Une étude théorique préliminaire à cette thèse a prévu que lorsque l'on introduit un gaz de trous bidimensionnel (2D) dans un puits quantique de semiconducteur semimagnétique, l'interaction entre les spins localisés et les porteurs de charges induit une transition de phase ferromagnétique. Nous avons mis au point l'élaboration d'un tel système à base de tellurures en épitaxie par jets moléculaires, ainsi que la caractérisation au niveau microscopique des interfaces, du dopage et du transfert de porteurs dans le puits quantique. Ceci nous a permis d'élaborer des échantillons ayant donné lieu à toute une série d'études physiques. Le dopage par modulation d'hétérostructures de semiconducteurs II-VI à base de tellure en épitaxie par jets moléculaires n'avait été réalisé jusqu'à notre étude que pour un dopage de type n, sur des structures comportant du CdMgTe comme matériau barrière, avec peu de magnésium. Or cet alliage est la clef de la réalisation d'un bon confinement quantique dans les tellurures, surtout pour le dopage de type p où la concentration en Mg doit être augmentée. L'utilisation d'une source d'azote ECR, dopant de type p, et l'optimisation des paramètres de la croissance ont permis l'obtention d'un gaz de trous 2D de bonne densité, comme le montrent la spectroscopie optique, l'effet Hall et la capacité-tension. L'étude de structures interdiffusées par SIMS, diffraction de rayon X et spectroscopie optique, nous a de plus permis de mieux comprendre les mécanismes de dégradation en cours de croissance de nos couches comportant du magnésium, et dopées à l'azote. Un modèle basé sur la diffusion de l'azote a été proposé. Il a ensuite été possible de réaliser des structures semimagnétiques dans lesquelles l'interaction entre un gaz de trous 2D et des spins localisés de manganèse a permis la mise en évidence de la transition de phase ferromagnétique attendue théoriquement. Par ailleurs, un nouveau dopant de type n pour l'épitaxie par jets moléculaire des tellurures a été testé avec succès sur des couches épaisses, ainsi que pour des hétérostructures. Il s'agit de l'aluminium, dont le domaine d'utilisation est plus étendu que les autres dopants utilisés jusqu'à présent, puisqu'il permet d'obtenir une bonne efficacité même sur des couches comportant du magnésium.

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.</p>

<p>Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ”invandrare” som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ”oss” integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ”vi- och dom”-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär fenomenet integration ur ett myndighetsperspektiv?, Hur framställs ”dom”/”invandrarna” som skall integreras i det svenska samhället i den politiska diskursen om integration?, Tar myndighetsdiskursen om integration hänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet? Materialet som analyserats har avgränsats till ett antal officiella dokument som, genom ett strategiskt urval valts ut från tre huvudområden: Regeringens strategier för integration, länsstyrelsens riktlinjer för integration och uttalanden gjorda av integrationsministern. Dessa dokument har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna; ”Vi- och Dom”- tänkandet och politiken, andrefiering och strukturell diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att integrationsdiskursen inte är neutral och att de svenska myndigheternas integrationsdiskurs bidrar till reproduktionen av ett ”vi och dom”- tänkande som systematiskt delar befolkningen i kategorierna ”svenskar” (vi) och ”invandrarna” (dom). Integration framställs genomgående som ett etniskt fenomen, som endast berör ”invandrare”, vilka oftast framställs som en problematisk grupp. ”Invandrarna” nämns otaliga gånger i anslutning till sociala problem som arbetslöshet, bidragsberoende eller som orsaker till den bristande integrationen. När ”invandrare” inte nämns i anslutning till problem beskrivs de istället som en resurs som det svenska samhället (vi), måste ta tillvara och utnyttja. Dessutom visar resultaten på att den svenska integrationsdiskursen i hög utsträckning saknar ett intersektionellt perspektiv och därmed sällan tycks tahänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet som en grund för enfruktbar analys bortom ”Vi och Dom”- tänkandet och handlandet.</p>

<p>This Master’s thesis is one of two parts of a combined project called <i>Sustainable development around the Lake Victoria</i>, the purpose of which is to investigate the importance of local anchoring and active participation in the work towards sustainable development. The present study aims to investigate whether men and women are empowered by the participatory rural appraisal (PRA) process promoted in their villages by the VI Agroforestry Project Masaka/Rakai. </p><p>The study is primarily based on interviews with farmers within the project area and brings up a local perspective on the concepts sustainable development, active participation and empowerment. The study shows that to improve the farmers’ livelihood and to create a sustainable development in the community, the farmers have to be actively involved in, and in control of, the process. The people concerned are the ones who are most familiar with the local society and to make the development sustainable in a long-term perspective, activities and solutions need to be adapted to local conditions and circumstances. However, the farmers must first know what kind of development they want, i.e. where they want to go, and be aware of what means they may utilize to get there. In other words, the farmers need to be empowered before they can be in charge of their development process. </p><p>According to the interviews, the farmers are encouraged by the VI Agroforestry Project’s PRA process to discuss their present situation with each other, to develop strategies of how to improve it and to increase the collaboration within the villages. From this I come to the conclusion that the PRA process promoted in their villages has made the farmers more aware of their situation and better equipped to identify opportunities in their neighbourhood. Therefore, I argue that the farmers are empowered by the VI Agroforestry Project’s PRA process. </p><p>The study is published both as a Master’s thesis for the Environmental Science Programme, Linköping University and as a Minor Field Study for Sida. There are only editorial differences between the two versions.</p>

<p>During the years the awareness of gender issues has increased in the international arena and the importance of including gender aspects in development projects has been emphasised. This Master’s thesis is based on a case study of the VI Agroforestry Project (VIAFP) in Uganda and is one of the two subprojects of the study Sustainable development around the Lake Victoria basin, with the purpose to investigate the importance of local anchoring and active participation in the work towards sustainable development. The aim of this subproject is to investigate how gender roles among men and women in Kalisizo zone, in the Masaka and Rakai districts, in Uganda, affect the VI Agroforestry Project and if the project in return affects the gender roles. </p><p>The study is primarily based on interviews with farmers involved in the VIAFP activities in Kalisizo zone and shows that the project and the gender roles affect each other more or less in both ways. The women are somewhat more active in both farming and the activities connected with the household, and therefore also more engaged in the project activities and meetings. However, the gender roles have changed in the way that men have increased their interest in farming activities since they joined the VI Agroforestry Project. Both men and women involved in the VIAFP activities have more work on their farm than before they joined the project, but it seems as if they think it is worth the extra effort to gain more in the end. However, the project has to consider the fact that women often have a bigger workload to start with. </p><p>It is important for the VIAFP to adjust the activities and the feedback to different wishes and needs within the communities so that everyone feels they gain from the project activities, and also so that everyone who wants to participate at different activities have the opportunity to do so. Since the majority of the staff are Ugandans the ways of implying values from the North into the communities are less than if this had not been the case. </p><p>The study is published in two versions, both as a Master's thesis for the Environmental Science Programme, Linköping University and as a Minor Field Study for Sida. The differences between the versions are only editorial.</p>

<p>I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.</p>

<p>En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna.</p> / <p>A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.</p>

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna. / A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.

Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ”invandrare” som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ”oss” integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ”vi- och dom”-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär fenomenet integration ur ett myndighetsperspektiv?, Hur framställs ”dom”/”invandrarna” som skall integreras i det svenska samhället i den politiska diskursen om integration?, Tar myndighetsdiskursen om integration hänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet? Materialet som analyserats har avgränsats till ett antal officiella dokument som, genom ett strategiskt urval valts ut från tre huvudområden: Regeringens strategier för integration, länsstyrelsens riktlinjer för integration och uttalanden gjorda av integrationsministern. Dessa dokument har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna; ”Vi- och Dom”- tänkandet och politiken, andrefiering och strukturell diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att integrationsdiskursen inte är neutral och att de svenska myndigheternas integrationsdiskurs bidrar till reproduktionen av ett ”vi och dom”- tänkande som systematiskt delar befolkningen i kategorierna ”svenskar” (vi) och ”invandrarna” (dom). Integration framställs genomgående som ett etniskt fenomen, som endast berör ”invandrare”, vilka oftast framställs som en problematisk grupp. ”Invandrarna” nämns otaliga gånger i anslutning till sociala problem som arbetslöshet, bidragsberoende eller som orsaker till den bristande integrationen. När ”invandrare” inte nämns i anslutning till problem beskrivs de istället som en resurs som det svenska samhället (vi), måste ta tillvara och utnyttja. Dessutom visar resultaten på att den svenska integrationsdiskursen i hög utsträckning saknar ett intersektionellt perspektiv och därmed sällan tycks tahänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet som en grund för enfruktbar analys bortom ”Vi och Dom”- tänkandet och handlandet.

Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.