No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

Research with young children, critical literacy and new technology is limited (Burnett, 2009; Carrington, 2006; Marsh, 2005.) The purpose of this study is to describe the literacies produced in a second grade classroom, through podcasting, where the teacher attempted to frame my teaching from a critical literacy perspective. The study of this classroom reveals the literacies that come within a critical literacy structure for learning as well as those developments that were significant during the classroom's creation of a podcast. Such efforts also reveal the social practices of a teacher and her students as well as the identity and positioning work of selected individuals. A case study approach was used to provide the unique details that describe the classroom experiences of students engaged in such literacy work. The information that this study provides will be useful to researchers and educators as they seek to understand the shifts and possibilities of what critical literacy involves in a second grade classroom. Key findings include changes in the children's literacy learning when engaged in critical literacy and the literacy work that occurs with the use of technology. / Ph. D.

Under hösten 2022 trädde nya skrivningar i gymnasieskolans läroplan i kraft. Dessa skrivningar gäller bland annat området sexualitet, samtycke och relationer som nu ska inkorporeras i skolans alla ämnen, däribland svenskämnet. Det saknas dock tydliga direktiv från Skolverket för hur detta arbete ska ske i svenskämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Margaret Atwoods roman Penelopiaden (2005) gestaltar sexualitet, samtycke och relationer (SSR) och vilken didaktisk potential romanen har kopplat till SSR med utgångspunkt i critical literacy. Först genomfördes en kvalitativ textanalys som undersökte hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltades i romanen. Sedan följde en didaktisk analys som i sin tur undersökte hur romanen skulle kunna användas inom svenskämnet för att utveckla elevers kritiska förhållningssätt. Den kvalitativa textanalysen visade att Penelopiaden skildrar SSR på olika sätt exempelvis genom att beröra brist på samtycke, tabu kring kvinnors sexualitet, maktobalans samt könsmönster. Den didaktiska analysen, med utgångspunkt i resultaten från den litterära analysen, visade i sin tur att läsning av romanen tillsammans med kritiska frågor ger goda möjligheter att utveckla elevers kritiska förhållningssätt och diskutera teman inom SSR.

The aim of this survey is to examine how teachers at The Swedish National board of special directories (Statens institutionsstyrelse, SiS) perceive the juvenile students’ text worlds/ Literacy, and how they are used as resources in their reading- and writing-related education. Questions regarding how this category of juveniles should be met in the public school system, and the means used to support the students in their reading and writing development, have also been touched upon. The cumulative results signify that these teachers tend to express that the use of the students’ Literacy is important and constructive, and that the students’ own choices should be at the centre of the education in this school environment. There seems to be a tendency that teachers employing reading and writing to a greater extent in their teaching have more explicit views on the students’ Literacy, and its usefulness for their reading and writing development. The preferred methods of educational strategies are those who engage the students by giving them an understanding of the reasons and purposes of their study assignments. This creates an enhanced intrinsic motivation, which fosters the students’ study abilities. / Denna undersöknings syfte är att undersöka lärares åsikter och uppfattningar om hur undervisningsmetoder anknutna till Critical Literacy är använd och hur dessa metoder fungerar som hjälp för ungdomar inom Statens institutionsstyrelses skolverksamhet. I undersökningen har frågor som berör lärares åsikter om elevernas textvärld undersökts och på vilket sätt elever med behov av stöd inom läs-och skrivproblematik undervisas. Lärare har även tillfrågats vad de skulle rekommendera för elever som riskerar att komma inom institutionsvården. Undersökningen har utförts med hjälp av en webbenkät inom myndighetens eget system, samt analyserades med hjälp av statistikanalysprogrammet SPSS. Undersökningens resultat visar tecken på att lärare inom Statens institutionsstyrelse har en tendens att använda metoder för läs-och skrivutvecklande stöd, som innefattar personlig kontakt och en strävan efter att utveckla en inre motivation. Detta sker genom att aktivt arbeta på ett sådant sätt att elevens förståelse för syftet med undervisningen prioriteras. Kunskapen om de begrepp som behandlas är generellt god och den samlade bilden av vad lärare tenderar att föreslå som arbetsmetoder för det allmänna skolsystemet är sådana som är ämnesöverskridande och gynnar ett omedelbart återkopplande av resultaten av elevens arbete och ger en möjlighet att delta i den offentliga debatten. Resultatet tyder även på att lärare i denna undersökning ser elevens egen inre motivation till utveckling av läs-och skrivförmågan som centralt, för att kunna lyckas med detta.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.

Este trabalho lança um olhar sobre as minorias sociais no contexto do ensino básico brasileiro. A proposta de pesquisa parte do pressuposto de que na atualidade a definição de minorias sociais deve ser abordada, em um primeiro momento, pelo fator econômico. Sem desconsiderar o preconceito da classe dominante sobre a dominada, entendemos que as minorias sociais reproduzem, dentro de seus próprios grupos, um preconceito de classe, preconceito este conhecido como hostilidade horizontal. Nossa tese é que, se confrontarmos esse grupo social com seus próprios1 discursos hegemônicos, por meio de um trabalho de letramento crítico que se paute pela abordagem autônoma e ideológica defendida por Street (1984), esses sujeitos poderão estar aptos a mudar o curso de suas vidas e a dos membros de sua comunidade. Sendo a escola um espaço de disciplina, é nesse lugar híbrido, no qual as identidades sociais estão continuamente em construção, onde devemos intervir criticamente no senso comum que leva as próprias classes minoritárias a fortalecer os laços que as subjugam. / This study takes a look at the minority class in the context of basic education in Brazil. This research proposal assumes that, at present, the definition of minority class should be addressed at first by the economic factor. Not ignoring the bias of the ruling class over the dominated one, we understand that the social minorities reproduce within their own groups a kind of class prejudice known as horizontal hostility. We sustain that if this social group has its own2 hegemonic discourses, confronted by means of a critical literacy pedagogy that is guided by the autonomous and ideological approach advocated by Street (1984), these individuals may be able to change the course of their lives and of the members of their community. The school is an area of discipline; its in this hybrid place in which social identities are continually being built, where we must intervene critically in the common sense that takes the very minority classes strengthen the ties that subjugate.

O principal objetivo deste estudo é investigar como alguns sujeitos envolvidos no processo de ensino de língua inglesa, como língua estrangeira, desenvolvem e praticam o senso crítico no ensino em questão. Em função dos resultados preliminares da investigação, procedeu-se a uma etapa subseqüente, conhecida como processo de ruptura, que consistiu em: desconstruir e subverter interpretações consideradas, por determinados grupos sociais, como canônicas e, portanto, hegemônicas. Em tal etapa, visamos conhecer a natureza da interação dos sujeitos observados à luz das concepções propostas. Esta proposta buscou introduzir ontologias filosóficas e epistemologias do conhecimento que consideram os sujeitos como agentes da História, dotados de identidades múltiplas e contingentes; paradoxais ao invés de harmônicas. O presente estudo abordou, ainda, projetos transdisciplinares e interpretações parciais/abertas (Ricoeur, 1978), procurando incluir, finalmente, processos de transformação de significados realizados contingentemente, levando-se em conta a noção de locus de enunciação (Bhabha, 1994). Para a investigação e análise dos eventos sócio-pedagógicos, foi realizada uma pesquisa etnográfica interpretativa e qualitativa. A conclusão parcial traz à tona os loci de enunciação dos sujeitos que à primeira vista contribuíram, na maioria dos casos, para a reprodução de crítica a-histórica. Entretanto, em outros momentos, provavelmente devido à maturidade dos sujeitos e à intervenção incipiente da pesquisadora, alguns sinais de posições aparentemente mais subjetivas também foram revelados. Palavras chave: letramento crítico, ruptura, dialética, etnografia, formação crítica de professores / The main aim of this study is to investigate how some of the subjects involved in the process of the teaching of English, as a foreign language, develop and practice their critical sense in this teaching. Due to the preliminary results of this investigation, a phase known as process of rupture which consists of deconstructing and subverting interpretations considered by particular social groups as canonical, and, hence, hegemonic was initiated. The main concern in this phase was getting to know the subjects´ interaction modes in the light of the proposed concepts. This proposal attempted do introduce both philosophical ontologies and epistemologies of knowledge which regard subjects as agents of History with multiple and contingent identities; paradoxal rather than harmonic. The study in case dealt with transdisciplinary projects and partial/open interpretations (Ricoeur, 1978) as well. In short, it also included processes of contingently meaning transformation taking into account the notion of locus of enunciation (Bhabha, 1994). In order to carry out this investigation, the ethnographic research perspective was applied to the analysis of social-pedagogical events from an interpretive and qualitative standpoint. The partial conclusion sheds light mainly on the subjects´ loci of enunciation, which seemed to have provided, in most cases, scope for the reproduction of a-historical criticism. Nevertheless, in other moments, probably on account of the subjects´ maturity and of my true-beginning intervention, signs of apparently more subjective positions were revealed. Key words: critical literacy, rupture, dialectic, ethnography, teacher´s critical development