som grundas i de västerländska normer som finns kring utseende och kroppsideal. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga elevers fysiska självuppfattning och hur de upplever att den påverkar deras deltagande och syn på idrott och hälsa. En semistrukturerad intervjumetod användes för undersökningen och sex kvinnliga gymnasieelever deltog. Resultatet visar att respondenternas fysiska självuppfattning varierar beroende på vilken situation eleverna befinner sig i. Den teoretiska undervisningen framstår problematisk då läraren pratat om hälsa på ett vilseledande sätt utan att ta hänsyn till elever med bland annat ätstörningar. Samtliga respondenter anser att undervisningen om fysisk självuppfattning kan bli mycket bättre och att det är ett arbete för hela skolan. Då begreppet hälsa har många definitioner finns det goda möjligheter att vidga undervisningen om hälsa. Samhället överöser oss dagligen med hur vi kan uppnå hälsa genom att konstant förändra oss själva. Hälsa-undervisningen borde fokusera mer på att lära elever om självkärlek. / Previous research shows that an individual’s physical self-perception can affect their behaviour, attitudes, experiences, and emotions in relation to their body. The physical self-perception can vary, depending on the social situation that a person is in. There is also a connection between a person’s physical appearance and their self-perception that is based upon western norms connected to appearance and body ideal. The purpose of this study is to examine female students’ physical body-perception, and how they feel that this perception affects their participation and view in the subject physical education. Six female high school students participated in the semi-structured interviews that were used as a method in this study. The results show that the respondents’ physical sel-perception varied depending on which situation the students are in. Parts of the theoretical education appears problematic when the teacher misleadingly talking about health without taking into consideration that there might be students present, suffering from, for example, eating disorders. All the respondents believe that education on physical self-perception could improve and that this is something that concerns all parts of the school/education. The conception of health has many definitions and there are good possibilities for the health-education/ education on health to widen. Daily, the society provides us with information on how to become healthier by constantly changing ourselves. Education on health should focus more on teaching the students about self-love, than anything else.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur lärare planerar och genomför sin teknikundervisning ur ett genusmedvetet perspektiv. Undersökningen utgår från studiens frågeställning Hur beskriver och resonerar lärare att de tar hänsyn till talutrymme, utrymme för interaktion samt hur deltagandet fördelas i klassrummet när de planerar och utför sin undervisning i teknik för att skapa en genusmedveten undervisning? Kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare som undervisar i teknikämnet i årskurserna 4–6 ligger som grund för studiens resultat. Resultatet visar att de sex intervjuade lärarna uttrycker att dialog mellan elever och lärare ligger som grund för att uppnå en lyckad planering och undervisning i teknikämnet ur ett genusperspektiv. Dialogerna är även ett viktigt verktyg i arbetet som syftar till att motverka traditionella könsroller. Resultatet visar även att undervisningsmaterialet påverkar hur eleverna uppfattar manligt och kvinnligt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikångest samvarierar med olika faktorer inom matematik. Den tidigare forskning som presenterats visar hur begreppen självuppfattning och upplevd självförmåga relaterar till matematikångest. Utifrån den forskning som studerats ser vi att äldre individer samt flickor i högre grad upplever matematikångest jämfört med yngre respektive pojkar. Forskningen är dock inte enhällig gällande dessa slutsatser. Denna studies teori bygger på begreppen självuppfattning, upplevd självförmåga samt matematikångest och hur man med hjälp av de två första begreppen kan undersöka matematikångest. Med hjälp av data från TIMSS 2015 som behandlas i statistikprogrammet SPSS har vi kunnat undersöka matematikångest hos svenska elever i årskurs 4 och 8. Resultaten visar att matematikångest korrelerar negativt med elevernas prestationer inom alla de grupper som undersökts, även om denna korrelation skiljer sig i styrka. Matematikångest visar sig vara vanligare hos elever i årskurs 8 än i årskurs 4, och samma relation syns mellan könen där flickor visar större andel som upplever matematikångest gentemot pojkar.