This study aims to increase the understanding of how social workers experience “Diversity”- within their working group. The study focuses on the significance of ethnic origin and gender when differences meet, taking into consideration the interaction between categories of ethnicity and gender. Considering the imbalances of power and cultural differences when social workers stereotype “the other/ the others”.This study is based on a qualitative hermeneutic scientific tradition. The research method used consisted of semi-structured interviews with six social workers’. The respondents of this study were between 35 and 65 years old, two men and four women, some born in Sweden and some abroad. There was a wide variety of professional backgrounds within the study group. The empirical material was analysed by using two interrelated theoretical approaches: diversity in relation to intersectionality analysis and gender theory. And even including the “insiders” and “outsider” - theory, as previous research often connects the “insiders” and “outsiders”- theory to diversity and the beforementioned theories this study is based on. This study describes distinctions with different intersections between a number of factors regarding the individual’s cultural background; national, racial, ethnic, age, gender, and educational background. It aims to reflect how individual ideas about cultural differences are related to prejudicial values and judgmental norms. These values then give rise to conflicting thinking patterns between the “insider and outsiders”. In particular there was a significant divide between the respondents with Swedish background and with a foreignbackground; and division based on gender. Both cultural background and gender turned out to be the most challenging for this study.This study shows how the respondents identified the importance of the workplace reflecting a diverse cross-section of the community. They argued, among other things, that if there were greater tolerance for and experiences of different views and values, it would encourage cooperation in the workplace as well as a healthier “working climate”. Conclusively, this study shows that a heterogeneous group can increase the idea of “insiders and outsiders”, resulting in obstacles and barriers within the working group, which could cause complications and impacts on the construction and maintenance of positive working relationships. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialarbetare upplever mångfaldi arbetsgruppen d.v.s. olikheterna inom arbetsgruppen som finns socialarbetarna emellan, med fokus på betydelsen av etnicitet och könstillhörighet, som utgörande grund för maktrelationer - och med hänsyn till kulturella skillnader och social arbetarnas föreställning om ”den andre”/ ”de andraDenna undersökning utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk vetenskaplig tradition. Den kvalitativa forskningsmetoden består av semistrukturerade intervjuer som omfattar sex socialarbetare. Respondenterna är mellan 35 och 65 år gamla. Socialarbetarna har olika yrkesbakgrunder och inkluderar både inrikes- och utrikesfödda; med och utan utländskbakgrund. De intervjuade är två män och fyra kvinnor. Analysen av det empiriska materialet utgår från begreppet mångfald i anslutning till intersektionellanalys och genusteori.Mångfaldsbegreppet skildrades som distinktioner mellan människor, där det uppstodintersektioner mellan skillnader. Olikheterna ansågs framför allt vara kulturella med hänsyn till etnicitet och könstillhörighet, och därmed kollektivt förankrade. Med kulturavsåg informanterna essentiella skillnader som ofta var nationella och etniskt kulturella men även ålders- och utbildningsmässiga.Det uppmärksammades även hur individuella föreställningar om kulturella skillnader varkopplade till fördomsfullhet, värderingar och normer, som kunde ge upphov till ett vi-och detänk mellan respondenterna med svensk - och utländsk bakgrund - och mellan och kvinnor och män. Detta ansågs vara den största utmaningen med mångfald med hänsyn till etnicitets och könstillhörighet. Social arbetarna ansåg att det fanns ett behov att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatsen. De menade att om det rådde större tolerans och acceptans för olika synsätt och värderingar, så skulle det främja samarbetet och arbetsklimatet.

Denna studie har haft till syfte att undersöka den politiska diskursen om feminism i artiklar från fyra olika tidskrifter med sympatiserande åsikter i linje med vänstersidan och högersidan i politiken. Samt att se hur dessa diskurser om feminism kan synliggöra sociala grupper och deras relationer till varandra. Metoden som har använts är Faircloughs kritiska diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen hjälper oss att undersöka hur saker sägs, vilka underliggande åsikter och idéer som kan finnas. Materialet för studien består av sex politiska artiklar från vänstersidan i politiken och sex från högersidan. Den främsta teorin som har använts som verktyg är Henri Tajfel och John C. Turners ”sociala identitetsteori”. Teorin fokuserar på sociala grupper och dess relationer till andra grupper. Individer identifierar sig med sin grupptillhörighet och känner en inkludering med sin grupp, in-gruppen och därmed också en exkludering från en annan grupp, ut-gruppen. Det bildas ett tydligt ”vi och dem” tänk där ”vi” är den bättre gruppen och ”de”, ”de andra” är den sämre gruppen. Den kritiska diskursanalysen användes även som teoretiskt ramverk och kompletterade den sociala identitetsteorin. De båda användes som hjälpmedel för att få fram och tolka innehållet i denna studie, något som resulterade i fyra olika teman; Tema 1: Generella diskurser kring feminism, Tema 2: Attityder mot ”andra sidans” feminism, Tema 3: Grammatiska maktutövningar och Tema 4: Grupperingar (vi och dem). En kortfattad beskrivning av resultatet är att vänstersidan har en mer positiv diskurs om feminism medan högern har en negativ diskurs. Däremot verkar det vara tydligt att det framförallt handlar om en begreppslig nivå av feminism där det finns olika varianter, då många av artiklarna är negativa mot andra sidans feminism. Det allra främsta resultatet grundar sig i gruppindelningar där ett tydligt ”vi och dem” kan utläsas. Detta är något som både vänstersidan och högersidan använder sig av i stor utsträckning.

The aim of this Master’s thesis is to investigate how contemporary Swedish picture-books describe ethnicity. The analysis is based upon eight books that were published during the period 1996 to 2006. The thesis is based upon a qualitative content analysis and a model of analysis that has been constructed with inspiration from Maria Nikolajeva and Pil Dahlerup and their conceptions of analyzing literature. The study’s theoretical framework is primarily based on the sociology of literature and the perspective of the society in literature. We also introduce the conception ethnicity and its connection with nationalism, race, culture, norm, “us and them” and stereotyping. The results show that contemporary Swedish picture-books describe ethnicity stereotyped on the basis of Swedish norms. The picture-books in the study separate the ethnical Swedish from ethical foreign by emphasizing contrasts between the two. These contrasts cause a negative distance between the Swedish and foreign and emphasises the concept of “us and them”. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.</p>

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.

I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

<p>Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ”vi och dem” utgör en röd tråd genom hela uppsatsen. Metoden för analysen är det diskursanalytiska verktyget diskursteori. Uppsatsens analys visar på tre centrala teman där samtliga utgår från utanförskap. Dessa teman är kultur och utanförskap, fördelning och utanförskap samt arbete och utanförskap.</p>

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ”vi och dem” utgör en röd tråd genom hela uppsatsen. Metoden för analysen är det diskursanalytiska verktyget diskursteori. Uppsatsens analys visar på tre centrala teman där samtliga utgår från utanförskap. Dessa teman är kultur och utanförskap, fördelning och utanförskap samt arbete och utanförskap.

This qualitative text analysis has studied medias portrayal of Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik and their respective terrorist attacks. The purpose of the essay was to study the newspapers portrayal of the terrorists, with one terrorist being part of an us group and the other one part of a them group. It also aspires to uncover whether the medias portrayal of the terrorists reproduce mechanisms which help sustain the gap between us and them. To answer the essays research questions we have used the media theory about agenda setting and the sociologists Norbert Elias’ and John L. Scotsons theory about established and outsiders. The analysis of news articles the first two days after the terrorist attacks in Swedish newspapers Expressen and Aftonbladet showed a difference in the portrayal of the established Breivik, whos persona and actions were explained on an individual level, whereas the outsider Abdulwahab was connected to groups and his acts explained on a more structural level. The results have also shown how deeply connected terrorism and Islam are, which especially came through in the articles about Breivik, a Christian ethnic Norwegian man. / Denna kvalitativa textanalysstudie har undersökt medias framställning av Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik och deras respektive terrordåd. Syftet var att undersöka tidningars framställning av terrorister, där ena terroristen tillhör en vi-grupp och den andra en dem-grupp. Den avser även att se om media reproducerar mekanismer som upprätthåller klyftan mellan vi och dem i sin rapportering av terrordåden. För att svara på forskningsfrågorna har vi tagit hjälp av den medievetenskapliga teorin om dagordningen och dess byggstenar samt sociologerna Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders. Analysen av artiklar från de två första dagarna efter dåden i Expressen och Aftonbladet visade en skillnad i framställningen hos den etablerade Breivik, som framställdes på ett individuellt plan, medan outsidern Abdulwahab kopplades ihop med grupper och förklarades av strukturella skäl. Resultaten har även visat att terrorism är starkt ihopkopplat med religionen islam, även i Breiviks fall, som inte är muslim.

Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori. Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt ”vi och dem” perspektiv, där de två ursprungsfolken framställs som ”dem”. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området, vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet.