There are several success factors defined for the implementation phase that should be achieved in order for an implementation project to be successful. Several studies focus on the supplier's commitment and success factors to implement a system that end users will accept. But there are identified success factors which clients themselves should implement or give attention to during the implementation phase to have the end users accepting the system and keeping the time frame of the project. How has the client's efforts and capacity affected the result of the implementation and the timing of deployment? The aim with this study is to apply and develop a model for implementation of information systems which is based of success factors from a client perspective. The aim is also to identify advice on how to successfully implement a system, that the system is deployed on time and that the users is accepting the system. Our theoretical framework is presenting eight identified success factors within the client organisation. This has been applied in a case study with semi-structured interviews. The result is a model from a client perspective which shows the connection between the success factors in the implementation phase. The model can be used by providers to inform clients about the success factors that affect the implementation project. It may then be easier for the client to see what needs to be done and how one action affects another. Further, a number of recommendations extracted from the model is presented, which affects the result, the users’ acceptance and if the information system is deployed on time. / Syftet med denna studie är att utifrån framgångsfaktorer ur ett beställarperspektiv tillämpa och vidareutveckla en modell för implementation av informationssystem. Syftet är även att identifiera råd för en lyckad implementering som innebär att systemet driftsätts efter utsatt tid samt att användarna finner acceptans för systemet. Vårt teoretiska ramverk presenterar åtta identifierade framgångsfaktorer inom beställarorganisationen och det har vi tillämpat i en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet blev en modell ur ett beställarperspektiv som redovisar sambandet mellan framgångsfaktorer i implementeringsfasen. Modellen kan användas av leverantörer för att informera beställare om de framgångsfaktorer som påverkar ett implementeringsprojekt. Det kan då bli tydligare och enklare för beställaren att se vad som behöver göras och hur en åtgärd påverkar en annan. Vidare redovisas ett antal rekommendationer utifrån modellen som påverkar resultatet för att driftsätta informationssystem i tid och som påverkar användarnas acceptans.

Inom Jönköpingssocialtjänst genomfördes ett förbättringsarbete som syftade till ökad säkerhet  för  barn  och  unga  samt  förbättrat  stöd  till  barn  och  familjer. Målet  var färre sammanbrott vid placeringar och mer ändamålsenliga insatser i barnets hemmiljö. För att nå syftet genomfördes ett projekt som handlade om att implementera Signs of Safety på ett av Jönköpings socialkontor. Förbättringsarbetet använde Hållbarhetstriangeln och dess tre hörnstenar som struktur; styrning, stöd och störning. Förbättringsarbetet studerades med hjälp av fallstudiedesign som byggde på intervjuer med deltagare i förbättringsprojektet samt dokument. Studiens syfte var att utöka kunskapen kring vilka påverkande faktorer som förekommer kopplat till förbättringsarbete inom socialtjänstens barnavård. Resultatet av förbättringsarbetet visar ingen tydlig förbättring i förhållande till förbättringsarbetets mål, dock indikerar processmätningar att föräldrarna upplever starkare samarbetsallians med socialtjänsten under och efter projektet än före. Studiens resultat tyder på att genomförandet av förbättringsarbetet påverkat förutsättningen att lyckas med implementeringen av Signs of Safety. Följande påverkansfaktorer identifierades: förståelsen, viljan, möjligheten att lära samt fördelningen av resurser. En av studiens slutsatser är att fördelning av resurser verkar vara viktigt men faktorer som är av god kvalitet, såsom metodstöd, kan kompensera för de som saknas vilket styrker tidigare forskning inom området. / The child welfare service in Jönköping municipality carried out an improvement project aimed for increased safety for children and improved support for children and families. The goal was fewer breakdowns in out-of-home placements and more effective interventions in the child's home environment. An improvement project about implementing Signs of Safety in one of Jönköping's offices was conducted.The improvement project was based on the Sustainability Triangle and its three pillars; governance, support and disturbance.The improvement project was studied by case-study design including interviews with participants and document analysis. The aim of the study was to increase the knowledge of influencing factors linked to improvements in the context of child welfare. The goals of the improvement project were not reached though the results indicate that the parents experienced increased collaborative alliance with the social services during and after the project than before.The process of the improvement project influenced the premise of successful implementation of Signs of Safety. Understanding, will, ability to learn and allocation of resources appeared as influencing factors. The conclusion is that allocation of resources seems to be important, but that factors, such as method support, which are of good quality can compensate for missing resources. This reinforces earlier research in the field.

Studien syftar till att upptäcka svårigheter vid implementering av kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2015 på små företag. För att uppnå studiens syfte samlades teorier om kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och dess implementerings- och certifieringsprocess in. En fallstudie genomfördes på två analysenheter för att sedan jämföras mot det teoretiska ramverket och erhålla ett resultat. De mest bidragande faktorerna till icke-certifiering av ISO 9001 hos små företag visade sig vara tidsbrist, resursbrist samt kompetensbrist.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

Att genomföra en organisationsförändring kan vara omtumlande för de individer som arbetar i organisationen. Utvärdering av resultatet eller förändringsprocessen sker sällan och det kan bero på att de resurser som behovs inte finns i organisationen eller att det inte prioriteras. När en organisation ser resultatet jämför de oftast till de mål som ligger till grund för förändringen, uppnåddes målen så var resultatet "lyckat", om inte blev resultatet "misslyckat". Denna studie syftar till att undersöka hur ett resultat upplevs av medarbetare och ledning som genomgått en förändring och hur de relaterar det till de mål som satts upp. Fallorganisationen har genomfört en flytt till nya tillfälliga lokaler i väntan på att ombyggnationen blir klar. Vi har valt att studera en avdelning inom organisationen, de har två nivåer, medarbetare- och ledningsnivå. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingen består av semistrukturerade djupintervjuer med tolv respondenter, tio medarbetare och två från ledningsgruppen. Dessa har tolkats och presenteras utifrån två teman som är genomgående i hela studien, kommunikation och personliga upplevelser. Det finns flera delar i förändringsprocessen som kan bidra till att förändringen accepteras. Medarbetare har lättare att accepterar förändringen om information kommer tidigt i processen, så att det finns tid sig att anpassa sig (Shin m.fl., 2015). Individer i en organisation behöver bli sedda och få vara delaktiga för att de ska kunna känna sig tillfredsställda med förändringen (Liljengren m.fl., 2003). Resultatet av intervjuerna visade att respondenterna inte har samma upplevelse av resultatet och alla beskrev inte samma mål med förändringen. Alla har fått samma information om flytten, vissa upplever att de har varit delaktiga och känner sig tillfredsställda, andra upplever att de inte har fått vara delaktiga vilket har bidragit till missnöje av förändringen. Slutsatsen av studien är att delaktighet ger en mer positiv upplevelse av resultatet och en högre acceptans för att mindre tillfredställande arbetssituationer kan uppstå. Studien har även visat att det går att se skillnader i upplevelser på medarbetar- och ledningsnivå i en organisation, ett sätt att finna dessa skillnader är att kontinuerligt utvärdera resultatet av en förändring. / To implement an organizational change can be overwhelming for those individuals who work in the organization. Evaluation of results or the process of change rarely occurs and one reason may be lack of resources in the organization or that it´s not a priority. When an organization sees the result they usually compare it to the goals underlying the change, if the result reach the goals it is sees as "successful" if not, the result is "unsuccessful". This study aims to examine how the results are experienced by employees and management who have undergone a change and how they relate it to the goals. The caseorganization has completed a move to new temporary premises while the reconstruction will be completed. We have chosen to study a department within the organization, they have two levels, employee- and management. The study has a qualitative approach where the collection of data is made of semi-structured interviews with twelve respondents, ten employees and two from management. These have been interpreted and presented based on two themes throughout the entire study, communication, and personal experiences. There are several elements in the changeprocess that can contribute to employee acceptance. Employees can more easily accept change if they receive information early in the process which gives time to adapt (Shin et al, 2015). Individuals within an organization need to be seen and to be involved in order to be able to feel satisfied with the change (Liljengren et al, 2003). The result of the interviews showed that respondents don´t have the same experience of the result and that everyone did not describe the same goal with the change. All received the same information about the move, some feel that they have been involved and feel satisfied, others feel that they haven´t been involved, which contributed to the discontent of the change. The conclusion of this study is that participation in the process gives a positive experience of the result and a higher acceptance if less satisfying working condition occurs. This study has shown that there are differences between employees and managements experience of organizational change and one way to find these differences is to routinely evaluate the results.

Validerat; 20101217 (root)

För att lyckas bli bättre och effektivare, krävs det att verksamheter ständigt effektivisera sina processer gällande kostnadsmässigt samt leta efter nya arbetssätt för att kunna överleva. Studiens syfte är att undersöka fenomenet kring implementering av konceptet Lean i medelstora produktionsföretag. Studien förväntas ge kunskap, förståelse och underlag som kan främja framtida implementeringar i medelstora produktionsföretag.   Teorier som använts i uppsatsen är teorier kring organisationsutveckling och förändring i organisationer för att tillämpa dessa perspektiv på implementering av Lean. Teorin organisationsutveckling valdes med anledningen av att en implementering medför förändring samt utveckling av verksamheten. Teori om organisationsutveckling är bred och innehåller organisationsförändringar och organisationskultur som kan spegla olika perspektiv gällande implementering av Lean. Kotters förändringsmodell tillämpas med anledning av att teorin belyser organisationers mjuka värden. Implementering innebär förändringar och Kotters förändringsmodell möjliggör en förståelse över verkligheten samt hur en lyckad förändring kan genomföras.   En kvalitativ fallstudie har använts som metod för att beskriva fenomenet intern samt extern implementering av konceptet Lean i Svenska produktionsbolag. Detta för att undersöka hur fenomenet upplevdes i verkligheten mellan fyra olika fallföretag som implementerat Lean med interna eller externa resurser de senaste åren.   Resultatet i studien visade på att oavsett tillvägagångssätt via interna eller externa resurser präglas en organisation av öppet samarbete mellan chefer och anställda samt mellan avdelningar. För att skapa ansvarstagande och meningsskapande finns det kritiska förutsättningar. Kritiska förutsättningar som motivation till att ta initiativ behöver en anställd för att känna tillfredsställelse med situationen på arbetsplatsen och att arbetet upplevs som meningsfullt. Kompetens och lärande inför förändring främjas av att grupper skapar en kultur tillsammans där medarbetarna ger varandra socialt stöd och diskussionerna är uppgiftsorienterade. Uppsatsen vetenskapliga bidrag är därför en mer fördjupad förståelse om skillnader gällande fenomenet intern samt extern implementering av Lean. / In order to succeed in becoming better and more efficient, it requires that businesses continuously streamline their processes for cost and look for new ways of working in order to survive. The aim of the study is to investigate the phenomenon surrounding the implementation of the concept Lean in medium-sized manufacturing companies. The study is expected to provide knowledge, understanding and evidence that can support future implementations in medium-sized manufacturing companies.   Theories used in the paper is the theories around organizational development and change in organisations in order to apply these perspectives on the implementation of Lean. The theory of organizational development was chosen by reason of an implementation brings change, and the development of the business. Theory on organizational development is broad and includes organisational changes and organisational culture which may reflect different perspectives regarding the implementation of Lean. Kotter’s model is applied with the reason of that the theory highlights organizations ' soft values. Implementation means change and Kotter’s model enables an understanding of reality and how a successful change can be implemented. A qualitative case study has been used as a method to describe the phenomenon of internal and external implementation of the concept of Lean in Swedish production company. This is to examine how the phenomenon was experienced in the reality from four different Case Company which have implemented Lean with internal or external resources in recent years.   The result we came to was that the study showed that regardless of the approach via internal or external resources characterized an organization of open cooperation between managers and employees and between departments. To create accountability and interaction are the critical conditions. Critical conditions as a motivation to take the initiative you need as an employee to feel satisfaction with the situation in the workplace and that the work is experienced as meaningful. Competence and learning in the face of change promoted by the teams to create a culture where employees give each other social support and the discussions are task-oriented. Paper the scientific contribution is, therefore, a more in-depth understanding of the differences regarding the phenomenon of internal and external implementation of Lean.

I teorin bakom förändringsarbete i organisationer finns det flera olika aspekter att ha i beaktning för att nå ett så lyckat resultat som möjligt. Vad som är ett lyckat resultat för dessa projekt är varierande och subjektivt tolkbart mellan olika personalgrupper och hierarkiska nivåer som kan tycka olika. Genom denna uppsats följer vi ett förändringsprojekt för en process i en tillverkande fabrik och har genom tidigare forskning valt ut fem aspekter att belysa under planeringen, genomförandet och till slut vid resultatet för projektet. Dessa fem aspekter är: 1) styrning, 2) ledarskap, 3) medbestämmande, 4) teknik och 5) information och kommunikation. Utöver dessa fem utvalda aspekter framkom även att tid, övergripande prioritering, syfte och motivation (eller vinning) för förändringsarbetet kom att spela stor roll för slutresultatet. Vad resultatet av denna uppsats kom att påvisa var att de olika hierarkiska grupperna i projektorganisationen hade olika sätt att se på och prioritera de utvalda aspekterna. Huruvida projektet blev lyckat eller ej fanns det delade meningar om mellan den taktiska ledningen, operativa personalen och projektledaren. Efter projektets avslut blev den nya processen fullt implementerad i verksamheten. / In theoretical viewpoints of working with changing conditions in organizations, there are several different aspects to consider in order to achieve gratifying result. What can be considered a successful result for these projects is varying and subjectively interpretable between different internal groups and hierarchical levels that may have different opinions. Through this essay we look at a change management project for a process at a manufacturing plant and from results of previous research we have selected five aspects to consider during the course of this project. The five aspects are: 1) management, 2) leadership, 3) co-determination, 4) technology and 5) information and communication. In addition to these five selected aspects, we also found that considering time, priority, purpose and motivation for the project played a major part for the end result. What the result of this essay will come to show is that different hierarchical groups in the organization of the project had different viewpoints and ways of prioritizing the selected aspects. Whether the project was a success or not, opinions were several depending on what staff force to ask. After the project was finished and submitted, the new process was fully implemented in the organization.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

This thesis is examining the barriers that exists in the implementation of the Swedish governments broadband policy. It examines eleven municipalities in the Swedish county Östergötland and how they handle the implementation of the broadband policy. It answers three questions, what barriers exist, how do they handle them, and why do different municipalities handle barriers differently. To answer the questions, interviews with people who are in charge or knows the most about the implementation process in each municipality were conducted. There answers were analyst with an implementation analysis with focus on internal and external factors that can impact the implementation process. The answer to the thesis first question was that two types of barriers were most prominent in the implementation process, economical and collaborative barriers. In the two barriers the internal and external factors were analysed with an analysis model that provided the tools to answer the thesis second and third questions.The conclusions of the thesis are that the two most prominent barriers in the implementation process of the Swedish broadband policy are economical and collaborative barriers. The municipalities handle these barriers differently and that mainly depends on the municipalities different approach to how they can or if they want to handle the barriers.