• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 53
  • 2
  • Tagged with
  • 55
  • 55
  • 55
  • 33
  • 26
  • 14
  • 14
  • 14
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

”Det man gör med kroppen fastnar i knoppen” : En kvalitativ intervjustudie om förskolans läroplans förverkligande i en utomhusmiljö.

Westman, Kristina, Örstadius, Sandra January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet
42

Är regn och rusk den bästa pedagogiken? : En studie av den pedagogiska verksamheten i en I Ur och Skur

Johansson, Sandra, Åkerberg, IdaMaria January 2012 (has links)
Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel. I det femte och sista temat Regn och rusk är det bästa lyfts aspekten fram att pedagogerna anser att barnen blir gladare och friskare av att vistas utomhus.
43

En studie om hur förskollärare arbetar med pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljön.

Johansson, Amanda, Francke, Ellinor January 2017 (has links)
Syftet med studien är att få en bredare kunskap om och hur förskollärare arbetar med pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljön. För att besvara studiens frågeställningar har strukturerade observationer använts och stöd av sociokulturellt teoretiskt perspektiv tagits.  De svar som framkom i studien var att de pedagogiska aktiviteter som genomförs utomhus i verksamheten beror på förskollärares arbetssätt. Slutsatsen visar tre olika arbetssätt. Det första arbetssättet är att förskollärare planerar pedagogiska aktiviteter utan att involvera barnen där de medierande redskapen utomhus inte används. Det andra arbetssättet är att förskollärarna använder sig av de oplanerade lärartillfällena och utgår från barnens intressen med hjälp av de medierande redskapen från utomhusmiljön för att skapa pedagogiska aktiviteter. Det tredje arbetssättet är att den fria leken dominerar och att de medierande redskapen som används kommer från förrådet.
44

Developing children’s connection with nature: Exploring pedagogically designed nature routines in Swedish outdoors preschools

Svane, Ulrika January 2017 (has links)
There are increased ‘calls to reconnect humanity with the biosphere’ to respond to the current environmental crisis. The formative potential of nature experiences for individual’s development of connectedness with nature therefore requires attention. Specifically, connecting children with nature through nature experiences could be a leverage point for sustainable development. This thesis explores the temporal dimension of nature experiences, i.e. nature routines, for young children from a socialecological systems perspective. The views of experienced pedagogues in Swedish outdoors preschools are addressed. The results show that affective connectedness with nature develops in four general phases: being comfortable in nature, enjoy being in nature, caring for nature and oneness with nature, while experiential and cognitive connectedness with nature develop gradually. There is a progression in the pedagogically designed nature routines during the time at the preschool, as pedagogues facilitate relevant learning situations in nature to support the on-going development of children’s connectedness with nature. Nature routines are understood as generating enculturation on how to be and behave in nature. Furthermore, pedagogues’ functional classification of nature places highlights the pedagogical values of varying natural environments and biotopes near the preschool. Implications for urban planning could therefore be investigated further. Future research could also address the relevance of nature routines and the phases of affective connectedness with nature for other age groups.
45

En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan

Andersson, Linda, Nilsson, Towa January 2009 (has links)
AbstractAndersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik. Syftet med vår studie har varit att jämföra barns lekmiljöer, ta reda på likheter och olikheter i barnens lekar i dessa olika pedagogiska riktningar och deras miljöer. Huvudfrågorna som vi har utgått ifrån i vårt arbete är: Hur ser inomhus respektive utomhusmiljön ut i de olika verksamheterna? Vad har pedagogerna för uppfattning om miljöns betydelse/påverkan i barns lek? Finns det någon skillnad på inom/utomhus miljön mellan förskolor med olika pedagogiska riktningar? Vilka olika upplevelser kring leken har barnen i de olika pedagogiska miljöerna? De metoder som vi har använt oss av för att besvara våra frågeställningar har varit observationer både inomhus och utomhus samt intervjuer med pedagoger och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har varit andra forskares syn på lek samt de olika pedagogiska riktningarnas syn på lek och innebörden i deras riktningar. Vårt resultat pekar på att vi sett tydliga skillnader i de olika pedagogiska miljöerna och på barnens lekar. Montessoripedagogiken likställer ordet arbete med lek, vilket har visat sig i vår undersökning inte var likvärdigt för barnen. För barnen på I Ur och Skur- förskolan var skillnaden på ordet lek och ordet arbete stor. I intervjuerna med barnen på Montessori förskolan visste barnen inte helt säkert vad de skulle svara då de fick frågan om lek, men när vi formulerade om oss till arbete, förstod de bättre.Nyckelord: Lek, miljöpåverkan, likheter, skillnader, I Ur och Skur, Montessori
46

Utemiljön som språkutvecklande rum i förskolan

Lundh, Jessica, Thörnqvist, Ida January 2007 (has links)
Vi har i vår studie undersökt på vilket sätt utemiljön kan bidra till barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande: Vilka språkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten på de två förskolorna? Hur ser pedagogerna på utemiljön som språkutvecklande miljö? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgått från utvecklingspsykologen Lev Vygotskijsoch språkforskaren Rigmor Lindös teorier om språkutveckling samt Owe Dahlgrens ochAnders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet är två förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola. Vi genomförde två intervjuer och två observationer på uteförskolan och en intervju och en observation på I Ur ochSkurförskolan. Våra slutsatser är att utemiljön har vad som krävs för att fungera som en god språkutvecklande miljö men vi har också funnit att det finns en del faktorer som kan utgöra hinder för vissa barn.
47

Sinnenas möjligheter - Pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogiken

Jensen, Sandra, Malmqvist, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med denna undersökning är att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus? Undersökningen gjordes på tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lär sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötänk och ett ekologiskt förhållningssätt genom att samspela med allt levande såsom växter och djur. Lärandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla våra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lärande. Naturen erbjuder ett oändligt och ett variationsrikt naturmaterial som utvecklar barnens fantasi och kreativitet. Resultatet visar också att barnen blir friskare, rörligare och mer motståndskraftigare genom att vistas ute i naturen och att deras koncentration förbättras.
48

Hur kan barn må dåligt av att vara ute?

Ask, Emma, Nordberg, Hanna January 2016 (has links)
Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring vad som ligger till grund för föräldrarnas val av en I Ur & Skur-förskola. Vi undersöker vilka föreställningar och idéer om relationen mellan barn, utveckling och natur som finns hos föräldrarna. Vår utgångspunkt till denna studie är att dessa föreställningar och idéer påverkar utformningen av verksamheter och präglar vilken barnomsorg som är aktuell idag. I vårt teoretiska ramverk har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet där John Dewey, Lev Vygoskij och Friedrich Fröbel är tre centrala teoretiker. Det teoretiska ramverket tillsammans med begrepp och tidigare forskning hjälper oss att analysera vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte samlade vi in empiri genom att intervjua sju föräldrar på en I Ur och Skur-förskola. Analysen av empirin resulterade i tre övergripande teman, den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Analysen genomfördes med hjälp av vårt teoretiska ramverk och den tidigare forskning vi studerat kring ämnet. Slutsatsen av studien är att betydelsen för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola är föreställningar om naturens positiva effekter på barnets välmående samt att naturen ses som en pedagogisk lärmiljö. Det finns även föreställningar om naturen som god i den bemärkelse att naturen ses som fridfull och bekymmerslös. Denna syn blir problematisk då uppfattningen att sociala förutsättningar får mindre betydelse i naturen vilket i sin tur kan leda till en omedvetenhet kring genus, klasstillhörighet, etnicitet etcetera.
49

Naturens lärande rum - En utomhusförskola i Hammarbyhöjden / Nature Play and Learning Places - An Outdoor Preschool in Hammarbyhöjden

Allisander, Emelie January 2018 (has links)
Taket är trädkronans grenar som sträcker sig mot ljuset vilket också ackompanjeras av lövverket på våren eller snön på vintern. Jorden, rötterna, löven och bergsknallen är golvet. Däremellan tar ett nytt lager arkitektur form genom att förstärka rummen som redan finns och möjliggöra en verksamhet där barnen spenderar sex månader om året utomhus. Pedagogiken verkar för att barnet ska känna sig trygg i skogen och i sitt närområde, därigenom värna om dem och känna sig delaktig för att få kraft att bevara eller förändra. Växa upp och bli en demokratisk medborgare. / The roof is the branches of the tree crown that reaches to the light, covered in foliage in the spring or snow in the winter. The soil, the roots and the leaves makes the floor. In between, a new layer of architecture takes form by strengthening the existing rooms and enabling an activity where the children spend six months a year outdoors. The pedagogy makes the child feel safe in the woods and in the nearby area, thereby protecting them and making them feel involved to gain strength to preserve or to change. Grow up and become a democratic citizen.
50

Föreställningar om barn inom I Ur och Skur - en idé- och ideologi analys

Karlsson, Vincent January 2014 (has links)
Sweden is currently a country in which a large amount of children’s time has changed to be spent within institutions, for small children these institutions are preschools. These are places where notions are created regarding what children are, what’s good for children, what’s normal and desirable regarding children. The purpose of this study has been to decipher what’s considered desirable and what notions or ideas regarding children are prevalent in preschools with an I Ur och Skur profile. Preschools with this profile are characterized by a focus on spending time outside all year round and learning by experiencing. An analysis of the homepage of Friluftsfrämjandet has been made, a site representative of I Ur och Skur, in order to discover what notions regarding children could be found and what they meant. The results were that the children of I Ur och Skur are viewed as competent, natural beings and that outdoor learning is seen as very beneficial to children. Notions regarding children spending time outside were that it corresponded to children’s natural ways. It’s seen as good for the children right here and now and it’s thought to lead to that the children when grown up would be knowledgeable in environmental issues and that they would have developed an interest in outdoor activities and the health benefits of it. The focus on nature and being a part of it should aid the children in distancing themselves from what’s seen as corrupt in modern society and effect of it which are seen as bad for children. A great trust seems to be placed in children’s competence and their competence is viewed in relation to the focus on the outdoor activities. It is seen as desirable that the children are active and knowledgeable in the outdoors, that they display an interest in learning in nature and carry their acquired values into their adult life. Nature and children’s relations to the outdoors hold a great cultural meaning in Sweden and that reflects on the preschools of Sweden, especially those with an I Ur och Skur profile.

Page generated in 0.0952 seconds