Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®). FaR® innebär att en läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan legitimerad vårdpersonal kan ordinera fysisk aktivitet på ett liknande sätt som läkemedel. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga inställning till och användande av fysisk aktivitet på recept (FaR®) hos sjuksköterskor i primärsjukvården inom Växjö kommun. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes på sjuksköterskor på elva vårdcentraler inom Växjö kommun. Svarsfrekvensen var 73 %. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien diskuterade ofta fysisk aktivitet med sina patienter. Inställningen till FaR® var övervägande positiv, en knapp fjärdedel hade förskrivit FaR®. Slutsatser: Sjuksköterskor är mycket eller ganska positiva till att ordinera FaR® i förebyggande syfte och merparten av dem är positiva till att ordinera FaR® i behandlande syfte. En trolig slutsats är att FaR® kommer att användas i större utsträckning i framtiden under förutsättning att tillräcklig utbildning och uppföljning görs.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar. Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet. Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.

Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.

År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet. Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit. Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite. Artiklarna lästes och genomgick en temaanalys. Resultat : Resultatet delades in i fem teman. Socioekonomi och psykosociala faktorer menar att socioekonomisk tillhörighet och till exempel socialt stöd är betydande faktorer. Närmiljön och dess tillgångar är styrande med tillgängliga parker, cykelbanor etcetera som visats stimulera mäns motionsvanor. Förhållandet till det manliga idealet menar bland annat att det finns förutfattade meningar om hur män ska bete sig och hur detta påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet och fritiden visade att ett tungt jobb minskar chansen till motion på fritiden. Vardagsmotion eller bekvämlighet är till stor del styrande av ekonomiska resurser samt om utvecklade cykel och promenadvägar som finns tillgängligt. Implikation: För att främja fysisk aktivitet hos medelålders män bör både yttre och inre faktorer tillgodoses. Mer företag bör överväga att införa hälsovård. Kanske viktigast att ge arbetare i låga socioekonomiska grupper exempelvis förmånliga priser på gymkort. Det rekommenderas upprätthållande av platser såsom cykelbanor och motionsspår, där fysisk aktivitet kan utövas. Åtgärder som riktar sig till att stärka mäns självförtroende och andra inre egenskaper som är viktiga för att främja motivation till fysisk aktivitet hos medelålders män.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ – the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers. The result showed that there was a positive association between the variables stress and musculoskeletal disorders (r=,339) (p=,003) and also stress and energy (r=,228) (p=,033) among all workers. The warehouse-workers perceived more muscle-pain (p=,032) and less energy (p=,069) than the office-workers. Among the office-workers were the men more physically active then the women (p=,002). There was also a tendency that the more physically active the office-workers were, the less stressed they felt (-r=,294) (p=,059). The conclusions are that physical activity seems to be associated with a lower stress-level among the office-workers and that the association between stress and pain could be different depending on psychical activity at work.

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att från sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta är att rekrytera fler barn och ungdomar till och behålla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. Folkhälsomålen och barnrättsperspektivet ska också beaktas vid projektens genomförande. Syftet med examensarbetet är att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. Målsättningen är inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frågeställningarna. Den övergripande frågeställningen är: Varför samarbetar skolor och idrottsföreningar inom ramen för Idrottslyftet och hur ser de på det gemensamma samhällsfostrande uppdraget? För att svara på den övergripande frågeställningen används några kompletterande frågeställningar: Vilka är de viktigaste syftena som anges av respondenterna för ett samarbete mellan de båda parterna och sammanfaller dessa med de syften som den andra parten angav? Vilken är den målgrupp man riktar sig mot genom projektet enligt respondenterna? Vad anser de båda respondenterna är de viktigaste effekterna om en tidigare inaktiv person blir aktiv i en idrottsförening? Ser de båda parterna någon konflikt mellan idrottsrörelsens och skolans världar? Studien har genomförts genom att halvstrukturerade intervjuer har skett med en föreningsrepresentant och en skolrepresentant från tre olika samarbeten i en större mellansvensk kommun. De sex intervjuerna har analyserats med inspiration från Giorgis analysmodell och resultaten har sedan diskuterats där så är möjligt, med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Rekrytering  och social fostran angavs som ett viktigt syfte för samarbete av både skol- och föreningsrepresentanter. Fysisk aktivitet angavs också, likaså att slussa in ungdomarna i föreningslivet och att ge dem en upplevelse de annars inte kunnat få. Skol- och föreningsrepresentanterna hade endast i ett fall samma syfte med samarbetet. Målgruppen var i ett av fallen inaktiva ungdomar, där man lade särskild fokus på flickor. I de två andra fallen riktade sig verksamheten till ungdomar i allmänhet. Både skol- och föreningsrepresentanterna tyckte i stora drag att föreningslivet på ett bra sätt kompletterar skolan i det samhällsfostrande uppdraget.

SAMMANFATTNING   Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar.   Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet.   Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden. Däremot är det signifikanta skillnader gällande alla testade variabler utom för antalet erytrocytkoncentrat när samtliga patienters METs värden kategoriserades i tre grupper enligt aktivitetsnivå.   Slutsats: Ett motiverande samtals förhållningssätt tillsammans med en skriven individuell vårdplan kan ha betydelse för patienternas fysika aktivitetsnivå. Patienter som rör sig dagligen från 5 METs och uppåt har lägre behov av trombocyter, antibiotika och analgetika och de är inte isolerade lika länge. / ABSTRACT   Purpose: To investigate if the physical activity level of isolated haematological patients can be improved by using individual care plans and a motivational interviewing approach (MI), as well as if an increasing level of physical activity affects the need of transfusions, analgesics, antibiotics and number of days in isolation.   Methods: A kvasiexprimental design was chosen and the intervention group was compared to haematological patients at a ward in the southern Sweden. The staff at the intervention ward received a short MI education. Sixteen patients were included in each group, 13 patients completed the study at the intervention ward and 12 in the comparing group. The patients wrote daily activity diaries and every movement was counted as METs (Metabolic Equivalent of Task), a validated way of measuring physical activity.   Results: A significant difference in METs means was seen between the two groups, 11,1 METs per day in the intervention group compared to 6,8 METs in the comparing group. A difference in the need of transfusions, analgesics, antibiotics and the number of isolation days was only seen in time of isolation. There were significant differences in all tested variables except for the number of blood transfusions when all patients together were categorized into three groups according to activity level.   Conclusions: An MI approach together with an individual care plan may have an impact on patients’ physical activity level. Patients that are active from 5 METs per day need less thrombocytes, antibiotics and analgesics and they need shorter times of isolation.

Vi har i detta examensarbete valt att lägga fokus på utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den används som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lärande men väldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön på ett liknande sätt som den miljö som finns inomhus på förskolan. Vårt syfte är att ta reda på förskollärarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns på den förskola de arbetar på och hur den används. Vi diskuterar olika fenomen som påverkar barns utveckling och vi vill därmed lyfta olika begrepp och som är relevanta i sammanhanget. Med stöd utifrån litteratur och aktuell forskning, styrdokument samt våra egna erfarenheter under arbetets gång har vi gjort ett antal spännande upptäckter vad det gäller förskollärares tankar kring utomhusmiljön. Det visade sig att de tankar och funderingar dessa 8 förskollärare hade angående aktiviteter på respektive förskola resulterade i en del skillnader men också likheter. Deras tankar kretsar runt det som gynnar barnets utveckling i den utomhusmiljö som finns på förskolan. Förskollärarna utgår från vilka lekredskap och vilket material som finns att tillgå ute på gården men även det som finns inomhus och som kan tas ut om så önskas av barnen. Hur pass riklig vegetation är och som finns på förskolan och i dess närhet spelar också en stor roll i det pedagogiska arbetet. Den kan förskollärarna ta tillvara på och använda som ett hjälpmedel till barnens utveckling. De menar att de strävar efter att ge barnen så många bitar som möjligt och gör det bästa utav det som erbjuds i utomhusmiljön. De vill skapa utmaningar och aktiviteter för barnen där de kan utveckla olika färdigheter så som att bygga upp sin identitet, fin och grovmotorik, självkänsla och att skapa goda relationer med andra barn och med vuxna.  Förskollärarna var alla fullt medvetna om vilken potential utomhusmiljön har och att den har en betydande roll i förskoleverksamheten i lika stor utsträckning som den miljö som barnen rör sig i inomhus. De anser att den går att förändra utifrån barnens behov och önskemål och att deras uppgift som förskollärare är att bemöta barnen där de befinner sig. Det finns dock en skillnad i förskollärarnas tankesätt beroende på placeringen av förskolan om den ligger i stadsmiljö eller i en lantlig miljö. Utformningen har därför en betydande roll i förskollärarnas tankegångar kring utomhusmiljön och barns utveckling.