<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras.</p> / <p>The purpose of the thesis is to investigate to which extent companies on the Stockholm stock exchange comply with IAS 36 p. 134, and which factors that may affect the compliance with IAS 36 p. 134.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras. / The purpose of the thesis is to investigate to which extent companies on the Stockholm stock exchange comply with IAS 36 p. 134, and which factors that may affect the compliance with IAS 36 p. 134.

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ‘Publicly Consolidated Entities’ abide by the ‘International Financial Reporting Standards’ (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ‘Disclosure Requirements for Goodwill’ specified in ‘IAS 36 p 134’. By performing a content analysis that graded 60 companies’ financial reporting within the Stockholm OMX (Large Cap) and the London Stock Exchange (FTSE100) it has been quantifiably concluded that differences are significant within this analysis.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

Bakgrund: Sedan IFRS infördes år 2005 har goodwill fått en allt mer betydande roll i svenska börsnoterade företag. Idag utgör goodwill majoriteten av köpeskillingen vid rörelseförvärv, vilket går emot grundtanken hos de nuvarande redovisningsstandarderna. Redovisningen av rörelseförvärv enligt IFRS ger företagsledningen stor frihet att använda sitt egna omdöme. Detta har av många påpekats ger plats för opportunistiskt agerande och möjligheter för företag att strategiskt kunna fördela större summor till goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet påverkar andelen av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Vidare är syftet att undersöka om företagsledningen i svenska noterade bolag agerar opportunistiskt vid köpeskillingallokeringen i samband med rörelseförvärv. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts. I studien undersöks  194 rörelseförvärv gjorda av företag noterade på Large Cap och Mid Cap under perioden 2011-2014. Detta gjordes för att undersöka sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet och andelen av köpeskillingen som allokeras goodwill. Detta har testats med hjälp av regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att företag med lägre lönsamhet tenderar att fördela en större andel av köpeskillingen till goodwill jämfört med företag med högre lönsamhet. Resultatet påvisar även att mindre företag tenderar att allokera en större andel av köpeskilling till goodwill jämfört med större företag. Studien finner dock enbart svaga belägg för att skuldsättningsgrad kan vara en påverkande faktor. Resultatet ger följaktligen indikationer på att företagsledningen agerar opportunistiskt i samband med köpeskillingsallokeringen. / Background: Since adopting IFRS in 2005, goodwill has gained an increasingly significant role in Swedish listed companies. Today, goodwill makes for the majority of the purchase price in business acquisitions, which goes against the basic idea of the current accounting standards. Accounting for business acquisitions under IFRS gives management greater discretion and more room to use their own judgement. This has been pointed out by many to provide room for opportunistic behavior and the opportunity for companies to strategically allocate larger sums to goodwill. Purpose: The purpose of this paper is to examine whether the companies’ leverage, size and profitability affect the percentage of the purchase price allocated to goodwill. Furthermore, the purpose is to examine whether managers in Swedish listed firms act opportunistically in the case of purchase price allocation associated with business acquisitions. Method: To achieve the purpose of the study a quantitative method is used. This study examined 194 business acquisitions made by companies listed on the Large Cap and Mid Cap during the period 2011-2014. This was done to examine the correlation between firm leverage, size and profitability and the proportion of the purchase price allocated to goodwill. This has been tested using regression analysis. Results and conclusion: The results of the study show that companies with lower profitability tend to allocate a greater proportion of the purchase price to goodwill compared with companies with higher profitability. The results also show that smaller companies allocate a larger proportion of the purchase price to goodwill compared with larger companies. The study finds, however, only weak evidence that leverage can be an influencing factor. These results therefore provide indications that management uses their discretion to act opportunistic in the purchase price allocation process.

Disertacijoje tiriant ligonių, ilgai gydytų intensyviosios terapijos skyriuje, su sveikata susijusios gyvenimo kokybės skirtumus iki gydymo ir praėjus 6 mėnesiams po gydymo vertinamos gyvenimo kokybės pablogėjimo priežastys bei gyvenimo kokybės ir mirštamumo po iškėlimo iš intensyviosios terapijos skyriaus ryšys. Jau anksčiau nustatyta, kad gyvenimo kokybė po gydymo intensyviosios terapijos skyriuje pablogėja. Tačiau neaišku, kokie veiksniai turi didžiausios įtakos intensyviosios terapijos skyriaus ligonių gyvenimo kokybei. Ypač mažai duomenų apie ligonių, ilgai gydytų intensyviosios terapijos skyriuje, gyvenimo kokybę po iškėlimo iš intensyviosios terapijos skyriaus. Tyrimo rezultatai patvirtino, kad ilgas gydymas intensyviosios terapijos skyriuje turi didžiausios įtakos fizinėms su sveikata susijusioms gyvenimo kokybės sritims. Tyrimo rezultatai įrodo, kad būklės sunkumas pirmą gydymo intensyviosios terapijos skyriuje parą, terapinių intervencijų skaičius iškėlimo iš intensyviosios terapijos skyriaus metu ir sunkus kritinių būklių neuroraumeninis pažeidimas susiję su pablogėjusia gyvenimo kokybe, o dirbtinės plaučių ventiliacijos trukmė – veiksnys turintis didžiausią įtaką gyvenimo kokybės blogėjimui. Taip pat nustatyta, kad įprastos sistemos būklės sunkumui įvertinti netinka numatyti ligonių mirštamumui po gydymo intensyviosios terapijos skyriuje, o nustačius fizinį aktyvumą iki gydymo intensyviosios terapijos skyriuje tai galima atlikti. / The doctoral dissertation investigates changes in health-related quality of life for long-term intensive care patients prior to ICU admission and 6 months after ICU discharge, exploring into the causes of impaired quality of life and the relationship between the quality of life and post-ICU mortality. It has already been established that the quality of life decreases after treatment in the intensive care unit. However, factors that have the strongest effect on the quality of life in ICU patients have not been identified. Information on post-ICU quality of life in long-term intensive care patients is particularly scarce. The findings of our research confirmed that long term treatment in the intensive care unit has major implications for the physical domains of health-related quality of life. The findings evidence that severity of illness on the first day in the ICU, number of therapeutic interventions upon ICU discharge and severe critical illness neuromuscular abnormalities are associated with impaired quality of life, while duration of mechanical ventilation is the factor with the strongest effect on reduced quality of life. Likewise, the findings demonstrate that usual systems for identification of severity of illness are not useful for predicting mortality in patients after discharge from the intensive care unit. Yet, identification of pre-ICU physical activity allows predicting post-ICU mortality.

The doctoral dissertation investigates changes in health-related quality of life for long-term intensive care patients prior to ICU admission and 6 months after ICU discharge, exploring into the causes of impaired quality of life and the relationship between the quality of life and post-ICU mortality. It has already been established that the quality of life decreases after treatment in the intensive care unit. However, factors that have the strongest effect on the quality of life in ICU patients have not been identified. Information on post-ICU quality of life in long-term intensive care patients is particularly scarce. The findings of our research confirmed that long term treatment in the intensive care unit has major implications for the physical domains of health-related quality of life. The findings evidence that severity of illness on the first day in the ICU, number of therapeutic interventions upon ICU discharge and severe critical illness neuromuscular abnormalities are associated with impaired quality of life, while duration of mechanical ventilation is the factor with the strongest effect on reduced quality of life. Likewise, the findings demonstrate that usual systems for identification of severity of illness are not useful for predicting mortality in patients after discharge from the intensive care unit. Yet, identification of pre-ICU physical activity allows predicting post-ICU mortality. / Disertacijoje tiriant ligonių, ilgai gydytų intensyviosios terapijos skyriuje, su sveikata susijusios gyvenimo kokybės skirtumus iki gydymo ir praėjus 6 mėnesiams po gydymo vertinamos gyvenimo kokybės pablogėjimo priežastys bei gyvenimo kokybės ir mirštamumo po iškėlimo iš intensyviosios terapijos skyriaus ryšys. Jau anksčiau nustatyta, kad gyvenimo kokybė po gydymo intensyviosios terapijos skyriuje pablogėja. Tačiau neaišku, kokie veiksniai turi didžiausios įtakos intensyviosios terapijos skyriaus ligonių gyvenimo kokybei. Ypač mažai duomenų apie ligonių, ilgai gydytų intensyviosios terapijos skyriuje, gyvenimo kokybę po iškėlimo iš intensyviosios terapijos skyriaus. Tyrimo rezultatai patvirtino, kad ilgas gydymas intensyviosios terapijos skyriuje turi didžiausios įtakos fizinėms su sveikata susijusioms gyvenimo kokybės sritims. Tyrimo rezultatai įrodo, kad būklės sunkumas pirmą gydymo intensyviosios terapijos skyriuje parą, terapinių intervencijų skaičius iškėlimo iš intensyviosios terapijos skyriaus metu ir sunkus kritinių būklių neuroraumeninis pažeidimas susiję su pablogėjusia gyvenimo kokybe, o dirbtinės plaučių ventiliacijos trukmė – veiksnys turintis didžiausią įtaką gyvenimo kokybės blogėjimui. Taip pat nustatyta, kad įprastos sistemos būklės sunkumui įvertinti netinka numatyti ligonių mirštamumui po gydymo intensyviosios terapijos skyriuje, o nustačius fizinį aktyvumą iki gydymo intensyviosios terapijos skyriuje tai galima atlikti.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek. / Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.

Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.

Around 30,000 people in Sweden suffer stroke every year, out of which about 12,000 end up with language difficulties, aphasia. Behind every person with aphasia there are significant others whose lives are also affected. Studies of how aphasia affects the health of these people are few. The overall aim of the present study was to examine how significant others of people with aphasia perceive their life situation, and how their quality of life is affected by the illness of their partner. Spouses of people with aphasia were contacted through aphasia groups and the Swedish Aphasia Association. A total of eleven people participated in the study, which consisted of the health survey SF-36 and semi-structured interviews. The results indicated that men, working people, and people at retirement age are at risk of having a lower health-related quality of life, by living with a person suffering from aphasia. Other factors that seemed to contribute to a lower quality of life were; a more severe aphasia, a big work load at home, less mutual activities as a couple, and a general decrease of communication in everyday life. The conclusion is therefore, that the health-related quality of life is at risk of becoming negatively affected by living with a person who suffers from aphasia. / Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige och av dem drabbas cirka 12 000 av språkliga svårigheter i form av afasi. Bakom varje person med afasi finns det anhöriga, vars liv också påverkas. Hur afasin påverkar den anhöriges hälsa är inte väl studerat. Det övergripande syftet med föreliggande studie var därmed att undersöka hur anhöriga, till personer med afasi, uppfattar sin egen livssituation, samt hur deras livskvalitet påverkas av den närståendes sjukdom. Partner till personer med afasi kontaktades genom afasigrupper och afasiföreningar. Totalt valde elva personer att deltaga i studien, vilken bestod av hälsoenkäten SF-36 samt en semistrukturerad intervju. Resultaten pekade på att män, yrkesverksamma och personer i pensionsålder riskerar att få en lägre hälsorelaterad livskvalitet av att leva med någon med afasi. Övriga faktorer, som tycktes bidra till en lägre livskvalitet, var en svårare afasi, en hög börda i hemmet, färre gemensamma aktiviteter som par samt en generell försämring av kommunikationen i vardagen. Slutsatsen är därmed att den hälsorelaterade livskvaliteten riskerar att påverkas negativt av att leva med en person som drabbats av afasi.