Syftet med denna studie är att undersöka några vanligt förekommande barnlitterära verk i undervisningen i årskurs F-3 ur ett normkritiskt perspektiv. Studien bestod av en webbaserad enkätundersökning riktad till verksamma lärare i de aktuella årskurserna, samt en textanalys av de fyra mest frekventa verken som framkom i enkätundersökningen. Sammanfattningsvis visar studien att många lärare använder sig av verk som på något sätt utmanar normerna som finns i vårt samhälle. Studien visar dock ett behov av en ökad medvetenhet över vilka verk som faktiskt används samt vilka normer som förmedlas i dessa verk. Slutsatsen blir att verken till viss del utmanar normer kring genus, men fortfarande behöver eleverna få ta del av mer normkritiska verk som även utmanar normer kring etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionsvariationer.

Vi undersöker hur lärare tolkar och arbetar med tre begrepp i svenska läroplanen: källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska. Dessa tre begrepp har vi valt att samla under begreppet kritiskt förhållningssätt. Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur fem lärare i ämnet svenska arbetar med kritiskt förhållningssätt och vi utgår från två forskningsfrågor: Hur tolkar lärarna begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska utifrån läroplanen och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Hur arbetar lärarna med att utveckla begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska med eleverna och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare. Vårt resultat visar att de fem lärarna arbetar med kritiskt förhållningssätt och att det skiljer sig i hur de arbetar. Undersökningen visar att lärarna föredrar diskussioner i sitt kritiska arbete och att de inte utnyttjar svenskämnet specifikt för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna.

Eftersom skolan ska främja jämställdhet, elevers förståelse för omvärlden samt för människors olikheter, kan tillämpning av ett kritiskt förhållningssätt, det vill säga ett critical literacy-perspektiv, bidra till att denna förståelse utvecklas. Syftet med denna komparativa litteraturstudie är därför att ta reda på hur critical literacy tillämpas i klassrumskontext och vilka effekter arbetet ger, med fokus på genus, normer och identitet.   Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivets teorier, där fokus ligger på att lärande och utveckling sker genom social interaktion. Framför allt internationell, men även nationell, forskning har analyserats och sammanställts, för att därefter ha presenterats och diskuterats i jämförelse med varandra.   Resultatet av studien har visat att tillämpning av critical literacy i klassrumskontext sker via samtal och social interaktion. Ett critical literacy-arbete behandlar att ifrågasätta och synliggöra normer och sådant eleverna vanligtvis tar för sanning, samt att undersöka hur olika perspektiv och tolkningar kan se ut. Effekterna av ett sådant arbete har visat ge ökad förståelse för omvärlden samt en ökad förmåga att tolka och reflektera. Eleverna får genom ett critical literacy-perspektiv möjlighet att, via ifrågasättande diskussioner, upptäcka exempelvis genusnormer som råder i deras vardag.   Att tillämpa ett critical literacy-perspektiv i klassrumskontext är därför nödvändigt då det utvecklar elevernas förståelse för omvärlden, inkluderat förståelsen för alla människors lika värde och olika erfarenheter. Denna förståelse bidrar alltså till jämställdhet och att alla människor behandlas likvärdigt.

This degree project essay aims to create ways for promoting critical literacy by teaching persuasive, manipulative, authentic texts in the subject of English at upper-secondary level in Sweden. In the essay, the syllabus of the English subject is critiqued for not explicitly stating what it means to take a critical approach towards sources and media; it is claimed that the meaning of critical examination only is implied in the syllabus for English 7. Therefore, the psychological perspective on reading seems to be dominant in the syllabus. However, this essay proposes, from a sociological perspective on reading, that critical reading and analysis of persuasive, manipulative, authentic texts could function as an explicit content in all English courses at upper-secondary level in Swedish upper-secondary school. Moreover, the essay suggests that critical reading in a Swedish educational context is particularly important because of the population’s common trust in media. The essay builds on Norman Fairclough’s view that critical dimensions of education are necessary in a democratic society in order to promote active citizenship. As a means to increase critical aspects of language teaching into the subject of English as a second or foreign language, this essay presents the three models approach. The three models approach combines traditions of informal logic (the Toulmin model and fallacy analysis) with critical discourse analysis and is created specifically for analysis of persuasive and manipulative, authentic texts in the EFL and ESL classroom. Ultimately, the three models approach promotes critical literacy and critical language awareness (CLA) in the sense of understanding language as an instrument of power. However, building on Rod Ellis’ taskbased language teaching and concept of consciousness-raising, as well as Richard Schmidt’s noticing hypothesis, the three models approach, paying close attention to arguments and word choice, also forwards incidental language learning through tasks that demand conscious noticing of language features and structures. Additionally, the essay critiques Ellis’ principles of instructed language teaching for leaving out critical aspects of language learning and teaching. The essay upholds that both language awareness (in the grammatical sense) and critical language awareness (in the sense of understanding language as power) are important in second language courses, something that is also emphasized in the three models approach.

Magister Artium (Human Ecology) - MA(HE) / The research employed a qualitative research paradigm. The ethnographic approach was used to conduct the research. Data collection was done though various ethnographic techniques, classroom observation, in-depth interviews and document analysis. The population was 85 women who participated in a Adult Basic Education and Training programme in Eersterivier in the Cape Peninsula area a questionnaire was used to collect demographic information of the participants Data was analysed by thematic analysis and coded, categorised and discussed according to the aim and objectives of the study in relation to previous studies The main findings were why exploring the existing literacy practice women were depended on others for literacy assistance, which made them avoid literacy events and become vulnerable in this process to cope with the everyday life. / South Africa

This research explores literacy as a medium for deepening student's awareness of their world and the impact of the Ontario Secondary School Literacy Test (OSSLT). Standardized testing is analyzed as a fundamental paradigm to our school culture. Ethnography is explored as a method for describing one group of students and their teacher as they prepare for the OSSLT. The findings conclude that the test occupies time, dominates definitions of literacy and undermines student and teacher agency. The conclusion considers reasons for why we seem to accept a testing paradigm that may be a direct affront to democratic practice in schools.

This qualitative, action research study was guided by two primary research questions. First, how do students negotiate aesthetic, efferent, and critical stances when reading a novel set in Afghanistan? Second, how do aesthetic and efferent stances contribute to or hinder the adoption of a critical stance? A large body of research exists that examines student responses to literature, and much of that research is based on the transactional theory of reading. However, it remains unclear how critical literacy fits into this theory. This study describes how one group of high school students’ aesthetic and efferent responses to a novel set in Afghanistan supported their development of critical stances. Six students enrolled in a ninth-grade English course participated in this study. Data were collected for 13 weeks. Data included two individual interviews with each student, student writing assignments in the form of 6 assigned journal entries and 7 assigned essays, transcriptions of 12 class discussions, field notes, lesson plans, a teacher researcher journal, and research memos. Data were analyzed using the constant comparative method. Three major findings emerged from this study. First, class discussions provided a context for students to adopt stances that were not evident in their individual written responses to the novel, which were completed prior to the discussions. Second, the discussions provided scaffolding that helped several of the students adopt world-efferent and critical stances. Third, both the aesthetic and the efferent stances contributed to students’ adoption of critical stances.

I litteraturstudien behandlas critical literacy och dess påverkan på elevers läsutveckling. Vi har genom våra yrkeserfarenheter upplevt att det läsförståelseutvecklande arbetssättet ofta saknas hos lärare i samband med granskning av texter i årskurs 1–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad utvalda vetenskapliga publikationer för fram om hur critical literacyarbete påverkar elevers läsförståelseutveckling i grundskolans årskurs 1–3. Följande frågeställningar har formulerats: Vad belyser de utvalda publikationerna om critical literacy i läsförståelseutvecklande svenskundervisning och vilka olika undervisningsstrategier uppmärksammar publikationerna gällande critical literacy i grundskolans årskurs 1–3.   Vi har funnit relevant forskning för studien genom olika databaser. Materialurvalet bestod av tio vetenskapliga artiklar, en avhandling och tre bokkapitel, där majoriteten av publikationerna var internationella. Publikationerna har haft en övervägande sociokulturell teoretisk ram. De sammanfattades sedan i analyserad litteratur i översikt (Bilaga 1).  Resultatet visar olika undervisningsstrategier som främjar elevers utveckling av critical literacy, samt vikten av att elever når en fonologisk medvetenhet för att utveckla läsförståelse. I resultatet problematiseras även de olika strategierna och de kritiska aspekterna synliggörs. Studiens slutsats belyser att lärare måste vara medvetna om hur de ska arbeta på ett läsförståelseutvecklande sätt, så att undervisningen kan placeras på en nivå som utmanar elevers kritiskt analytiska förmågor.

I undervisningen kan skönlitteratur användas på många sätt - som underhållning eller som ett sätt att inhämta kunskap genom att kritiskt granska det lästa. Språk, litteratur och makt är nära sammankopplade och barn identifierar sig ofta med och kan ta efter de (ofta stereotypa) beteenden som karaktärerna uppvisar. Att samtala om och kritiskt granska skönlitteraturens bärande idéer, teman, karaktärer och deras beteenden, bidrar till att nya perspektiv och handlingar synliggörs för eleven. Detta kan i sin tur bidra till att eleven vidgar sin erfarenhetsvärld och sitt sätt att handla och bemöta andra människor. I denna studie analyseras den första (del 1) och den fjärde (del 4) delen ur bokserien Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017; Våhlund & Våhlund, 2018). Urvalet har baserats på utlåningsstatistik från Bibliotek Uppsala och Biblioteken på Gotland och valet av del 1 och del 4 gjordes för att undersöka om, och i så fall hur, skildringar av maktrelationerna har förändrats under seriens gång. Critical literacy är teorier om att kritiskt analysera skönlitteratur och texter i allmänhet och används i denna studie som teoretisk utgångspunkt samt ligger till grund för analysmetoden. I denna studie analyseras makt utifrån Jane E. Kelleys (2008) klassificering av maktrelationer: domination (dominering), collusion (maskopi), resistance (motstånd) och agency (samarbete). Dessutom har maktrelationen maktlöshet inkluderats, samt en kategori för övriga maktrelationer som inte passar in på någon av de andra maktrelationerna, vilken benämns som övrigt. Analysen genomförs både kvantitativt och kvalitativt med en textanalys och en bildanalys. Den kvantitativa delen genomförs för att få en helhetssyn över fördelningen av vilka maktrelationer som förmedlas i böckerna. Den kvalitativa delen genomförs för att analysera hur och på vilket sätt dessa maktrelationer förmedlas. För att genomföra textanalysen användes följande kategorier: namn och pronomen (jfr Luke, 2000, s. 456), känslouttryck (jfr Ekman i Hillbom, 2015, s. 43) samt övriga formuleringar som signalerar makt. För genomförandet av bildanalysen (jfr Schieble, 2014, s. 50) användes följande kategorier: vinklar och perspektiv (jfr Schieble, 2014, s. 50; Carlsson & Koppfeldt, 2008, s. 21), kroppsspråk (jfr Bailey & Kelly, 2015, ss. 318-319) och ansiktsuttryck (jfr Ekman, 1979, s. 176; Crivelli & Fridlund, s. 394). Resultatet visade att maktrelationerna dominering och maktlöshet är mest förekommande. Maktrelationen dominering förmedlas i text främst genom kategorin namn och pronomen och i bild genom kategorierna kroppsspråk och vinklar och perspektiv. Maktrelationen maktlöshet förmedlas i text främst genom kategorin känslouttryck och i bild genom kategorin ansiktsuttryck. Maktrelationen samarbete förmedlas minst. Resultatet av jämförelsen mellan del 1 och del 4 visar att förmedlingen av maktrelationer i del 4 är mer varierad. I del 4 används ilskna ansiktsuttryck (ansiktsuttryck) och breda kroppshållningar (kroppsspråk) för att förmedla maktrelationen dominering mer än i del 1. Det kan konstateras att den tidigare forskningen i stor utsträckning bekräftas. Handbok för superhjältar förmedlar ojämlika maktrelationer och förstärker bilden av att vita män innehar maktpositioner, vilket således förstärker de samhälleliga ojämlikheterna. Samtidigt, i motsättning till den tidigare forskningen, är superhjälten en kvinnlig karaktär som gör motstånd (Morgan, 1997, s. 1). Vidare bekräftas den tidigare forskningen eftersom Luke (2012, s. 225) och Shor (1999, s.2) menar att en utökad textanvändningskapacitet möjliggör analys och förändring av sociala relationer. Skolverket (2017, s. 10) och Morgan (1997, ss. 1-2) menar att läsare påverkas av texter och att det således blir viktigt att reflektera över hur denna påverkan kan se ut. Tydligt är att texter, medvetet eller omedvetet, har politiska inslag och maktinsinuationer, och likaså Handbok för superhjältar.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker med fokus på etnicitet utifrån ett Critical literacy perspektiv med hjälp av en multimodal ansats. Syftet var att analysera hur etniciteter presenteras i svenska bilderböcker och möjligheter för kritiska diskussioner kopplat till pedagogisk verksamhet. Urvalet av bilderböckerna utgick från alla bilderböcker som utgavs under 2018 då Svenska barnboksinstitutet hade gjort en kvantitativ undersökning där de fokuserade på mörkhyade karaktärer i bilderböckerna utgivna samma år. I resultatet framkom det att etnicitet är osynlig i berättelsen. Även om det presenteras markörer hade det ingen betydelse i handlingen eftersom att representationen mest baserades på hudfärg. Slutligen framkom att pedagogerna bör anta en roll därdet finns möjlighet till kritiska diskussioner utifrån deras medvetenhet, kunskaper ochförhållningssätt. Om barnen tittar i böckerna själva eller om pedagogerna inte intar en roll som möjliggör kritisk diskussion får detta som konsekvens att den oreflekterade normen för vidare att etnicitet upplevs som avvikande. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>