Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera effektiva undervisningsmetoder för att förbättra elevers förståelse för tal i bråk- och decimalform. Studien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning. Litteratursökningen gjordes via databasen ERIC och via manuell sökning. Resultatet visade effekten av tre undervisningsmetoder som skulle kunna bidra till ökad förståelse för tal i bråk- och decimalform: CRA-modellen, fysiska och digitala spel samt webbaserade verktyg. Resultatet visar på goda resultat hos de elever som arbetat med olika representationer i sin undervisning. Detta gäller även de elever som arbetat med webbaserad undervisning. Resultatet av undervisning som involverar spel visade att utformningen av spelet påverkade elevernas förståelse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiska plattformsspel kan användas för att motivera elever i årskurs 4-6 i ämnet matematik. Användningen har analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och eventuella risker med att använda plattformsspel i undervisningen har presenterats och möjliga lösningar har diskuterats. För att samla empiri har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och observationer utförts på fem elever och intervjuer har dessutom utförts på två lärare. Resultatet på undersökningen visade att plattformsspel kan användas men att de lämpas bäst genom att användas för att variera undervisningen på repetitiva uppgifter där det förekommer instrumentell förståelse av matematik med syfte att öka engagemang och intresse för matematik genom att implementera inre och yttre motivationsfaktorer som underhållning, utmaning, tävling och karaktärsanpassning. När det implementeras görs det bäst på elever som uppskattar att spela och det intresserar mest ifall spelet har ett tema som eleverna relaterar till i deras vardagliga liv. Plattformsspel erbjuder elever belöningar som ökar deras engagemang men som lärare bör man vara vaksam med att använda spelen som en form av belöning eftersom det kan orsaka att syftet med undervisningen går förlorad. Därav visar denna undersökning att plattformsspel kan ingå i en undervisningssituation om det används med tydligt syfte på ett genomtänkt sätt som är anpassat till elevernas behov.

I detta examensarbete har vi analyserat Träff på texten (2021) och Fånga förmågan (2015) årskurs 4 och årskurs 6. En kvalitativ läromedelsanalys där vi har undersökt om det är möjligt för en lärare att endast använda sig av uppgifter från ett läromedel i sin undervisning. Detta kopplat till betygskriterierna i ämnet svenska. Vi har analyserat innehållet i ett kapitel i vartdera läromedlet och ställt det mot läroplanen och betygskriterierna för årkurs 6 i ämnet svenska. I examensarbetet har vi analyserat innehållet i två läromedel i svenska för att se om det är tillräckligt differentierat för att endast kunna användas i undervisningen. Fånga förmågan (2015) är mindre differentierat, alltså mindre varierade uppgifter och smalare i sitt arbetssätt medan Träff på texten (2021) har ett bredare utbud av uppgifter och ett stort digitalt läromedel som gör det enklare att anpassa undervisningen till alla elever, så att alla elever får likvärdig undervisning.

Det övergripande syftet med studien har varit att beskriva och undersöka vilka läsförståelsestrategier som används i undervisningen samt elevers tillämpning av strategier, enligt speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare. Studien kommer att utgå från dessa frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier (explicit memorerings-, fördjupnings- och kontrollstrategier) undervisar speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare i årskurs 4–6 och hur ofta enligt dem själva? Hur ofta får eleverna tillämpa strategier i syfte att öva på läsförståelsestrategier enligt lärarna/pedagogerna själva? Den teoretiska ram vi använder i studien är Vygotskys (2011) sociokulturella teori där scaffolding ingår och teorin om metakognition. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, och gjort en enkätstudie. Det resultat som vi fått fram i studien är i de olika strategierna undervisas generellt 1 – 2 gånger i veckan till 1 någon gång i månaden. De slutsatser som vi drar är att lärare undervisar för lite i läsförståelsestrategier och att man på lärarutbildningen borde fokusera mer på läsförståelsestrategier samt att pedagogerna borde få återupprepande fortbildning i strategierna. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv och med anledning till vårt nya yrkesval så tycker vi att läsförståelsestrategier är mycket intressant, inte minst utifrån de sjunkande resultaten i flera studier i läsförståelse.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om i vilken utsträckning svensklärare använder sig av multimodala uttrycksformer och introducerar dem för eleverna i samband med muntliga lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6, samt hur de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Studien belyser hur svensklärare i årskurs 4–6 upplever att de arbetar och använder sig av multimodala uttrycksformer i sin svenskundervisning. Studien belyser även hur lärarna upplever att de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Den sociokulturella teorin och dess syn på lärares roll vid elevers lärande är det som ligger till grund för studien. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts där sex verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har deltagit. Kvalitativ tematisk analys har använts för att bearbeta insamlade data från intervjuerna.Resultatet visar att svensklärarna använder sig av multimodala uttrycksformer vid muntliga lärandesituationer men även vid andra lärandesituationer i svenskundervisningen. Det framkommer i resultatet att det finns en osäkerhet hos svensklärarna kring begreppets innebörd. Resultatet visar också att några av lärarna ser multimodala uttrycksformer både som en möjlighet och nödvändighet för elevernas lärande. De andra lärarna ser multimodala uttrycksformer som ett hinder. En slutsats är att svensklärare behöver mer information om hur de multimodala uttrycksformerna kan användas och vilka olika multimodala uttrycksformer det finns. / The purpose of the study is to contribute knowledge about the extent to which Swedish teachers use multimodal forms of expression and introduce them to students in connection with oral learning situations in the subject of Swedish for grades 4–6, and how these multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations. The study highlights how Swedish teachers in grades 4–6 perceive their work and use of multimodal forms of expression in their Swedish teaching. The study also highlights how teachers perceive how the multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations.The sociocultural theory and its view on the role of teachers - teaching, forms the basis of the study. The study is based on a qualitative research method. To answer the study's questions, semi-structured interviews were conducted with six active Swedish teachers in grades 4–6. Qualitative thematic analysis was used to process the collected data from the interviews.The results show that Swedish teachers use multimodal forms of expression in oral learning situations as well as in other learning situations in Swedish teaching. The findings indicate that there is uncertainty among Swedish teachers about the meaning of the concept. The results also show that some of the teachers see multimodal forms of expression both as an opportunity and a necessity for students' learning, while others view them as an obstacle. One conclusion is that Swedish teachers need more information on how multimodal forms of expression can be used and the different types of multimodal forms of expression that exist.

Denna kvalitativa studie undersöker elevers intressen inom ekologi i biologiundervisning för årskurs 4–6. Trots ett brett intresse för naturvetenskap bland yngre elever visar tidigare forskning att skolans nuvarande naturvetenskapliga undervisning ofta misslyckas med att inkludera eleverna och möta deras intressen. Inom biologiundervisningen är utvecklingen av kunskaper inom ekologi särskilt relevant eftersom dessa kunskaper är avgörande för elevernas förmåga att hantera frågor om hållbar utveckling. Däremot finns en kunskapslucka i forskningen om elevers intresse för ekologi. Studien ämnar därför att identifiera de teman elever i årskurs 4 är intresserade av inom ekologi och syftar till att tillhandahålla insikter som kan stödja lärare i att utforma en meningsfull undervisning. Metoden för datainsamlingen bestod av elevernas teckningar, deras bildtexter samt semistrukturerade intervjuer med elever i par. Detta analyserades därefter med en bildanalys och tematisk analys. Resultatet visade på sex teman som eleverna var intresserade av: (1) djur och växter i deras miljö, (2) diversitet, (3) näring, (4) ekosystemtyper, (5) människans samspel med naturen och (6) evolution. Studiens resultat tyder på att det finns ett brett intresse för olika delar inom ekologi bland eleverna. De intresseområden som identifierats stämmer till viss del överens med tidigare forskning, men lyfter även fram aspekter som inte varit lika framträdande.

Forskning visar att läroböcker spelar en viktig roll i de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt riktas kritik mot lärobokens utformning där samverkan mellan människans organsystem inte visas tydligt i texter och bilder. I denna studie undersöks hur blodomloppets samverkan med andningen samt med matspjälkningen skildras i läroböckernas texter och bilder som används i grundskolans årskurs 4-6. Intervjuer med fem lärare har genomförts för att undersöka hur text och bild från läroböckerna används i undervisningen. Analyserna av läroböckerna visade att skildringen av hur blodomloppet samverkar med matspjälkningen är tydliga i lärobokens texter medan det saknas bilder på denna samverkan. Den samverkan som sker mellan blodomloppet och andningen är tydlig i både bilder och text. Intervjuerna pekade på att användandet av läroböcker är lågt i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolans årskurs 4-6. / Research shows that the textbook plays an important role in science education. However, textbooks has been criticized because of the poor descriptions of the interaction between the human circulatory, respiratory and digestive systems. This study shows how the relationship between the circulatory system, respiratory and digestive system is described in primary school science textbooks in both texts and images. Five teachers have been interviewed to examine how they use the texts and the images from the textbooks in the classroom. Analyzes of the textbooks show that the interaction between the circulatory system and the digestive system is clearly described in texts though there is a lack of illustrative images. The interaction between the circulatory system and the respiration is clear in both images and text. The interviews showed that the use of science textbooks is scarce in primary school year 4-6.

Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011, reviderad 2018, ska elever ges möjlighet att möta film i svenskundervisningen. Även om det inte uttrycks explicit i kursplanen för svenska framkommer det trots allt i följande beskrivning att film ska inkluderas i undervisningen: ”texter som kombinerar ord, bild och ljud [...]” (Skolverket, 2018, s. 260). Denna studies syfte är att undersöka hur lärare arbetar med spelfilm i svenskämnet i årkurs 4- 6. För att uppfylla detta syfte utformades följande frågeställningar: I vilken utsträckning används spelfilm? Hur används spelfilm? I vilket syfte används spelfilm? Studien har sin utgångspunkt i två vetenskapliga teorier, den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin. Undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem lärare delgett sitt arbete med spelfilm i svenskundervisningen. I resultatet framkommer det att samtliga lärare arbetar med spelfilm med att detta sker på olika vis, med olika syften och i varierande utsträckning. Film används oftast i kombination med skönlitteratur men det förekommer även att film används utan att kombineras med skönlitteratur. Lärarna framför fördelar med film i undervisning och menar att det är ett bra sätt att anpassa och variera sin undervisning på samt att film kan levandegöra en berättelse genom att förse elever med bilder vilket inte erbjuds vid läsning av ett skönlitterärt verk. / According to a curriculum for compulsory school, pre-school class and leisure-time school 2011, revised in 2018, students will be given the opportunity to meet film in Swedish teaching. Although it is not explicitly expressed in the syllabus for Swedish, it is nevertheless apparent in the following description that film should be included in the teaching: "texts that combine words, images and sounds [...]" (Swedish National Agency for Education, 2018, p. 260). The purpose of this study is to investigate how teachers work with motion picture in the Swedish topic in grades 4-6. To fulfill this purpose, the following issues were formulated: To what extent are motion picture used? How to use motion picture? For what purpose are motion picture used? The study is based on two scientific theories, the socio-cultural theory and the social semiotic theory. The study consists of qualitative semi-structured interviews where five teachers submitted their work with motion picture in Swedish teaching. In the result, it appears that all teachers work with motion picture but with the fact that this is done in different ways, with different purposes and to varying degrees. Film is most often used in combination with fiction but it also occurs that film is used without being combined with fiction. The teachers present advantages of film in teaching and state that it is a good way to adapt and vary their teaching, but also that film can bring a story to life by providing students with pictures which is not offered when reading a fictional work.

Forskning tyder på att fler och fler människor förbrukar vår jords naturresurser utan att de hinner återhämta sig och lever som att vi har fler jordklot än vi har. Med detta som bakgrund har ett intresse utvecklats för hur lärare undervisar om hållbar utveckling för att skapa en medvetenhet om problemet hos elever. Syftet med studien är därmed att analysera lärares undervisningsformer inom hållbar utveckling i årskurserna 4-6, i de naturorienterande ämnena samt teknik, i Jönköpings län. De forskningsfrågor som används för att uppfylla studiens syfte är inriktade på hur lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, vilken betydelse lärarna anser att utbildning om hållbar utveckling har samt hur elevers kunskaper om hållbar utveckling tydliggörs ur ett lärarperspektiv.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare runt om i Jönköpings län. Materialet analyserades med hjälp av kategorier för att underlätta bearbetningen av datainsamlingen. Analysen av materialet och delar av resultatet har sin grund i och kopplas till det sociokulturella perspektivet samt verksamhetsteorin. Resultatet visar olika undervisningsformer som återkommer hos flera lärare, bland annat diskussioner och ämnesövergripande arbete. I det ämnesövergripande arbetet ser lärarna en brist mellan arbetet med andra ämnen än de naturorienterande ämnena samt teknik. Vidare lyfts vikten av utbildning om hållbar utveckling, vilket alla lärare i studien ser som ett viktigt ämnesinnehåll. Lärarna i studien formulerar att eleverna är medvetna om vad hållbar utveckling är men att vissa är mer engagerade än andra. Slutligen lyfts en undervisningsform som alla lärare använder sig i undervisning om hållbar utveckling, nämligen pappersåtervinning. / Research indicates that more and more people consume our earth's natural resources without them being able to recover and live as if we have more globes than we have. With this as a background, an interest has been developed for how teachers teach about sustainable development in order to create an awareness of the problem of students. The purpose of the study is thus to analyze the teaching methods of teachers in sustainable development in grades 4-6, in the nature-oriented subjects and technology, in Jönköping County. The research questions used to fulfill the purpose of the study have their focus on how teachers work with sustainable development in their teaching, what importance teachers believe that education about sustainable development and how pupils' knowledge of sustainable development is made clear from a teacher's perspective. To achieve the aim of the study, a qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted with eight teachers around Jönköping County. The material was analyzed using categories to facilitate the processing of the data collection. The analysis of the material and parts of the result are based on and linked to the socio-cultural perspective and the activity theory. The results show different types of teaching that come back to several teachers, including discussions and interdisciplinary work. In the interdisciplinary work, the teachers see a shortage between work with subjects other than the nature-oriented subjects and technology. Furthermore, the importance of education on sustainable development is emphasized, which all teachers in the study regard as an important subject content. The teachers in the study formulate that the students are aware of what sustainable development is, but that some are more engaged than others. Finally, a common form of teaching is highlighted, which all teachers use in teaching sustainable development, namely paper recycling.