<p>Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering. </p><p>Genomförande: Uppsatsen har en i huvudsak kvalitativ ansats där vi har intervjuat en leverantör av affärssystem, FoG Data AB, samt tre av dess kunder; Ahlström, Artex, och Harman. Intervjuerna genomfördes i de tre projekten med projektledare hos både leverantör och kund samt med en användare på operativ nivå. </p><p>Resultat: Vi har identifierat tydliga förväntningsgap mellan de både parterna kund och leverantör. På grund av dessa skillnader i förväntningar lyckas inte det nya systemet på bästa sätt fånga företagets verksamhet och strategi. Kunden brister framförallt i sin förberedelse då de inte lyckas klargöra sina behov och vad de vill ha ut av systemet. Det beror främst på att användarna engageras dåligt i processen. Leverantören lyckas inte motsvara kundens förväntningar i avseende på utbildning och kunskap om kundens verksamhet. Vidare lyckas leverantören inte på ett önskvärt sätt att hjälpa kunderna med problemformuleringen.</p>

<p>Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.</p><p>Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ”oktanten”. De områden som ingår i vår oktant är strategi, projekt, process och funktion, standardsystem, organisationsanpassning, systemanpassning, utbildning samt testning och fel¬sökning. Valet av teoretiska aspekter täcker upp de mest väsentliga områden som lämpar sig bäst för vår fokusering av ämnet och bidrar till att besvara vår andra forskningsfråga.</p><p>Vi har i denna studie valt att studera hur två organisationers implementering av SAP R/3 har gått till, vad resultatet har varit och varför det blev som det blev. Resultatet, som gäller i båda de studerade fallen, visar att en implementering karaktäriseras av fyra perspektiv som avser strategi, innovation, kommunikation och samarbete. Utöver de karaktäriserande perspektiven utgörs särskilt viktiga aspekter inom processbearbetning.</p><p>Resultatet utifrån de fyra perspektiven beskrivs mer utförligt men kortfattat nedan.</p><p>Strategi: underskattning av planerad resursförbrukning och överskridande av deadlines samt bristande stöd från ledningen.</p><p>Innovation: motiveringssvårigheter vid förändring hos användarna.</p><p>Kommunikation: särskilt lyckad placering av projektgrupper på samma geografiska plats.</p><p>Samarbete: otillräcklig utbildning och brist på utbildningskompetens, stort supportbehov samt överlåtande av arbetsansvar till konsulter.</p> / <p>Implementing an ERP-system is no longer considered an information technology concern purely but a change affecting the whole organization. An implementation is, by our definition, an initiation process starting with the motives of the organization to execute the implementation, choice of system and choice of vendor. The scope of the implementation, in our study, stretches until the day the system goes live. This thesis attends following research questions: what characterises implementation of the ERP-system SAP R/3 and what is included in the concept of implementation?</p><p>The thesis has been performed through a comparative qualitative case study where data has been collected during semi-standard interviews. Our theoretical foundation is divided into eight sectors forming an octant all together. Areas composing our octant are strategy, project and function, standard system, organizational adoption, system adoption, education and testing and error detection. The choice of theoretical aspects covers the most vital areas suitable for our focus on the subject and contributes to answering our second research question.</p><p>In this study we have chosen to examine the process of two organizations implementations of SAP R/3, the outcome and why it resulted in the way it did.</p><p>The result shows that, for both cases, a implementation is characterised of four perspectives concerning strategy, innovation, communication and cooperation. In addition to the characterised perspectives certain aspects of process re-engineering are particularly important.</p><p>The result out of the four perspectives is more detailed but briefly describes bellow.</p><p>Strategy: underestimation in consumption of resources and exceeding deadlines along with lack of top management support</p><p>Innovation: difficulties motivating users for the change.</p><p>Communication: exceptional success in placing members of the projects at same geographical location.</p><p>Cooperation: insufficient level of education, lack of educational competence, great need of support and responsibility of work delegated to consultants</p>

<p>Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.</p><p>Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?</p><p>Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva. Dessutom erbjuder lean enkla och effektiva verktyg som snabbt kan visa positiva resultat och därmed påverka de anställdas inställning positivt, exempelvis 5S. Det finns dock ett par frågor som företagen måste arbeta med:</p><p>1) Information till de anställda:</p><p>a. Hur når man på bästa sätt ut med information om det nya produktionssystemet till de anställda så att de får en korrekt bild av vad det innebär.</p><p>b. Hur får man medarbetarna motiverade att disciplinerat arbeta efter de nya metoderna.</p><p>2) Hur ska arbetet vid monteringslinor utformas för att det inte ska upplevas som monotont och styrt? Finns det något sätt att skapa en engagerande lina?</p>

<p>Background: A Balanced Scorecard can be used as a tool for communicating and presenting the vision and strategic goals of an organisation in a way that is easy to understand. Implementing a scorecard will support the learning process and dialog concerning the strategy of the organisation. It will also increase the employees understanding of the organisation and motivate them to reach the strategic targets.</p><p>Purpose: To evaluate and describe employees opinions of a Balanced Scorecard that has been created by the management group from a management point of view. From that, our aim is to recommend our case company, Swedish Tissue, how to implement their Balanced Scorecard. We will also give more general recommendations on how to implement a scorecard.</p><p>Method: The conclusions in this thesis are the result of a case study. The case studied is Swedish Tissue, a Swedish tissue manufacturer. Some 20 qualitative interviews with employees at lower level have been performed. Information about the company has been contained from information material and through interviews with the management group.</p><p>Results: A scorecard that is distributed only through mail does not create any specific interest within the organisation. To create understanding, involvement and dialog, for the scorecard, the employees have to be involved in the scorecard process at an early stage. Other important issues for a successful implementation of a scorecard is:</p><p>· goals that are derived from all levels of the organisation so that every individual can identify with them · making it easy to understand · connecting rewards to the goals of the scorecard · frequent updating.</p>

<p>Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav.</p><p>Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem.</p><p>Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna. Anställdas engagemang har ökat med tiden och ledningens roll under implementeringsprocessen har varit betydelsefull. Företagen har anpassats till de yttre intressenternas krav och viljan att uppnå en god miljöimage har visat sig vara en stor drivkraft som har påverkat det strukturerade miljöarbetet (MLS) positivt.</p>

<p>Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning.</p> / <p>ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.</p>

<p>Uppsatsen följer upp SOU utredningen, <em>Klimat- och sårbarhetsutredningen</em> från 2007 och den efterföljande propositionen <em>En sammanhållen klimat- och energipolitik</em> där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.</p>

<p>Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992</p><p>). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.</p>

<p>Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län?</p><p>Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället.</p><p>Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka. Som teoretiska utgångspunkter för vår analys av resultatet har vi Goffmans teori om totala institutioner, kommunikationsteori och teori som rör implementering av nya program. Arbetet som kriminal¬vårdare kräver kompetens inom kommunikation och stresshantering, men i vårt resultat framgår att tids- och personalbrist minskar förutsättningarna för kommunikation mellan kriminalvårdare och häktade. Den största prediktorn till stress i arbetet som kriminalvårdare på häktet i Göteborg är brist på tid för kommunikation, på grund av personalbrist.</p>