No description available.

Elementary teachers can help students develop a critical literacy lens and learn how to question, analyze, and challenge assumptions. In turn, this can develop an inclusive classroom. My teacher action research looks at how critical literacy impacts both me, the teacher, and my fifth-grade students, in a predominantly White suburban public school over a school year. I was interested in analyzing how my students experience the critical literacy curriculum. The research was guided by the following research questions: (1) On what topics did I and my students focus? (2) What was the nature of my students’ engagement? (3) What positions did my students take up? Data consist of my reflective journal entries, classroom discussions, student work, student surveys, semistructured interviews with students, and discussions with two teacher colleagues. The data was analyzed using three lenses: student and teacher focus, student nature of engagement, and student positionality. A high level of student engagement with the critical literacy work was seen throughout the year and community building was an important part of this work. The reading and writing workshop approach supported the critical literacy work in many ways, including allowing for text selection by students and teachers and giving students time to collaborate, question, research, and take action. Finally, there is a messiness to this work, for teachers and students, that needs to be acknowledged, as well as an expectation to learn from mistakes and to listen to and learn from each other. Developing a critical literacy lens is a lifelong endeavor. / Educational Leadership

This study suggests that fiction can be used not only for language acquisition, but also for discussing democratic values. In this qualitative study, the aim is to understand how teachers use fiction, what approaches they have and explore what types of tasks the participants combine when working with fictional texts. Through online surveys and interviews with six in-service 7-9 teachers, we found that most participants use fiction to allow students to discover linguistic expressions, expand their vocabulary and learn new words within a concrete context. When teachers adopt a critical literacy approach and combine reading fiction with other tasks in other skills, it opens up a possibility for students to understand and critically examine the world around them.  While looking at the results of the study in relation to critical literacy as defined by Janks (2013), it becomes clear that fiction offers a socially critical viewpoint where students can critically analyze the world around them through the literature and the different types of tasks associated with it. In the conclusion of this paper, limitations are presented and questions are posed to hopefully be further explored in the future.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

The purpose of this dissertation is to examine four teachers’ of English perceptions of the use of CPCE in their teaching. When reading the control documents of the Swedish school, indications pointing towards the use of CPCE texts in teaching were found. Therefore we took an interest in finding out how teachers choose to implement CPCE in their teaching. We have combined the methods of semi structured qualitative interviews and the use of a focus group to gather the data needed. Our main findings consist of how the concept of popular culture is understood by our informants. They find the concept vast as it entails such a broad variety of texts such as TV shows, film, the Internet, magazines and literature. Teachers select appropriate CPCE materials with regards to their pupils’ preferences. However, our findings of how these materials are implemented in their teaching of English vary and are to be considered limited.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

Skolverket (2011) har visat på att svenska skolbarns läskunskaper sjunker. Syftet med vår studie är att undersöka litteraturens och läsningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrån pedagogers föreställningar om litteratur och läsning få förståelse för vilken betydelse deras ställningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat på miljöns möjligheter för barnets identitet som läsare, som vi utgår ifrån formas av pedagogernas föreställningar om barn, litteratur och läsning. Teorier om literacy och critical literacy där nyfikenhet och intresse inför läsaktiviteter ställs emot teori om språklig medvetenhet och den tekniska färdigheten att kunna läsa, för att se eventuella tendenser på hur pedagogernas arbetssätt format barnens framtida läskunskaper. Även andra lärandeteorier samt redskap för läsning presenteras för att få en vidare förståelse av problemområdet som vi undersöker. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger och observationer av verksamheterna Resultaten visar på att barnen i dessa verksamheter får goda förutsättningar för den framtida läsförmågan. Vi ser att det finns utvecklingspotential för arbetet med critical literacy, som inte tycks praktiseras aktivt i verksamheterna. Att arbeta med critical literacy utöver de möjligheter som barnen redan ges skulle kunna förebygga problem i läsförståelsen. Då ges bearbetning av litteraturen i form av ifrågasättande och kritiskt tänkande ett högre värde och minskar risken för att läsning blir ett tidsfördriv.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om läslyftets betydelse för lärare och elever. De frågor som ställs är:•Vilken påverkan har Läslyftet haft för lärarens utveckling av undervisningen?•Vad anser lärarna har påverkat elevernas läsutveckling?•Vilken skillnad har lärarna sett på elevernas läsutveckling mellan klasser och årskurser som ingått och inte ingått i Läslyftet?För att kunna besvara mina frågor har jag genomfört en kvalitativ studie genom intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurser F-6. Lärarna kommer från samma skola och har medverkat i Läslyftet.Mitt resultat redogör för lärares erfarenheter av och funderingar över Läslyftet samt hur de ser på elevers utveckling genom Läslyftets modeller och arbetssätt. I resultatet blir det tydligt att lärare i undersökningen har utvecklats genom Läslyftet och att lärares utveckling har påverkat elevers utveckling positivt. I resultatet synliggörs det också att lärare utvecklats genom kollegialt lärande.I slutsatsen diskuteras lärares utveckling genom det kollegiala lärandet och fortbildningens betydelse för lärares utveckling av undervisning, samt bestående förändring av elevers utveckling genom Läslyftet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken sorts representation som finns i populäramellanåldersböcker från insamlade topplistor för 2022, samt vilka didaktiska implikationer det skapar för lärare i svenskämnet. Syftet mynnade ut i följande frågeställningar: 1. Hur ser genusrepresentationen ut bland de analyserade huvud- och bikaraktärerna i fem populära mellanåldersböcker och hur skildras sexualitet i böckerna? 2. Vilka didaktiska implikationer för svensklärare går att identifiera från följemeningarna som skönlitteraturen medför? Tidigare forskning visar att det idag finns en del mellanåldersböcker som innehåller bred representation och genuina skildringar av olika grupper av människor. Men det finns även en del böcker som förmedlar normer som skulle kunna vara skadliga i form av stereotyper som förenklar och segmenterar fördomar om olika grupper. Forskning visar också att bred representation i böcker är viktigt för att barn ska ha en möjlighet att identifiera sig i litteraturen och för att utveckla empati för andra. Skönlitteratur bär också på stor didaktisk potential för bland annat värdegrundsarbete i klassrummet. Vi intresserade oss för att undersöka vilka böcker som mellanstadieelever läser när de själva får välja – i skolan eller på fritiden och hur det påverkar lärarens didaktiska val i klassrummet. Vi har analyserat de populära mellanåldersböckerna Med i matchen (2021), Nattkorpen (2020), Nidstången (2014), Rum 213 (2011) och Harry Potter och de vises sten (1997), för att ta reda på vilken representation vad gäller genus som viktiga huvud- och bikaraktärer förmedlar samt vilka uttryck för sexualitet som finns i böckerna. Vi har använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ metod där vi kodat empirin utifrån ett kodningsschema som är utformat utifrån Nikolajevas (2017) lista över manliga och kvinnliga egenskaper, Hirdmans genussystem (2016) och Ambjörnssons definition av heteronormen. Utifrån det resultatet har vi dessutom analyserat de didaktiska implikationer som representationen kan skapa för svensklärare med avstamp i Lgr22 och utifrån Janks (2010) definition av critical literacy. Alla böckers omslagsbilder och ett urval av bilder från de två böcker som innehåller bilder har analyserats enligt semiotiken utifrån Barthes (1977). Resultatet visar att majoriteten av viktiga karaktärer i böckerna skildras på ett stereotypt sätt vad gäller genus utifrån deras identifierade kön. Flickor och kvinnor är mer benägna att agera normbrytande i jämförelse med pojkar och män. Beträffande sexualitet identifierades en stor majoritet av uttryck som följer heteronormen och endast en situation som ifrågasatte heteronormen. Vårt forskningsresultat överensstämmer övervägande med den tidigare forskningen. De didaktiska implikationer som den andra analysen mynnade ut i var: 1) att lärare bör välja att arbeta med andra böcker i skolan som innehåller mer representation och 2) att de kan välja att arbeta med böckerna eller utifrån elevernas tidigare litterära erfarenheter genom att arbeta normkritiskt och ifrågasätta delar av innehållet.

The purpose of this qualitative inquiry is to explore critical visual literacy in a first grade classroom at a private school. This case study design focuses on students learning how to take a critical stance by focusing on the visual images, children's picture books, and visual arts masterpieces. The research question guiding this study is: How does a visual literacy approach using inferential and critical questioning support first graders' development of critical literacy? Four social issue topics were discussed which were exploring difference, bullying, poverty and global issues. The students engaged in conversations on each topic that were prompted by a specific set of questions to invite a critical stance. This study encouraged multimodality as it opened up a space to make thought visible in ways that go beyond printed words. The students were able to demonstrate their thinking and understanding by sharing their voice on the various topics through writing, art, music or acting. The inclusion of art was a valuable tool for building a deep understanding of self and others. Findings from this study support the development of social empathy in students and can be linked to morality theory and moral education. The study points to the significance of visual images and art in the development of agency in students while also initiating a change in how students approach all texts. Additionally, this study supports the use of inference as a tool for critical literacy with visual images. This approach to the curriculum encouraged students to become critically aware of the messages in their everyday worlds. The goal was for the students to develop a confident voice that can speak back to a text.