Uppsatsen handlar om hur de som intervjuats ser på mat och ätande. Viktiga avsnitt är, vad som är mat och inte mat. Här tar jag bland annat upp vad som är mat enligt informanterna men också vad som inte är mat. Jag skriver om måltider och deras betydelse. Tid och tidsaspekter som rör mat avhandlas också. Kött och potatis och hur husmanskosten är normerande bearbetas i uppsatsen. Andra ämnen jag tar upp är god mat och mat som ogillas. Till sist beskriver jag det sociala runt mat och idealbilder av mat. / This paper is about five Swedish informants and their views on food. Important parts are what food is and what is not. The meaning of meals and their importance. Time and aspects of time surrounding food is also studied. I write about meat and potatoes and the normative values of the Swedish “husmanskost”. Other subjects are good food, disliked food, social aspects of food and ideal images of food.

<p>Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.</p>

<p>Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.</p>

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 &amp; Berger &amp; Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

According to the new curriculum that was applied in 2011, foreign languages in Swedish upper secondary/high schools should essentially be taught in the target language. However, many teachers, given that they find the students struggling to keep up with such education, consider themselves trapped between two opposing demands. Thus, the aims of the present study are to examine more closely the attitudes and experiences of students towards education in the target language. The study consists of qualitative interviews with a number of students of foreign language and complementary questionnaires. The results imply that all students, regardless of their level of understanding, would like to see an increased use of target language in class. However, especially lower level students wish that instructions would be complemented with translations into their first language, and that they can ask questions in their first language. The present study shows that students rarely use the target language unless it is explicitly demanded of them. This is mainly because of a fear of making mistakes and of being judged by other students or the teacher. This study suggests that the classroom environment is a determining factor of the students’ choice of language. Hence it is absolutely crucial that the teacher creates a tolerant classroom environment. Furthermore, the teacher’s choice of language is of greatest importance to what language the students choose to use in the classroom. Thus, the more the teacher uses the target language in class, the more inclined the students are to use the target language. / L’enseignement d’une langue étrangère au lycée en Suède devrait essentiellement se faire en langue cible, selon les instructions précises de Skolverket. Pourtant, beaucoup de professeurs considèrent cela  impossible, vue que les élèves peuvent avoir du mal à comprendre et à s’exprimer à une niveau de connaissances toujours assez bas. Alors, la présente étude se propose d’examiner de plus près les expériences et les points de vue de quelques lycéens en ce qui concerne l’emploi de la langue cible en classe. L’étude se base sur des interviews qualitatives avec quelques élèves de langue étrangère et sur              des enquêtes complémentaires. Le résultat montre que les élèves sont positifs vis à vis un plus grand emploi de la langue cible en classe. Cependant, les débutants surtout aiment garder la possibilité de recevoir des instructions, et de poser des questions dans leur langue maternelle. Dans la présente étude, les élèves n’emploient la langue cible en classe que si c’est explicitement exigé. S'ils ont le choix, ils préfèrent parler en leur langue maternelle, surtout à cause de leur peur de commettre des erreurs et de se faire critiquer par leurs camarades ou par leur professeur. Le résultat permet de tirer un certain nombre de conclusions d'ordre pédagogiqe. Entre autre, il faut souligner qu'une ambiance sécurisante et aimable en salle de classe est de première importance. En plus, il semble évident que le professeur peut influencer en grande partie dans quelle mesure ses élèves parlent la langue cible. Car, plus il le fait, plus les élèves sont inclinés à le faire aussi.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och analysera tidigare forskning angående de eventuella samband som kan finnas mellan elevers självuppfattning och deras prestationer, i kärnämnet matematik. För att kunna besvara vår forskningsfråga har vi granskat tidigare forskningsresultat kring självuppfattningens effekter inom matematikämnet. Vi har ställt studierna mot varandra och tillsammans med övrig litteratur kommit fram till en slutsats. Urvalet som varit av intresse har varit artiklar och avhandlingar som har berört forskning kring elever i årskurs 4–6, i förhållande till matematik. Dock har vi behövt justera urvalet vid något tillfälle, därav finns det även med forskning som är inriktad på närliggande årskurser. Vårt resultat tyder på att elever självbild och prestationer i matematik har ett samband. Några av resultaten pekar på könsskillnader, enligt forskningen har pojkar en högre självbild än flickor inom ämnet. Detta betyder däremot inte att de presterar högre eftersom det även visat sig att flickor har högre betyg i matematik. Både flickor och pojkar råkar ut för stress och oro inom ämnet, men forskning visar att flickor är mer mottagliga för det än vad pojkar är, samt att flickor även har en sämre inställning till ämnet. Även lärares inställning påverkar flickornas uppfattning mer. Inget pekar dock på att självuppfattningen hjälper elever att prestera över sin potential. Enkelt förklarat är att en negativ självbild ses som en psykologisk spärr. I vårt sökande efter samband mellan elevers självbild och deras prestationer inom matematikämnet, är vår slutsats att det enligt den litteratur vi har funnit finns det samband. Det finns dock oklarheter i forskningen, vad är det egentligen som påverkar vad? Påverkar självuppfattningen prestationerna eller vice versa? Den frågan är forskarna oeniga om.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus på ungdomars syn att leva med diagnos, närmare bestämt hur och på vilket sätt diagnosen kan forma individen. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier om makt och styrning. Dessa teorier i kombination med uppsatsens kritiska forskningsansats syftar till att synliggöra bakomliggande faktorer till respondenternas förhållningsätt till sina diagnoser. Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund om elevsortering, skola och stigmatisering. Litteraturdelen fokuserar på forskning om diagnosen som kulturyttring och behovet av inifrånperspektiv. Den empiriska delen kännetecknas av intervjustudier i syfte att besvara frågan hur och på vilket sätt diagnosen kan forma eleven. Intervjuerna genomfördes på två skolor i Skåne. Det framkom att respondenterna, oavsett om de vill det eller ej, tvingas förhålla sig till sina diagnoser. Vidare uppvisade nästintill alla respondenter förtroende för representanter ur expertgrupper, och de som hyste misstro accepterade ändock sin diagnos. Respondenterna tvingas att orientera sig utifrån detta och många finner det frigörande, medan andra ser det som en påminnelse om ett liv de anser sig inte kunna få efter skolan. Flertalet av respondenterna hyste drömmar och förhoppningar om framtiden och för att nå dessa mål underkastar sig respondenterna olika självtekniker för att diagnosen inte skall komma i vägen. Resultatet pekar mot att diagnosen tvingar respondenterna att orientera- och förhålla sig till den i det sociala samspelet genom att ändra och anpassa sitt beteende utifrån de normer och förväntningar som ställs på dem. De självtekniker som ungdomarna underkastar sig härrör ur olika expertgruppers sanningsanspråk, vilket i sin tur pekar på en samhällelig styrning om vad som anses korrekt beteende och vad som är ett gott liv. Diagnoserna blir i detta sammanhang verktyg att lokalisera, identifiera och korrigera avvikelser i syfte att återanpassa den diagnosticerade.