Textilindustrin är ett av världens största industrier, där Sverige är ett av de länder i Europa som är sämst vid återinsamling av textilier. En stor mängd textilier i Sverige avyttras nämligen genom att slängas i hushållssoporna istället för att återvinnas. Konsumtionen av textilier i Sverige beräknas dessutom att öka och så även det textila avfallet. Det förekommer således ett gap då forskningens fokus har varit på förvärv och förbrukning av produkter, där producentansvar med fokus på att förbättra avfallshanteringen av produkter kräver en god kommunikation mellan samtliga aktörer in en produkts livscykel. Alla produkter måste tillslut avyttras, men det innebär nödvändigtvis inte att produkten nått sitt slutgiltiga stadie, istället står konsumenter inför ett etiskt övervägande vid avyttring. Människors etiska beteende baseras på moraliska bedömningar som i sin tur består av etiska ideologier. I denna studie har påverkande faktorer använts tillsammans med olika etiska ideologier, vilka är baserade på bedömningar, för att undersöka om dessa kan förklara ett avyttringsbeteende inom kontexten av textilier. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval från sju län i Sverige för att erhålla en förståelse för hur etiska ideologier kan förklara konsumenters avyttringsbeteende av avlagda textilier. Vi utvecklade en modell som testades mot verkligheten men krävde en modifiering för att vara förenlig med studiens resultatet. Respondenterna vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna exceptionist och absolutist hade i enlighet med studiens resultat en uppfattning om permanentavyttring som i större utsträckning påverkades av social samsyn. Respondenter vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna subjektivist och situationist, hade istället en uppfattning om permanentavyttring vilken i högre grad påverkades av situationsanpassade faktorer. De varierande incitamenten vilka var sprungna ur deras uppfattning av permanentavyttring, för samtliga respondenter, avgjorde deras slutgiltiga avyttringsbeteende. I studiens resultat går det alltså utläsa att olika etiska ideologier kan förklara konsumenters beteende. Konsumenter kan däremot kategoriseras inom olika etiska ideologier och inneha samma beteende inom avyttring, där incitamenten till avyttringsbeteendet varierar.

Detaljhandeln förmodas möta en stor utmaning de kommande åren. Detta då digitaliseringen växer i snabb takt och e-handeln konkurrerar allt mer mot de traditionella butikerna. På grund av den hårdnande konkurrensen är det viktigt att företag tänker nytt och är innovativa. För att bemöta utmaningen menar jag att impulsköp kan anses som en konkurrensfördel för detaljhandelsföretag. Denna studie har därför tagit sin utgångspunkt i detta och belyser just fenomenet impulsköp. Då kvinnan är den som tidigare påvisats utföra flest impulsköp valdes det i studien att fokusera på henne. Syftet var att bidra med en ökad kunskap gällande vilka faktorer som kan påverka när svenska kvinnor impulshandlar. Studiens insamling av empiri bestod av en gruppintervju samt tre enskilda intervjuer. Dessa grundades i en analysmodell som utvecklats från studiens litteraturgenomgång. Sammanfattningsvis var det tre faktorer ur studiens analysmodell som kunde påvisas vara påverkande vid impulsköp. Dessa var shoppingmiljö, erbjudande och sällskap. Även merförsäljning och ålder har påvisats kunna vara betydande för impulsköp. / Retail business is expected to face a major challenge in the coming years. This is because digitalization is growing rapidly, and e-commerce is increasingly competing against traditional stores. It requires innovative thinking of companies to be competitive. To meet the challenge, I mean that impulse purchases can be used as a competitive advantage for retail companies. This study has therefore taken its starting point in the phenomenon impulse purchases. The study focuses on a female perspective since women are more inclined to execute impulse purchases. The purpose was to contribute to increased knowledge of the factors that may be crucial when Swedish women do impulse purchases. The study's empirical gathering consisted of a group interview and three individual interviews. These interviews were based on an analysis model developed by the study's literature review. In summary, three factors from the study's analysis model that could be shown to be influential in impulse purchases . These are shopping environments, offers and companies while shopping. Even additional sale and age have been shown to be significant for impulse purchases.

Den ökade konkurrenssituationen på klädmarknaden har lett till ett ökat användande av realisationer av företagen inom branschen. Detta då företagen använder realisationer som en strategi för att skapa merförsäljning. En ökad möjlighet för konsumenter att erhålla realisationer från andra håll tvingar företagen till ett aggressivare användande av realisationer för att realisationsstrategin ska vara attraktiv för konsumenterna. En ökad konkurrenssituation på klädmarknaden gör att fler aktörer delar på klädbranschens marknadsandelar. Försäljningen för varje aktör sjunker, vilket leder till att de olika aktörer tvingas sälja mer varor till nedsatta priser. Dessutom har konsumenternas ökade trendmedvetenhet satt press på företagen att inte spara överblivna varor till kommande säsonger vilket även det genererar ett ökat användande av stora och frekventa realisationer. Företagets ökade användande av stora och frekventa realisationer riskerar att generera att konsumenterna ifrågasätter företagets ursprungspriser och istället inväntar företagens framtida realisationer. Detta kan vara problematiskt ur många avseenden. Att konsumenterna undviker att betala originalpris och istället konsumerar på realisationer leder till lägre bruttovinster vilket är problematiskt för företagens vinstmarginaler. Vidare riskerar värdet på företagens varumärken att sjunka då pris signalerar kvalité för vissa konsumenter. För att undersöka hur stora dessa risker är och för att bistå med verktyg för att undvika dessa, utfördes denna studie. Studien undersökte hur denna frågeställning skiljde sig beroende av konsumenternas demografiska profil, grader av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, modemedvetenhet, prismedvetenhet och varumärkeslojalitet, samt kön och inkomst. Studien genomfördes genom kvantitativ forskningsmetod på Umeåbor tillhörande generationsintervallet Y. Resultatet visar att alla klädkonsumenter är benägna att vänta på framtida realisationer i en betydande grad. Vidare visar resultatet att ju högre konsumentens grad av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, varumärkeslojalitet och modemedvetenhet är, desto mindre benägna är de att vänta på framtida realisationer. Slutligen visar resultaten att prismedvetna konsumenter, samt män, är mindre benägna att vänta på framtida realisationer än genomsnittet för studien. I studien har en modell för att estimera konsumenters benägenhet att vänta på framtida realisationer presenterats, vilket företag inom klädbranschen kan använda som ett verktyg för att utvärdera deras användande av realisationer och som branschanalytiker kan använda för att estimera hur stor andel försäljning som kommer ske till ursprungspris respektive realisationspris. Slutligen har studien presenterat praktiska samt teoretiska rekommendationer vid användande av realisationer, för företagen och branschen i stort.

This study examines how consumers reason and their opinions about personal data collection online. Its focus is to investigate whether consumers consider online data collection as an issue with moral implications, and if these are unethical. This focus is partly motivated by the contradiction between consumers’ stated opinions and actual behavior, which differ. To meet its purpose, the study poses the research question How is personal data collection and its prevalence online perceived and motivated by consumers?. The theoretical framework consists of the Issue-Contingent Model of Ethical Decision-Making by Jones (1991), thus putting the model to use in a new context. Collection of data for the study was done by conducting focus groups, since Jones’ model places ethical decision- making in a social context. The results of the study showed that consumers acknowledge both positive and negative aspects of online data collection, but the majority of them do not consider this data collection to be unethical. This result confirms partly the behaviour that consumers already display, but does not explain why their stated opinions do not match this. Thus, this study can be seen as an initial attempt at clarifying consumer reasoning on personal data collection online, with potential for future studies to further investigate and understand consumer online behaviour. / Denna uppsats undersöker hur konsumenter resonerar och tänker kring insamling av personlig data på Internet. Fokus är att utreda ifall konsumenter anser att denna insamling har konsekvenser, och ifall dessa anses vara oetiska. Detta fokus baseras delvis på resultat som visar på skillnader i vad konsumenter uttrycker för åsikter kring detta ämne, och deras faktiska beteende på Internet. Undersökningen utgår ifrån forskningsfrågan som lyder Hur uppfattar och motiverar konsumenter insamling av personlig data på Internet? Studiens teoretiska ramverk består av modellen An Issue-Contingent model of Ethical Decision- Making som är utvecklad av Jones (1991), och modellen används därmed i en ny kontext. Studiens data samlades in genom fokusgrupper. Detta val baserades på Jones (1991) modell, som menar att etiskt beslutsfattande alltid sker i en social kontext. De resultat som kommit fram visar att konsumenter ser både positiva och negativa aspekter och konsekvenser av att ha sin personliga data insamlad, däremot utan att anse att insamlingen i sig är oetisk. Detta bekräftar delvis tidigare resultat, men förklarar inte varför de åsikter konsumenter uttrycker kring ämnet inte stämmer överens med hur de sedan faktiskt beter sig. Därmed kan den här uppsatsen ses som ett första försök att klargöra hur konsumenter resonerar kring insamling av personlig data på Internet. Det har bedömts finnas mycket potential för framtida studier inom samma område, för att fortsatt undersöka och förstå konsumenters beteende på Internet.

Följande studie fokuserar på möjliga orsaker till intention-beteendegapet som uppstår när konsumenter som vill handla miljö- och socialt hållbara livsmedel inte agerar i enlighet med sina intentioner. Den undersöker även om orsakerna skiljer sig åt beroende på om köpet sker på egen hand eller i sällskap. Analysmodellen baseras på Kotlers beslutsprocess samt teorier om engagemang och situationsspecifika faktorer. Två fokusgrupper med fyra deltagare vardera genomfördes. Den ena gruppen utgjordes av studenter och den andra av yrkesarbetande personer. Diskussionerna visar att informationsasymmetri, ineffektiv produktplacering, högre priser, egenintresset samt möjligheten att tillämpa neutraliseringsstrategier är faktorer som kan orsaka gapet. Dessa faktorer uppfattas som hinder eftersom konsumenterna har lågt engagemang vid livsmedelsköp. Studien visar även att konsumenternas beslutsprocess kan påverkas av sällskapet och andra referensgrupper. I detta fall beror orsakerna till att individen inte agerar i enlighet med intentionen på de andras inställning till hållbara livsmedel.

Allt mer konsumtion har förflyttats till att ske via e-handel. Detta skapar nya förutsättningar för konsumenter och e-handelsföretag. Trots de många fördelar som detta medför, tillkommer även problem. Tidigare studier visar på att konsumentreturer till följd av e-handel har ökat markant de senaste åren, något som sätter stor press på e- handelsföretags logistikflöden eftersom varor inte bara behöver transporteras till konsument utan även tillbaka från konsument. Detta bidrar till negativ påverkan på miljön i form av ompaketeringar som kräver extra material samt utsläpp från de transportmedel som används. Tidigare studier vittnar även att ökningen av konsumentreturer skiljer sig mellan branscher där modebranschen kunnat identifieras som en bransch där ökningen är som störst. Statistik visar att mer än hälften av alla sålda modevaror returneras, vilket skapar negativa konsekvenser för såväl miljön som e-handelsföretagens lönsamhet. E- handelsföretagen är enligt tidigare studier medvetna om konsekvenserna men vet inte hur problemet ska angripas. Till följd av den ökade digitaliseringen har det skett en maktförskjutning från företag till konsument, vilket gör att konsumenters beteende och attityder kan få en stor påverkan på mängden konsumentreturer. Konsumenters beteende och attityder behöver därav granskas för att hitta förebyggande åtgärder för att hantera ökningen av konsumentreturer. För att minska risken att en retur inträffar undersöker denna studie vad som skapar värde för konsumenten för att förebygga att en retur uppstår. Eftersom konsumenter kan ha många olika tankar och åsikter gällande vad som skapar värde är det vidare av vikt att undersöka olika typer av konsumenter. Konsumentbeteende har även visat skilja sig mellan olika länder och vi ser ett behov av forskning inom ämnet på den svenska marknaden. För att bidra med forskning till området är syftet att identifiera vilka aspekter svenska konsumenter värderar vid e-handel och returneringsprocesser för att därmed förstå bakomliggande orsaker till att konsumentreturer inträffar. Eftersom konsumentbeteende även visat sig skilja mellan olika generationer syftar även studien på att jämföra vad som skapar värde för generation X samt Y. Studiens syfte är vidare att bidra med information till e-handelsföretag om vad konsumenter uppfattar som värdefulla aspekter inom e- handel och returneringsprocessen för att kunna använda som underlag till att förebygga konsumentreturer och därmed en minskad miljöpåverkan. För att besvara syftet har teorier som tillhör områdena returlogistik, konsumentbeteende, kundvärde och hållbarhet använts. Studien har utförts kvalitativt med empiriskt underlag från djupintervjuer av åtta respondenter med fyra respondenter inom respektive generation. Studiens resultat visar att konsumenter, oavsett generation värderar pris, bekvämlighet, trygghet och service vi e-handelsköp. Om en retur inträffar skapas värde i returneringsprocessen genom attribut som underlättar för konsumenten vid returens genomförande. Att en retur inträffar sker främst till följd av att konsumentens förväntningar inte uppfylls. En rekommendation till e-handelsföretag är därför att fokusera på att förbättra informationsangivelser och bilder av deras modevaror för att skapa realistiska förväntningar hos konsumenten, vilket kan bidra till att förväntningarna uppfylls och att konsumentreturer kan förebyggas.

Titel: Väljer du rätt café för dig? - En studie om konsumentbeteende vid val av caféer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Caroline Lindberg och Elina Lundström Handledare: Jonas Kågström Datum: Mars - 2019 Syfte: Analysera evolutionär påverkan på konsumentbeteende Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med utgångspunkt i ett deduktivt förhållningssätt. Genom en webbaserad enkätundersökning som tilldelades 181 stycken respondenter i åldrarna 15– 90. Datan bearbetades i analys- och statistikprogrammet SPSS genom en deskriptiv-, faktor-, korrelations- och klusteranalys. Slutsats: Utifrån vår studie kan vi se att den evolutionära teorin i vissa fall stämmer överens med vårt resultat och att det finns tendenser till att individer handlar för att lösa problem som kan ligga i deras “fas”. När vi kollar på våra olika analyser så kan vi se att det finns vissa samband mellan de evolutionära teorierna och hur människor handlar. Studien styrker även att kvinnor i ovulationsfasen har en större benägenhet att unna sig något. Vi kan se en logisk koppling utifrån vårt resultat, att kvinnor i yngre ålder (innan klimakteriet), påverkas mer av ovulationfasen än äldre kvinnor. Uppsatsens bidrag: I vår studie utgår vi ifrån att alla människor går igenom faser som är evolutionärt grundade, vilket är teorin som Griskevicius och Kenrick bygger sin teori på. De menar att evolutionära teorier och fundamentala motiv är en orsak till människors konsumentbeteende. Men vi vill påstå att vi kan se att det finns ett evolutionärt beteendesätt som inte alltid är rationellt, utan som är irrationellt. I vårt resultat kan vi se att Griskevicius och Kenricks teorier om att det finns en evolutionär påverkan stämmer i vissa sammanhang, men inte alltid. Som ett fortsatt bidrag kan vi se att studiens resultat kan utnyttjas av marknadsförare för att kvinnor i yngre ålder har andra preferenser och vill unna sig något under ovulationsfasen, vilket kan göra att de känner större köpvilja och större behov att unna sig. Därför vill vi, som ett andra bidrag, föreslå att man inte enbart ska använda den evolutionära teorin, då de inte säger hela sanningen om hur en konsument kommer att bete sig. Teorin kan ge en vägledning om hur konsumenter beter sig, men man måste även ta hänsyn till att konsumenter inte alltid lever som de lär. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag på vidare forskning är att undersöka den evolutionära konsumentteorin under ett helt livsspann, det vill säga att man följer flera personer genom livet för att se hur dessas konsumentbeteenden ändras beroende på vilken fas i livet de befinner sig i. Med bakgrund av vår studie och enkätundersökning vill vi föreslå att vidare forskning ska göras i större skala och därmed få fler svar från respondenter i åldersspannen och faserna. Vi vill även föreslå att att andra demografiska frågor, som till exempel om man har barn eller ej, skulle kunna inkluderas för att undersöka närmare vilken livsfas människan befinner sig i. Ett sista förslag till vidare forskning är att använda denna studie för att undersöka samma teorier om konsumentbeteende, men tillämpa dessa på något annat än caféer, för att undersöka om resultatet kvarstår när konsumenten står inför val av något annat än café. Nyckelord: Evolutionära behov, fundamentala motiv, konsumentbeteenden, irrationellt konsumentbeteende, praxeoloxi, nudging, livsstadier.

Sammanfattning Funktionella drycker är den dryckeskategori som ökat sin försäljning mest de senaste åren. Kategorin energidryck har sett en ökning i försäljningen med hela 44 procent från år 2014 till år 2017. Med den stora ökningen har också antalet varumärken ökat. Det betyder att konkurrensen ökat och företagen måste jobba hårdare för att ta marknadsandelar. Det gäller då att veta hur man ska nå ut till potentiella kunder. Företagen bör därför nå konsumenten tidigt under köpprocessen för att locka till sig potentiella konsumenters uppmärksamhet. Köpprocessen som gjordes av Engel et al. (1968), bestod av fem steg som konsumenten går igenom när ett köp görs. Det börjar med att ett behov eller ett problem som uppstår, efter det görs en informationssökning för att senare jämföra bland de alternativ av varumärken som finns. Konsumenten beslutar därefter om ett köp ska genomföras, och sedan inleds ett efterköpsbeteende. Denna reviderades sedan av Court et al. (2009) som la till steget lojalitets-loop, som sista steg och består därefter av sex steg. Vi har utgått från den utgick sedan från den reviderade köpprocessen för att undersöka om den gick att applicera på energidryckesbranschen. Syftet är att ta reda på hur konsumenter beter sig när de köper energidryck och vilka attribut som är viktiga för dem. Vi ska därför undersöka vad det är som påverkar köpprocessens olika steg vid köp av energidryck, samt vad som gör att en konsument väljer ett varumärke framför ett annat. Studien har en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv ansats. Den valda forskningsmetoden är kvantitativ med objektivism som ontologisk inriktning. Vidare för att besvara syftet med studien är den objektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. Vårt mål är att vara distanserade från de studerande och ska använda oss av ett objektivt ställningstagande. En webb-enkät med ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har genomförts på respondenter med ålder 18–35 som motiverades genom att det är åldersspannet som är den mest köpkraftiga åldersgruppen av energidryck. Enkäten genererade 240 svar som analyserats. Analysen och resultatet genomfördes genom att göra regressionsanalyser samt att titta konkret på de svar som getts av respondenterna, samt att vidare koppla de resultat vi fått till relevanta teorier vi valt att ta med i studien. Slutsatsen som framkommer syftar till att ge en bättre bild av vilka faktorer som påverkar den moderna köpprocessen vid köp av energidryck samt att förklara vad det är som gör att konsumenter väljer en energidryck framför en annan. Det framkommer att den moderna köpprocessen till viss del kan appliceras vid köp av energidryck samt att innehållet och smaken är det viktigaste attributen för konsumenten. Vidare köper många konsumenter energidryck på impuls i butiken, samt att konsumenterna som köper energidryck oftast är väldigt lojala och har ett vanebaserat köpbeteende.

Den elektroniska handeln har varit på framfart i många år, den erbjuder stora potentiella affärsmöjligheter för företag. Med hjälp av internet kan företag idag erbjuda produkter och tjänster till kunder över hela världen. Elektronisk handel kan också erbjudas via mobiltelefoner, även kallat mobilhandel. Den handeln har i Sverige haft en trög tillväxt jämfört med den elektroniska, en förklaring till detta kan vara säkerhetsaspekten. Flera forskare uttrycker att det råder en osäkert hos konsumenten i transaktionsutförandet. Även fast tillväxten börjat ta fart sedan det explosionsartade användandet av smartphone kan vi fortfarande se att företag är försiktiga med att investera i den mobila försäljningskanalen. Eftersom den mobilahandeln fortfarande är relativ ny i Sverige är den också oprövad, det finns inte tillräckligt med teorier som säger hur företagen bör arbeta för att skapa en lönsam mobilkanal. Statistik visar att de flesta använder sin smartphone för att söka information, det krävs således att företag kan konvertera sina besökare till kunder. En annan problematik som vi valt att fokusera på är målgruppsanalysen, vilka är det som kan tänka sig använda sig av m-handel och vad för faktorer är viktiga för konsumenten om de handlar via mobilen. Med den utgångspunkten är vårt syfte att studera de personliga, tekniska och finansiella faktorerna som ligger till grund för en djupare förståelse av vad som påverkar konsumenters acceptans att handla/betala via mobilen. Vi vill även undersöka om det finns andra faktorer som kan dyka upp i resultatet, som kan ha en viktig betydelse relaterat till vår forskningsfråga. Studien skrivs ur ett konsumentbeteende perspektiv. Vidare bygger studien på en kvantitativ metod som vi valt att utföra med hjälp av enkäter. Det var 144st smartphone-användare som besvarade enkäten och som ligger till grund till resultatet. Våra slutsatser besvarar vår problemformulering utifrån de tre faktorer som vi valt att fokusera på. Resultatet visade att de tekniska faktorerna spelade en större roll än de två andra.

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap. Fokusgrupper upprättades i Borås och Göteborg med ett urval bestående av kvinnliga konsumenter tillhörande generation Y. Studiens resultat stärker teorin inom hållbar klädkonsumtion, men bidrar även med ett nytt begrepp, det abstrakta motivet. I anslutning har en attityd-beteende-gap modell (figur 5.1) utvecklats. Modellen (figur 5.1) består av bakomliggande motiv till varför konsumenter frångår hållbara värderingar vid köp av mode. En ny hållbar konsument har även identifierats, den eftertänksamma konsumenten. Studiens resultat kan hjälpa fast fashion-företag i deras strategiska utveckling av hållbara åtgärder. Studien belyser en komplexitet bestående av många faktorer som påverkar att attityd och beteende avviker. / Program: Textilekonomutbildningen