<p>Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessen</p><p>Syftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.</p><p>Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.</p><p>Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka.</p><p><em> </em></p>

<p>Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena.</p>

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna. Exempel på andra viktiga motivationskällor är läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, kamrater och skolmiljön.

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B. Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar. Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att lära sig genus i klassrumssituationer. Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat dessa med annan litteratur. Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrättalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftspråksinlärning. Våra frågeställningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftspråkliga aktiviteter? Hur används förskolans miljö för att stimulera skriftspråksutveckling? Vilka redskap använder pedagogerna vid skriftspråksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftspråksutveckling enligt pedagogerna? För att få en välgrundad uppfattning om ämnet har vi genomfört fyra observationer på två olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem år. Vi har även intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på de observerade avdelningarna. I studien användes en kvalitativ ansats. Studiens resultat har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att barnen samspelade mer med varandra än med pedagogerna. Det visade även att förskolornas skriftspråksmiljö innefattade bokstavspussel, namnlappar och ABC-planscher. Varför används ABC-planscher när resultatet visade att ingen använde dem, de bara fanns där? De redskap som pedagogerna använde var memorykort med barnens namn, bokstäver i olika former och material samt kroppen för att träna ordrytm. För att stimulera skriftspråksutvecklingen tyckte de intervjuade pedagogerna att det var viktigt att ljuda fram bokstäver. Denna upptäckt var förvånande då ljudning är något vi kopplat ihop med förskoleklassens skriftspråksinlärning. Vissa barn har inte så bra finmotorik och för att ta hänsyn till att alla barn är olika användes magnetbokstäver för att underlätta skrivandet. Barnen fick skriva själva på papper och whiteboardtavla för att stimulera skriftspråket. Ett intressant resultat var att samtliga intervjuade talade om att skrivinlärning skedde i de planerade aktiviteterna som t ex samling och skapande vilket motsäger det läroplanen talar om nämligen att lära genom lek.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrån ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolår 1 i ämnet magnetism, samt att ta reda på vad begreppet nyfikenhet innebär.Produkten bestod av en högläsningsbok (Magnus Magnet) samt en lärarhandledning med arbetsgång och praktiska övningar. Materialet utvärderades av tre lärare och en lärarstudent. Utvärderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhållande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet väckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en högläsningsbok samt praktiska övningar om magnetism är en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolåren.