This study examines the theory of Robert Leonhard about combined arms and in what extent it can explain the outcome of the Six-day war and the second Lebanon war. Since both the Six-day war and the second Lebanon war involved Israel but the outcome differs, a gap and the need for further studies appears. The theory of combined arms consists of three principles that to some extent needs to be fulfilled in order to optimise the chances of winning. Since some of the Swedish Armed Forces doctrines are based out of this theory, it is of importance to further test the ideas of Leonhard. By testing the explanatory value of the theory, the study aims to create deeper and wider knowledge to the subject which in a broader perspective also contributes to the strengthening of the Swedish Security Politics as well as the Swedish Armed Forces. The result of this multiple case study shows that the theory to a high degree can explain the outcome of the wars. Since few studies have analysed the theory applied on a small state like Israel, the ability to generalize has increased with this study, although further studies are needed.

Inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är den grupp i Sverige som har högst risk att misstänkas för brott, samtidigt har gruppen lägst risk att åtalas för det brott de misstänks för. Syftet med denna uppsats är att undersöka misstänkt och lagförd brottslighet bland inrikesfödda personer som har utrikesfödda föräldrar samt kopplingar till rasifiering. För att uppnå detta syfte presenteras empirin med hjälp av en kunskapsöversikt och analyserasutifrån ett intersektionellt perspektiv och rasifierande strukturer. Tidigare forskning visar att ämnet var känsligt och att forskningsresultaten förkastades. Sammanfattningsvis påvisar resultaten att det finns mekanismer i rättsväsendet som medför återkommande mönster av ofördelaktiga och orättvisa utfall för personer med utländsk bakgrund. Vi kan därmed dra slutsatser om att det finns ett behov av förändring inom rättsväsendet för att inte misstänka den gruppen på felaktiga grunder, samt att öka socialarbetares förståelse för gruppens utsatthet. / In Sweden, the group that suffers the highest risk of being accused of crimes, is the children of immigrants. Meanwhile it is the group least likely to have those accusations lead to legal charges. The purpose of this thesis is to provide increased knowledge into the overrepresentation of children of immigrants in the Swedish crime statistics, and to identify linkage between immigration and racialization. To achieve this purpose, aresearch overview of existing relevant research is used, and analysis is performed using intersectional perspective and racified structures. Earlier research shows that this debate has been politically sensitive and therefore avoided altogether. The results indicate that the legal system entails processes, that leads to repetitive patterns of unfavorable and unfair verdicts towards people with immigrant backgrounds. As a conclusion, there is a need to adjust the legal system, to prevent certain groups of people being accused of crimes under false pretenses. And to increase awareness amongst social workers, of this process bias.

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens agerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den perioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de arbetar språkutvecklande med elever som har svenska som andraspråk. De forskningsfrågor som ska besvara syftet är följande:  - Hur arbetar fritidslärare pedagogiskt med olika språkliga förutsättningar hos eleverna? - Hur agerar fritidslärarna för att stötta eleverna i det språkliga samspelet med varandra? - Hur arbetar fritidslärarna språkutvecklande på fritidshemmet med elever som har svenska som andraspråk?    I studien har en kvalitativ metod använts för att undersöka studiens syfte. Tre arbetslag har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog åtta respondenter. Resultatet visade på en mångfald beskrivningar av arbetssätt hos deltagarna där metoder som bildstöd, kroppsspråk och en stöttande roll i kommunikationen hamnade i fokus. Hinder för arbetet med språkutveckling som lyftes fram var tidsperspektivet samt stora barngrupper.

There is a discrepancy in today's view of how to succeed with counterinsurgency. On the one hand, we have legitimacy and on the other hand brutality as a method of achieving success the end state goals. The previous research is dominated by legitimacy, to contribute to the research I will examine brutality. Earlier scholars point out the use of brutal methods is required in order to achieve success, which contradicts with most democratic states’ values.  To contribute to the previous research, I will conduct a case study and investigate whether Gil Merom's theory of brutal counterinsurgency can explain the cases of the Second Chechen War and the Iraq War.  The results show that the theory can explain success and loss in counterinsurgency. Which strengthens the brutal counterinsurgency theory. The results of the study show that the use of brutal methods leads to success and thus proves the methods of brutality.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande. Pojkarna tenderade att äta något mindre hälsosamt än flickorna. Det fanns även en skillnad i kunskapsfrågorna mellan skolår 4 och skolår 5, som visade att fler elever i skolår 5 påvisade bättre kunskap om goda matvanor. / We look at childrens food habits, how they are feeling and what they know about good food habits. Our conclusions are that most student eat breakfast, lunch and dinner. We found that there is a differense between girls and boys food habits. We could also see that students in schoolyear 5 knew more about good food habits than students in schoolyear 4.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk. Något som lärare borde tänka på när de undervisar är att idag är de flesta skolor mångkulturella och då krävs det att även lärarna bedriver en interkulturell undervisning. En interkulturell undervisning breddar perspektivet på kunskap och ger elever med olika kulturella bakgrunder möjlighet att sätta sig in det svenska samhället Lahdenperä & Lorentz (2010) samt för att kunna hjälpa de elever som inte har svensk bakgrund och försöker sätta sig in det svenska samhället. Intervjuerna med två lärare och två observationer gjordes. Studien visade att interkulturell undervisning uppfattas som viktigt i en mångkulturell skola och att ett interkulturellt perspektiv på kunskap förbättra elevers möjligheter att nå lärandemålen. Läraren har det yttersta ansvaret för en elevs lärande, men för att en elev ska kunna lära sig på bästa sätt, krävs ett samarbete mellan elevens föräldrar och läraren. Lärare måste också få nya kunskaper om hur man bedriver en interkulturell undervisning, så att elever ska kunna få chans till lika undervisning

Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. För att ta reda på detta har jag använt mig av en enkätundersökning. Min undersökningsgrupp är killar som spelar fotboll i Skåne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns några skillnader mellan ett "bättre" lag och ett "sämre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (allsvenskan, superettan, division två och tre), Grupp 2 år de lag vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt). Några resultat som framkom från undersökningen är att det inte finns några större skillnader påträffande hur många i varje grupp som druckit alkohol. De som tillhör grupp 1 år lite senare med sitt första berusningstillfälle än grupp 2. I grupp 1 var det fler som var med någon ur fotbollslaget första gången de var berusade. Något fler från grupp 1 är oftast tillsammans med fotbollslaget eller tillsammans med någon därifrån när de dricker alkohol. Killarna i grupp 2 dricker alkohol oftare än killarna i grupp 1.