Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas inställning till lek i skolans lägre årskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna använder leken i sitt dagliga arbete.Metodern är en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger på intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att samtliga pedagoger är positit inställda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen. / The purpose of the paper is to look into the teatchers view of the play in the lower grades of school. Further to see the meaning of play, to develope cognitive developement and to see the way educationalists use the paly in their ordinary work.The methode is a quality, half structured research interviews are built upon interviews with six educationalists. I show the six interviews, with four themes, in the analys of the interviews, in the paper.The results in my paper shows that the six educationalists have an optimistic point of view towards play och they connect the play to the cognitive education and developement.The key words are : cognitive developement, learn, lust, play, school

Syftet med den föreliggande studien är att utveckla förståelsen av medarbetarskap och teoretiskt pröva det utifrån ett aristoteliskt perspektiv på praktisk kunskap. Frågeställningar: • På vilka sätt kan verksamhetens organisering gynna respektive motverka utveckling av medarbetarskap? • På vilka sätt kan begreppet praxis ge en fördjupad förståelse av medarbetarskap inom komplexa sociala praktiker som vårdorganisationer?

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: 1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan? 2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor? Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande. 1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt. 2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94. Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper. Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans. Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.

<p>Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.</p><p>För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:</p><p>1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?</p><p>2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?</p><p>Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande.</p><p>1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt.</p><p>2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94.</p><p>Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper.</p><p>Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans.</p><p>Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.</p>

Svenska kyrkan är en luthersk evangelisk kyrka som vila på den apostoliska traditionen genom Confessio Augustana. Svenska kyrkan har valt att vara en episkopal kyrka där den främsta företrädaren för kyrkan är ärkebiskopen. Övriga biskopar är de främsta företrädarna för sina respektive stift. Svenska kyrkan har valt att vara demokratisk genom kyrkomötet där folkvalda representanter styr Svenska kyrkan. Under de senaste 150 åren har kyrkomötet omformats och därmed biskoparnas roll i det. Biskoparna gick från att vara självskrivna ledamöter till att ingå i en läronämnd med syftet att yttra sig kring olika frågor som uppstått i kyrkomötet med läromässiga implikationer. Det denna uppsats vill undersöka är hur läronämnde utför sitt arbete att yttra sig angående sådana frågor i kyrkomötet. Därför kommer ett antal yttranden att granskas systematiskt för att undersöka om mönster finns i läronämndens sätt att skriva yttranden.

The overall aim of this study is divided into two parts, firstly to analyze the view of four swedish upper secondary school students on what the meaning with religious education in Sweden should be. Secondly, to analyze how these four students experience their education in religion and compare it with their teachers view on the meaning of religious education and how she conducts the teaching. It is an empirical study and the results are based on semistructural interviews made individually with each participant. The analytical approach is a hermeneutic analysis with interpretation as the main focus. The findings and the result of the study indicates that the swedish students view the religious education as an important subject to understand and explore their own worldviews, other peoples views, traditions and differences. The students and the teacher have similar thoughts on what the meaning with religious education should be, but in practise the students lack an inside perspective of religions, a meeting with people who identify themselves as religious. The teacher however does not include this in her education, nor does she speak of this during the interviews. The results also show that the swedish students thoughts about religious education is very similiar to what previous research has shown is lacking in the swedish education in religion. In summary, both the students and previous research points out that the inside perspective in religious education is very important to be able to reach the goals of the curriculom in the subject, which include a development of understanding different religions and people.

Detta examensarbete grundades på en kvalitativ och empirisk studie. Målsättningen har varit att utröna vilka teorier och faktorer som kunde bidra till elevers motivation och lärande, och hur lärare verksamma i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen ser på möjligheterna att kunna påverka denna. En annan viktig aspekt i studien kretsar kring frågeställningen om ”tvålärarskapet”; som kortfattat innebär att två lärare arbetar parallellt i klassrummet. Har lärare som arbetar enligt denna metod en möjlighet att underlätta och entusiasmera inlärningen och motivationen? Finns det eventuellt några nackdelar? Förutom kontakten med en svensk förgrundsgestalt bakom undervisningsformen; tvålärarskapet, används djupintervjuer med sammanlagt sex lärare, samt diskussioner och två mer omfattande intervjuer med elever som grund. Studien har funnit att bland de viktigaste teorierna för att främja motivationen och lärandet återfanns teorin om Tron på sin egen kapacitet, Sociala relationer, Förväntningar och värden, samt Inre motivation, yttre motivation. Tvåläraskapet kan ha ett samband med teorin om Sociala relationer vilket skulle kunna ha implikationer på dess inverkan på motivationen och lärandet. / This thesis was based on a qualitative and empirical study. The objective was to discover which theories and factors could contribute to students' motivation and learning, and how teachers active in the teaching of science subjects see the possibilities of being able to influence this. A very important aspect of the study revolves around the question of "co-teaching"; which in short means that two teachers work in parallel in the classroom. Do teachers working according to this method have an opportunity to facilitate and encourage the learning and motivation? Are there any downsides? In addition to the contact with one of the most outspoken Swedish professionals behind the educational method of co-teaching, in-depth interviews with a total of six teachers are used, as well as discussions and two more extensive interviews with common students as a basis. The study has found that among the most important theories to promote motivation and learning were the theories of Self-Efficacy, Social Relations, Expectations and Values, and Intrinsic motivation, extrinsic motivation. Co-teaching may be related to the Social Relationship theory, which could have implications for its impact on motivation and learning.

This essay aims to investigate the contemporary context in which Bibelns lära om Kristus, authored by Viktor Rydberg in 1862, was written and received. By claiming the human nature of Christ, he evoked massive response. By performing a literal study, I have examined the 19th century society in Sweden; infrastructural alteration, the origin and spread of popular movements such as revivalism, liberalism and Enlightenment, to inquire in what way (if at all) Rydberg is to be considered influenced by their conceptions. The essay emanates from the assumption that the Lutheran reformation in the late 19th century experienced a revival in Sweden. This revival is to be called the new reformation. In my result and reflection, I have come to the conclusion that Viktor Rydberg did not in fact criticize his contemporary church to annihilate it. He was, apart from inspired by the liberal thought of individual, religious and political freedom, simply trying to alter it. The cause for his success is in this essay claimed to be three: the fact that he was the “perfect combination” of radical theology and political liberalism; that he played the role as a spiritual guide; and finally, that he, in the light of his earlier authorship, was by the Swedish nation perceived as a trustworthy authority.

Under hösten 2018 kom alarmerande siffror från Folkhälsomyndigheten gällande studenters psykiska ohälsa där framför allt juridikstuderande är den största riskgruppen. Betygshets och sociala krav skapar stress och minskad motivation. Bristande motivation är ett allvarligt problem och en av det största utmaningarna för dagens lärare. Den här studien syftar till att undersöka om lusten att lära förändras för juridikelever under åren på gymnasiet. Samt att se vad den största anledningen till motivation är samt vad som ur elevernas synvinkel personifierar en bra lärare. Studien har utförts med en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats för att undersöka elevers skilda uppfattningar gällande studiens frågeställningar. Datainsamling har skett genom enkäter till fyra klasser inom ekonomiprogrammet, inriktning juridik. Resultatet visar att motivationen ändras under gymnasietiden – både vad gäller förbättrad motivation och försämrad motivation. En stor betydelse för motivationen har elevernas driv och intresse samt själva undervisningens upplägg sett till variation och utmaning.

This paper researches how information in game tutorials can be retained by the player. We use a teach-back framework to see what information the participants’ retained. The purpose of this study is to understand how a video game can communicate vital information about character mechanics and rules with the help of tutorials integrated through level design. This qualitative study was conducted with 15 participants, they played through a Third-Person Action Platformer game which the authors created for this study. The participants were all experienced in this game genre for the sake of the results’ consistency. The results showed that the most effective method is the one that presented most text and restricted player freedom, that being said it is not the preferred method by the participants. This resulted in suggestions that differed from what is presented to them, some of them including demonstrations in the game world and even some audio elements that could be implemented instead of having a text-based tutorial. / I den här studien undersöker vi hur information i spelhandledning kan bibehållas av spelaren, vi använder en undervisningssammanfattning för att se vilken information deltagarna behöll. Syftet med denna studie är att förstå hur ett videospel kan kommunicera viktig information om karaktärsmekaniker och regler med hjälp av handledning integrerad genom nivådesign. Denna kvalitativa studie genomfördes med 15 deltagare, de spelade genom ett Tredje-Person action Platform spel som författarna skapade för denna studie. Alla deltagarna är erfarna i den här spelgenren för att hålla resultaten konsekventa. Den mest effektiva metoden är den som presenterade mest text och begränsade spelarens frihet men det var inte den föredragna metoden bland deltagarna. Det här resulterade i förslag som skilde sig från vad som presenterades för deltagarna, några av de förslagen inkluderade demonstrationer i spelvärlden och vissa ljudelement som kunde ha implementerats istället för att endast ha en textbaserad handledning.