Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull. Det är därför relevant att se hur eleverna själva uppfattar hur det är att ha denna problematik. Syftet med arbetet är att undersöka hur elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter ser på sig själva och hur de upplever att diagnosen påverkat deras självbild. Detta är studerat ur ett elev-, föräldra- och pedagogperspektiv. De olika perspektiven är valda för att dels få elevernas egen bild av att leva med problematiken. Föräldrarnas då de lever i en så nära relation med sina barn och lever av den anledningen med deras svårigheter också. Pedagogernas perspektiv behövs för att få en bild av ur arbetet med eleverna ser ut och hur det upplevs påverka deras situation, men också för att se hur pedagogerna ser på elever med läs- och skrivsvårigheter.Jag har valt att bygga empirin på intervjuer med elever med läs- och skrivsvårigheter, föräldrar till dessa elever och elevernas pedagoger. Jag har valt att göra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag har förhållit mig till några öppna grundfrågor, där den aktuella personen kunna svara fritt och det funnit möjlighet att utveckla svaret som föreföll lämpligast. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna sett ur elv-, föräldra- och pedagogperspektiv uppfattas ha en känsla av att vara sämre än andra jämnåriga. Eleverna upplever sig som annorlunda, och de känner alla en frustration över att just de har fått diagnosen dyslexi.

Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar i Sverige och är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö anpassade till dagens arbetsliv med syftet att främja en god arbetsmiljö samt hälsa infördes 2016. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att undersöka chefers syn på en hälsofrämjande arbetsplats samt vilka förutsättningar som kan tänkas främja den psykiska hälsan inom en organisation ur ett chefsperspektiv. Frågeställningarna som utreds i studien är; Hur kan chefer arbeta för att främja den psykiska hälsan hos sig själva och sina medarbetare på arbetsplatsen? På vilket sätt kan samarbete och relationer ha betydelse för chefer och medarbetares psykiska hälsa? Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med chefer inom olika organisationer i Sverige. Vid analysen har olika teoretiska utgångspunkter använts. Dessa är; KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet brukats samt socialt kapital, där begreppen social tillit, nätverk och ömsesidighet inkluderats samt Social Cognitive Career Theory där självuppfattning och självförmåga är nyckelbegrepp. Analysen visar att motivation, medvetenhet samt individers självuppfattning har stor betydelse för den psykiska hälsan. Att medarbetare och chefer har ett helhetsperspektiv av organisationen gällande samspel, socialt nätverk och öppenhet har också betydelse för deras välmående. Analysen visar även att de olika delarna är beroende av varandra och hänger samman. Individer med självuppfattning och ett socialt nätverk kan öka förståelsen för sin omgivning samtidigt som denne finner de resurser som krävs för att utföra sitt arbete. Genom öppenhet förbättras arbetsklimatet och en medvetenhet gentemot sig själv och sin omgivning utvecklas. Det framgår att de individer som har förståelse sig själva, sina chefer samt kollegor är de som ser en mening med sitt arbete. Dessa individer är också de som är mest motiverade och engagerade vilket visar sig kan bidra till psykisk hälsa. / Sick leave due to mental illness increases in Sweden and is the most common cause of sick leave. Regulations on organizational and social work environment adapted to today's working life with the aim of promoting a good working environment and health were introduced in 2016. In view of the current situation, the purpose of the present study has been to investigate managers' views on a health-promoting workplace as well as the conditions that may promote mental health within an organization from a managerial perspective. The questions studied in the study are: How can managers work to promote the mental health of themselves and their employees in the workplace? In what way can cooperation and relationships be of importance to the mental health of managers and employees? The study is based on six qualitative interviews with managers in different organizations in Sweden. Previous research shows that the management role is important partly for the organization's overall, but above all for the employees' motivation, interaction and well-being. Driving power and commitment from the entire organization is another prerequisite. The theoretical assumptions used in the analysis are KASAM, where concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness have been considered and also social capital, where the concepts of social trust, networking and reciprocity are included and Social Cognitive Career Theory where self-perception and self-esteem are key concepts. The analysis shows that motivation, awareness and the self-perception of individuals are of great importance to mental health. That employees and managers have got the overall perspective of the organization regarding interaction, social networking and openness is also important for their well-being.

Denna uppsats undersöker delaktighet och deltagande som begrepp med fokus på tidigare barnskådespelares och produktionsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om att arbeta som och med barnskådespelare. Syftet är att studera produktionsaspekter och etiska aspekter av film-och tv-produktion, samt att lyfta hur skådespelare har uppfattat sin medverkan som barn i produktioner. De frågor som ställs är följande: Hur uppfattar två tidigare barnskådespelare och tre produktionsmedarbetare barnskådespelares deltagande inom film- och tv-produktion i Sverige? Vilka positiva och negativa effekter finns det med att jobba som och med barnskådespelare i Sverige? Finns det motsättningar mellan ett barnperspektiv och ett produktionsperspektiv? Denna studie upplyser om hur olika förhållningsätt kring barns medverkan inom medieproduktion kan påverka ett barns självuppfattning. Detta resultat är relevant då det uppmuntrar till vidare forskning om barnskådespelares självuppfattning i relation till produktion och offentlighet, liksom avvisning vid casting samt att undersöka erfarenheter från tidigare barnskådespelare som valt att inte fortsätta i branschen. Det vore även bra att bra upprätta en arbetsrutin kring motverkande av negativa följder av tidig offentlighet.

Studier om sambandet mellan journalisters självkänsla och deras arbetsprestation är ett outforskat område. Tidigare forskning har fokuserat mer kring andra variabler som begreppet självförtroende istället för självkänsla, eller andra yrken än journalistyrket. Denna studie fokuserar på självkänslan hos journalister och dess inverkan på deras arbetsprestation i dagens medielandskap. Studiens datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta verksamma journalister varav fem var kvinnor och tre var män mellan åldrarna 29-58 deltog i studien. Studiens empiri analyserades med hjälp av en tematisk analys i fem steg. Under analysen identifierades tre teman: 1) Självuppfattning, 2) Relationer och 3) Makt och utsatthet. Studiens resultat visar att självkänsla har en viktig roll för verksamma journalister och deras arbetsprestation. Journalister har en unik och viktig roll i ett samhälle som vill upprätthålla demokratiska värderingar som yttrandefrihet. Sambandet mellan journalisters självkänsla och arbetsprestation blir intressant att utforska då journalistik kan påverka människors bild av omvärlden. Självkänslan hos enskilda journalister kan vara en avgörande faktor för kvaliteten på journalistiken.

Elevers upplevelser av att befinna sig i stödåtgärder är antagligen av stort intresse för de lärare som undervisar elever med allmänna eller specifika matematiksvårigheter. Hur beskriver då några elever själva sina upplevelser av stödåtgärder? Syftet med denna studie är att få större kunskap om och ökad förståelse för hur stödåtgärder i matematik upplevs av de elever som fått särskilt stöd under en längre period. För att kunna ta del av några elevers upplevelser av stödåtgärder valde jag att utgå från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Denna ansats lämpar sig väl för att studera just upplevelsen i elevernas livsvärldar. Jag har fått möjlighet att ta del av elevers upplevelser och erfarenheter så som de själva beskriver dem och sedan hermeneutiskt tolkat dessa utifrån min egen förförståelse och erfarenhet. Det resultat som jag presenterar bygger på intervjuer jag genomfört med tre elever i årskurs 9. Resultatet berättar om dessa tre elevers upplevelser av stödåtgärder i matematik och jag finner här både likheter och skillnader. För de elever som jag intervjuat innebar stödåtgärder framförallt det som sker utanför den ordinarie undervisningen, det vill säga extra matematik lektioner, men efter reflektion och samtal nämner eleverna även annat material, extra böcker, lättare böcker och miniräknare som exempel på stödåtgärder. Elevernas berättelser om positiva upplevelser handlar om att få mer tid med läraren. Stödåtgärderna blir mer positivt mottagna då eleverna själva känner sig delaktiga i valet av stödåtgärder. Resultatet kan tolkas som att då eleven beskriver sig själv som bärare av problematiken blir eleven mer positiv till den hjälp han får. Resultatet tolkar jag som att läraren och relationen till läraren är av stor betydelse för elevens upplevelse av de stödåtgärder som sätts in. / The experiences of students receiving support measures are probably of great interest to teachers who teach students with general or specific difficulties in mathematics. How do students themselves describe their experiences of support measures? The purpose of this study is to gain greater knowledge and understanding of how support measures in mathematics is perceived by the students who have received special support for an extended period of time. In order to study and observe the experiences of students who receive support measures, I have chosen a phenomenological life-world approach. This approach is well suited for studying the experiences in students' life worlds. I have had the opportunity to share students’ experiences as they describe them themselves, and then hermeneutically interpreted them from my own understanding and experience. The results presented in this thesis are based on interviews which I conducted with three students in the grade 9. The findings tell us about the three students' own experiences of support measures in mathematics. I found both similarities and differences. For the students I have interviewed, support measures above all mean what occurs outside the regular curriculum, that is extra lessons in Mathematics, but after reflection and discussion the students also mention other material, extra books, easier books and calculators as examples of support measures.   Students' accounts of positive experiences are about spending more time with their teacher. The help was more positively received when the students themselves were made to feel a part of the selection of measures. The result can be interpreted as when the student describes himself as the bearer of the problem, the student becomes more positive to the help he gets. I interpret the result as that the teacher and the relationship to the teacher are of great importance to students' experiences of support measures.

The aim of the study was to investigate the knowledge, management and self-perception of oral health among stundents attending the University of Dar es Salaam, Tanzania. The study consisted of 273 students attending the teacher programme and a questionnaire was used to collect the data. The result showed that 153 (58%) of the participants stated that the purpose of using fluoride was prevention of caries. The majority answered that bacteria and sugar in relation to caries was significant. The dominant source of oral health training was school. Toothbrush was the dominant cleaning aid and the usage of fluoride toothpaste was fairly high among the students. One hundred and forty nine (55%) respondents stated that they were in need of dental treatment and ninety-two (34%) students felt that life in general was less satisfying due to oral heath problems. The conclusion of the study was that the students show rather good knowledge concerning oral disease and its prevention but gaps in knowledge concerning underlying factors. The management of oral health seemed to be good among the students. Although, a significant number of students stated that they were in need of dental treatment, felt that life was less satisfying due to oral problems and had oral problems interfering with daily life. / Syftet med studien var att undersöka kunskapen om, skötseln av och självuppfattningen om den orala hälsan bland studenter på University of Dar es Salaam, Tanzania. I studien ingick 273 studenter som studerade till lärare, en enkät användes för att samla in data. Resultatet visade att 153 (58%) av studenterna uppgav att syftet med fluor var att förebygga karies. Majoriteten svarade att bakteriers och sockers relation till bildandet av karies var betydelsefull. Studenterna uppgav att skolan var den största källan till träning i oral hälsa. Tandborste användes som främsta hjälpmedel för att rengöra tänderna och användning av fluortandkräm var ganska hög bland studenterna. Etthundrafyrtionio (55%) av deltagarna uppgav att de var i behov av tandvård och nittiotvå (34%) att den orala hälsan gav upphov till att livet i allmänhet var mindre tillfredställande. Studiens slutsats är att studenterna hade ganska god kunskap om sjukdomar i munhålan och dess prevention men det fanns kunskapsbrister kring bakomliggande faktorer. Skötseln av den oral hälsa tros vara god. Trots detta uppgav ganska många av de studerande att de hade behov av tandvård, hade känt att livet var mindre tillfredsställande på grund av problem i munhålan och hade orala problem som påverkade det dagliga livet.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

In schools today, we expect student performances and achievements to be exceptional. Having good reading and writing skills are essential if students want to excel at their school assignments. Students with reading and writing difficulties have to work much harder than their other classmates. Their having to work harder coupled with being teenagers and facing all the uncertainties which are present at that age, these students face the difficult task of trying to find out who they are and who they want to be. In other words, they try to create their own individual identities. This study investigates the experiences of students with reading and writing difficulties in their interactions with other students and school personnel, in different situations. The collection of data has been done through group interviews. Thirteen, 15 year old students participated in these interviews. Some of the factors which characterise a hermeneutic approach have helped to form the basis on which the study lies. A hermeneutic approach suggests that the data collected is sorted and analysed to enable the identification of differences and patterns. These patterns are arranged to give results that are subjective and which also show an interpretation of the data collected. The results show that students are more comfortable with their identities, when they are diagnosed or made aware that their performances in school are directly affected by their reading and writing difficulties. The study also shows that having reading and writing difficulties tells the students who they are but, at the same time, plays an important role in their interactions with other classmates and adults. The outcomes of these interactions greatly affect the formation of their identities. The way in which school personnel treat students is also shown to be of great importance.

Abstract Titel: ”Här är sanningen Sverige!” – Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandet Författare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén Ekstrand Nyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten. Frågeställning Den övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är: Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund? För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor. Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet?  Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv? Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige? Metod Studien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor – tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20–25 år. Med identitet avses inte religiös identitet. Flickorna som intervjuas har därför både kristen och muslimsk religiös bakgrund. Deras ursprung finns också i folkgrupper vars likheter är att de inte har en egen stat eller nation. Slutsats Relationen mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund är komplex, precis som människors identitetsskapande också är. För flickorna som lever i det svenska samhället och samtidigt med en annan etnisk och kulturell bakgrund i hemmet blir bilden mer komplex – de lever med dubbla biografiska berättelser. När flickorna ovanpå det upplever att den bild som medierna ger av deras situation är missvisande, och i det närmaste obefintlig, blir bilden ännu mer komplex. Jag använder ordet dubbelt för att beskriva komplexiteten i flickornas identitetsskapande: dubbel utsatthet, dubbel uteslutning och dubbelt negativt kapital. Min analys visar att medierna i Sverige inte ger flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund verktygen som de behöver för att utveckla sina identiteter. Medierna bidrar till att cementera en felaktig bild av flickorna, göra dem till offer eller rentav osynliggöra dem. Den roll som medierna spelar i flickornas liv är hämmande och de får arbeta aktivt för att förändra bilden som skapas i medierna. Flickorna använder inte medier i någon större utsträckning. De anser inte att traditionella medier hjälper dem att forma deras framtid i Sverige. Däremot inspirerar internet flickorna att bygga en fiktiv värld där de får utrymme att förhandla innebörden av sin kulturella identitet och få en förståelse för sitt komplexa identitetsarbete.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om människors självuppfattningargenom konsumtionen av Tinder och för att uppnå detta har unga människors erfarenheter ochföreställningar om Tinder analyserats. Uppsatsen har en induktiv ansats och ett kvalitativttillvägagångssätt. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för attkomplettera detta genomfördes även netnografiska intervjuer. Från empirin skapades entematisering utifrån informanternas utsagor och tre huvudteman arbetades fram. Det förstahuvudtemat behandlade Tinders olika konsumtionsområden, Konsumera Tinder, som är avvikt i analysen framförallt genom sin förklaringsfaktor till de två efterkommande teman;Tinder - dejting eller hook-up samt Tinder och självet. Det empiriska materialet analyseradesutifrån socialpsykologiska teorier om självet och konsumtion. I uppsatsen finns ett flertalspänningsfält som framkom under intervjuerna och däribland finns spänningsfältet huruvidaTinder är en dejting eller en hook-up app. Detta tema studerades utifrån flera underteman föratt slutligen leda fram till att konsumtionen av Tinder har en inverkan i unga människorssjälvuppfattning. I studien framkom att ett antal olika sätt unga människor konsumerar Tinderpå och beroende på hur Tinder konsumeras kommer skilda självuppfattningar till uttryck.Vidare redogör studien för att unga människor konstruerar en förskönad presentation av sigsjälva på Tinder och det framkom en medvetenhet om att denna presentation inte stämmermed verkligheten. Unga vuxna förskönar sina presentationer i förhoppningen om att uppnåfler matchningar och med detta beteende visade det sig följa en objektifiering där andraanvändare snarare sågs som ett objekt än en person. / The purpose of this study was to contribute to increased knowledge of individuals selfperceptionsthrough the consumption of Tinder. To fulfill the purpose, young individualsexperiences and beliefs about Tinder have been analyzed. The thesis has an inductive and aqualitative approach.The empirical material was collected through semi-structured interviews,and in addition to this, netnographic interviews were conducted. From the empirical work, athematicization was created based on the statements of the informants and three main themeswere devised. The first main theme approached Tinder's different consumption areas,Consuming Tinder, which is important in the analysis, primarily through its explanation factorfor the two following themes; Tinder - dating or hook-up as well as Tinder and self. Theempirical material was analyzed based on social psychological theories of self andconsumption. The thesis contains a number of topics that emerged during the interviews,including the tension whether Tinder is a dating or a hook-up app. This theme was studied onthe basis of several subtitles to ultimately conclude that the consumption of Tinder is havingan impact on young people's self-perception. The study found a number of different waysyoung people consume Tinder and, depending on how Tinder is consumed, differentiate selfperceptionsto expression. Furthermore, the thesis conclude that young people construct aaltered presentation of themselves on Tinder, and there is an awareness that this presentationis not true to reality. Young adults alter their presentations in the hope of achieving morematches, and with this behavior, it appeared to follow an objectification where other userswere more viewed as an object than a person.The thesis is written in Swedish.