Abstract Studiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiserade relationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien var kvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborg intervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genom beskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet av studien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjen blivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna såg en mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grund av ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov. Forskning visar på att individualiseringen går att koppla till den ökade psykiska ohälsan där prestation och stress är en stor del av vardagen. Empiri och tidigare forskning visar båda en entydig bild av att samhällsutvecklingen har inneburit ökad stress och prestation för människor. Det som skiljer resultatet åt är att orsaken till den psykiska ohälsan skulle bero på individualiseringen.

Lärande är en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lärande kan inte ske utan vissa förutsättningar. Trygghet är en sådan förutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. Frågeställningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lärande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer sammanställdes sedan för att genomgå analys. I det resultat som framkom uttryckte pedagogerna en medvetenhet om trygghetens betydelse för barns lärande. En uppdelning, i tre delar, kunde urskiljas i deras uppfattningar: Den första delen handlade om att individanpassa lärandet. Ett individanpassat lärande ansågs möjliggöra en trygg utveckling hos barnen utifrån de förutsättningar de besitter. Den andra delen handlade om förskolans klimat. Ett tryggt klimat ansågs vara en förutsättning för att alla barn ska våga delta i och utvecklas under de aktiviteter förskolan erbjuder. Den tredje delen handlade om pedagogens förhållningssätt. Detta förhållningssätt ansågs avgörande för barnens trygghetskänsla och lärande. Ett närvarande, medvetet och lyhört förhållningssätt var det sätt pedagogerna ansåg att de intar. Pedagogerna uttryckte, med majoritet, att de ansåg sig kunna tillgodose alla barns behov av trygghet men en vilja av att kunna göra mer för barnen fanns även där. Slutsatsen som framkom i denna studie var att begreppen trygghet och lärande inte var kapabla att stå ensamma var för sig. Uppfyllelse av dessa begrepp, inom förskoleverksamheten, förutsatte en kollaboration av de två. Studien visade på ytterligare faktorer av vikt för barns trygghet och lärande i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens förhållningssätt och en trygg anknytning.

När barn kräver neonatalvård efter förlossningen är det ofta oväntat för modern. På den neonatala vårdavdelningen läggs fokus på familjecentrerad vård, där föräldrarna blir de primära vårdgivarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser samt faktorer som påverkar upplevelserna under den neonatala vårdtiden. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att mödrar upplever ett känslomässigt kaos. Många upplever att de känner sig välkomna på avdelningen, medan andra känner att de är i vägen. Upplevelsen av att känna sig viktig för barnet är gemensamt för många mödrar och under vårdtiden finns hos många mödrar en längtan efter närhet. Sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrarnas upplevelser och amningen är en viktig aspekt för anknytningen till barnet.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade. Sammantaget existerar en skillnad vadgällande den interpersonella personlighetskaraktärenyrkesdoktrinerna emellan. / How personality and personal attributes affects workplaceperformance has long been a hot topic in organizational psychology.We introduce attachment theory in our study and how differentattachment styles and behaviors can be associated to differentsituations and difficulties related to the workplace. The main goal inattachment theory is to explain the interpersonal relationshiptendencies. With the instrument Attachment Style Questionnaire(ASQ) we examine police (n=50) and nurses (n=83) attachment stylesin order to detect whether the line of work affects the distribution ofattachment styles. Statistically significant results were found betweenthe two groups where the police measured higher in the subscalesrelated to goal orientation, and the nurses scored higher in thesubscales related to relationship and approval. There is a significantdifference related to the interpersonal personality characteristicsbetween the two occupations.

Inledning Detta arbete handlar om hur pedagoger arbetar med anknytning i förskolan, i barngrupper, men också hur de arbetar med det enskilda barnet. Utifrån teorier av Bowlby, Ainsworth samt Stern gällande anknytning och omsorg mellan omvårdnadspersoner och barn, vill jag undersöka anknytning i förskolan. Det är anknytningsteorin som är den primära teorin för denna studie. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar med trygghet och anknytning i barngruppen för att alla barn ska känna sig trygga. Utifrån dessa frågeställningar vill jag undersöka problemområdet. Hur beskriver pedagoger goda anknytningsmönster för att få en trygg barngrupp? Hur beskriver pedagoger att de bemöter barn för att de ska känna sig trygga? Vad beskriver pedagoger att de gör för att utveckla en anknytningsroll mellan barn ochpedagoger? Metod Metoderna som användes var intervju och fokusgruppsintervju som är en del av den kvalitativa metoden. Undersökningarna gjordes i två olika kommuner i olika delar av Sverige. Resultat Resultatet visar på att pedagoger är väldigt medvetna om vad som krävs för att ett barn ska känna trygghet i barngruppen, men även enskilt. Pedagogerna i denna studie har goda kunskaper om anknytningsteorin och arbetar dagligen med anknytning och utgår alltid från barns behov.

Majoriteten av alla barn i Sverige går i förskola och spenderar en betydande del av sin tid med andra vuxna än sin primära omsorgsgivare. Då små barn har omfattande trygghetsbehov är det relevant att undersöka hur förutsättningarna för en trygg omsorg ser ut. Syftet med studien var att undersöka hur förskolechefer arbetar med att skapa trygghet för små barn i förskola. Sex förskolechefer i kommunal verksamhet intervjuades och data bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att förskolecheferna anser att deras roll är att se till att små barn har få och nära relationer på förskolan och att föräldrarna känner sig trygga i verksamheten. Vidare menar de att verksamheten ska genomsyras av ett medvetet förhållningssätt och att de ska vara lyhörda, hitta lösningar och anpassa verksamheten utifrån varje enskilt barn. Förskolecheferna beskrev att försvårande för arbetet med att skapa trygghet i förskolan var yttre faktorer som de inte själva styrde över som budget, politiska beslut samt omsättning/frånvaro av personal. Styrdokumenten ansågs vara en yttre faktor som tvärtom underlättade arbetet med trygghet. Studiens slutsatser är att förskolechefernas arbete utgår från små barns behov av trygghet vilket är i linje med anknytningsteori. Det framkom även en rollkonflikt mellan hur de vill organisera verksamheten och hur yttre faktorer försvårar. Samtidigt beskriver förskolecheferna lösningar på denna konflikt genom att de agerar självständigt med barnets bästa i fokus. Vidare studier föreslås undersöka effekter  av gruppstorlekar och fokusera på hur personalomsättning kan minska i förskolan. / The majority of children in Sweden go to preschool and thus spend a considerable amount of time with adults other than their primary caregivers. Small children have a substantial need for attachment and it is therefore relevant to study the preconditions of attachment in preschool. The aim of this study was to examine how preschool directors cater to small childrens need for attachment. Interviews were conducted with six municipal preschool directors and data was analysed using thematic analysis. Results showed that preschool directors considered it their responsibility to provide small children with close secure relationships with preschool teachers and to make parents feel secure in the organisation. Also they emphasised that the childcare should be responsive, and when needed, adjusted to the individual needs of children. Results showed that preschool director found budget, political decisions and employee absence and turnover to be aggravating factors in their work concerning small children and attachment. In contrast they felt that regulatory documents facilitated that work. To conclude, close secure relationships are important to small children in preschool which is in line with attachment theory. Also a role conflict became apparent; there was a discrepancy between how the preschool directors wished to organize and how external factors affected the organisation of childcare. Their solution to that problem was making autonomous decision regarding the organisation where the needs of small children were taken into account. Further studies exploring the effect of group sizes and reasons for high employee turnover among preschool teachers are suggested.

Idag är kärlek ett studerat område som blivit både populärt och mer vedertaget inom psykologiämnet. Denna studies grundläggande teori är The Colour Wheel Theory of Love, som beskriver sex attityder inför kärlek: Eros, Ludus, Pragma, Storge, Mania och Agape. Vidare användes anknytningsteori i form av vuxenanknytning. Studiens syfte var att studera huruvida det finns något samband mellan en persons anknytningsdimension samt dennes attityd inför kärlek. Studien var en enkätundersökning utifrån två instrument: ENR (Erfarenheter i Nära Relationer) samt The Love Attitudes Scale. I studien deltog 22 män och 59 kvinnor. Resultatet visade tre signifikanta modeller där anknytningsdimensionerna predicerade tre beroende variabler: kärleksattityderna Eros, Ludus och Mania. Hög grad av Ångest visade samband med Mania och hög grad av Undvikande med Eros och Ludus. Könsskillnader återfanns i Mania där kvinnor tenderade att se på kärlek mer maniskt än män. Studiens slutsats var att anknytningsdimensionerna till viss del predicerar en persons kärleksattityd.

Barn har laglig rätt att växa upp i en trygg miljö som främjar den personliga utvecklingen. Forskning visar ett samband mellan alkoholmissbruk och en bristande förmåga att skapa denna trygga miljö. Förståelse för barns upplevelse av att växa upp i hem med alkoholmissbruk är av värde för sjuksköterskan i mötet med dessa barn. Den sviktande föräldraförmågan påverkar barnets anknytning negativt. Barnen ligger i riskzonen för att i framtiden utveckla psykisk ohälsa och/eller substansmissbruk. Stöd från omgivningen och tidiga insatser är en essentiell del i arbetet med dessa barn. Tidiga insatser för att identifiera barn i riskzonen behövs. I detta arbete har skolsjuksköterskan genom sin unika inblick i barnens vardag en betydelsefull roll.

Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta. Det fanns samband som visade att ju tryggare anknytning, desto större mottaglighet för emotionell smitta och ju starkare autistiska drag, desto mindre trygg anknytning. Det fanns en könsskillnad på Emotional Contagion Scale i att kvinnor var mer mottagliga för emotionell smitta än män. / The purpose of the present study is to study a relation between autistic characteristics, emotional contagion, and attachment style in a normal population. 214 students aged 18-39, at Örebro and Karlstad University in Sweden, filled in a questionnaire containing Autism-Spectrum Quotient, Emotional Contagion Scale, and Attachment Style Questionnaire. The sample contained 90 men and 124 women. Relations between autistic characteristics, emotional contagion, and attachment style were found. Correlation studies showed that the higher level of autistic characteristics, the lower level of emotional contagion, and the more unsecure attachment. A difference in sex was found, showing that women were more susceptible for emotional contagion than were men.

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children.           Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed.   Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families.   Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents.     Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.