Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan. Undersökningsfrågorna lyder: Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor? Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola? Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas? Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola? Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats. Resultatet visar att skola och teater står långt ifrån varandra i fråga om behov och önskningar, men att det finns beröringspunkter och möjligheter att finna vägar som underlättar mötet mellan skola och teater.   Nyckelord: dramapedagogik, teater, skola, barnteater, för-och efterarbete, konstupplevelse, estetiska läroprocesser.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children’s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts. The results show that preschool teachers consider themselves good at documenting, but that the use of pedagogical documentation are not as frequently used. By using pedagogical documentation one can visualize the children's learning in a way that is clear to the children, the teachers and for parents. They do not believe that there are any differences in documenting dance, music or visual arts. They use the same method to document everything they do in their everyday life and do not distinguish the different activities. / Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärprocesser i de estetiska ämnena bild, dans och musik. Samt att se om det finns några skillnader på hur pedagogerna dokumenterar de olika ämnena och om man i så fall kan lära av varandra för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, med ett urval på tre förskollärare som har varit inriktade på antingen bild, dans och musik. Resultatet visar på att pedagogisk dokumentation är ett viktigt verktyg för att synliggöra barns lärande, på ett sätt som blir tydligt både för barnen, pedagogerna och inte minst för föräldrarna. De intervjuade förskollärarna anser sig duktiga på att dokumentera, men undersökningen visar att användningen av pedagogisk dokumentation inte är lika frekvent. De anser inte heller att det finns någon skillnad i att dokumentera bild, dans och musik. Man använder sig av samma sätt att dokumentera i allt man gör i vardagen och särskiljer inte på olika aktiviteter.

In this essay we study the practice of teaching and learning through aesthetic learning processes in a Waldorf School. Through an ethnographic field study three Waldorf teachers have been interviewed about their views regarding in what ways aesthetic learning processes are present in their teaching and how learning through these processes is being carried out practically. For the study a specific class has been observed during three days in a Waldorf School in Stockholm to examine how the aesthetic learning processes are being performed in practice. Through the study we have reached the conclusion that in this particular Waldorf School teaching is being performed artistically and through aesthetic approaches and perspectives. This way of teaching is being carried out not only in the aesthetic subjects but also in the theoretic. The results of the study show that aesthetic learning processes are present in almost all of the subjects in this Waldorf School.

The aim of this thesis is to study the teacher’s role when pupils are using computers to create their art work. Working with computers raises new questions for teachers and pupils. Working with digital technology requires teachers to develop new pedagogical, educational and classroom-oriented strategies. The aim of the study is therefore to investigate these strategies and what kinds of challenges and questions arise from them. I investigate how teachers at the senior level of compulsory school conduct education and learning in teaching situations when digital visual work is in focus.  The theory I use is Discourse Psychology combined with Bakhtin’s theory of dialogue and learning.  The Discourse Psychology approach stresses context and the idea that people construct knowledge of the world in dialogue with others. The concept of interaction is used in the study and includes how teacher and pupil interact with the use of verbal language and gestures, where the computer also can be an actor. The method consists of interviews and observation, documentation using a small video camera attached to the teacher as well as by taking notes in the classroom. When digital technology is a part of education, teachers need to have good understanding not only of handling the technology but also deciding in what way they would like to use and work with computers in education. The research contributes to an understanding of art education with computers and the conditions in school when working with digital technology.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i vilka faktorer som eleverna själva upplever ha betydelse för deras skolarbete i ämnet bild. Lärarna menar att låg motivation är ett stort problem i dagens skola och många elever upplever mötet med skolan som meningslös eftersom de inte känner sig delaktiga i det som händer i klassrummet. Eftersom forskning visat att all bildning bygger på motivation känns det viktigt för mig att ta reda på hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa mina elever att hitta den motivation och drivkraft som krävs för att klara av skolarbetet. Min studie bygger på en enkätundersökning där 62 elever i årskurs nio har fått svara på frågor om vilka motivationsfaktorer som de anser ha betydelse respektive sakna betydelse för deras motivation när det gäller det skolarbete som är kopplat till bildlektionerna. Enkätfrågorna är framtagna utifrån de faktorer som enligt litteraturstudier och forskningsresultat visat ha betydelse för motivation till skolarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna först och främst vill känna sig nöjda med sitt arbete och hur de klarat av att genomföra sina uppgifter. På andra plats när det gäller viktiga motivationsfaktorer hamnar lärarens bemötande. Enkätresultaten bekräftade också min föreställning om att många elever ser bildämnet som ett roligt men tyvärr inte så viktigt skolämne. / The aim of this essay is to get an insight into what factors the pupils themselves perceive are important for their school work in the subject image. The teachers mean that motivation is a major problem in today's school and many students experience the meeting with school as meaningless because they do not feel involved in what is happening in the classroom. Since research has shown that all education is based on motivation, it feels important to me to find out how I can best help my students to find the motivation and driving force needed to cope with school work.   My study is based on a questionnaire survey, where 62 students in grade nine have answered questions about the motivational factors that they consider to be important and not relevant to their motivation regarding the school work associated with the image lessons. The survey questions are based on the factors that, according to literature studies and research results, have shown importance for motivation for school work. The results of the survey show that students first and foremost want to feel satisfied with their work and how they managed to fulfill their tasks. Secondly, when it comes to important motivational factors, the teacher's response ends. The survey results also confirmed my idea that many students view the subject matter as a fun but unfortunately not so important subject matter.

Denna kunskapsöversikt har till syfte att systematiskt sammanställa kunskap om villkoren för estetiska lärprocesser i bildämnet i relation till en målrationell skola. Forskningen i denna kunskapsöversikt presenteras i förhållande till frågeställningen: Hur möjliggörs och begränsas lärande med estetiska lärprocesser genom kursplanen för bild i årskurs 7-9? Systematiska sökningar i databaser för forskning inom pedagogik och utbildningsvetenskap genererade ett brett underlag och valda studier kategoriseras i resultatet där frågeställningen behandlas i en diskussion utifrån tre prominenta teman: En målrationell skola och styrdokument, Lärarens roll och bildlärarprofession samt Förhållningssätt till estetiska lärprocesser. Denna kategorisering synliggör icke statliga organisationers inverkan på utbildningspolitiken och det målrationella utbildningssystemets påverkan på estetiska lärprocesser.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur Lödöse museum arbetar för att nå ut till skolor. Syftet är att beskriva och analysera museipedagogers arbete för att nå ut till skolor med fokus på hur Lödöse museum skapar en relevant verksamhet för skolor och historieundervisningen. För att finna svar på hur Lödöse museum arbetar har jag använt mig utav en fallstudie. En fallstudie handlar om att studera ett enskilt fall. Syftet är att jag som undersökare kan upptäcka nya kunskaper och insikter som inte hade uppenbarats genom en masstudie. För att få svar på syftet har jag använt mig utav metodvalen: Dokument Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023, rapporten Jämlik Kultur 2016-2017, intervju av museipedagog och observation. Resultatet av metoderna resulterade i en samstämmighet kring visionen om att nå ut till alla skolor i 49 kommuner, samt att Lödöse museum har ett rikt utbud för att kunna levandegöra skolans historieundervisning. / This thesis is a description of how the Lödöse Museum works to reach out to schools. The aim is to describe and analyze the work of museum educators to reach out to schools, with a focus on how the Lödöse Museum works, I have used a case study. A case study is about studying an individual case. The purpose is that I, as a researcher, can discover new knowledge and insights that had not been revealed through a mass study. In order to get answers to the purpose, I have used the method choices: The document Cultural Strategy Västra Götaland and Regional Cultural Plan 2020-2023, the report Equal Culture 2016-2017, interview by museum educator and observation. The results of the methods resulted in a consensus on the vision of reaching out to all schools in forty-nine municipalities. Where Lödöse Museum has a rich selection to be able to bring the school´s history to life.

I denna masteruppsats har jag studerat grundskolelärares berättelser om hur de upplever värdet med dansundervisning av besökande kulturskolelärare i grundskolans årkurs två och tre. Arbetet är gjort inom berättelseforskning som metodisk ansats. Elva grundskolelärare har berättat och samtalat kring teman, påbjudna av mig, i relation till dansundervisningen. De intervjuade grundskolelärarna har aktivt deltagit tillsammans med sina elever på danslektionen ledd av en danslärare från Sigtuna kulturskola, en gång i veckan, i fyrtio minuter under två årskurser.Mitt syfte är att bidra till kunskap om dans i skolan genom att undersöka hur ett antal grundskolelärare i en kommun tänker om undervisningen i dans i skolan. För att uppnå det syftet, att bidra till kunskap, formulerade jag två forskningsfrågor: Vad tänker ett antal tillfrågade grundskolelärare om dans i skolan? Och: På vilket sätt kan lärarnas tankar om dans säga något om dans som en estetisk lärprocess i grundskolan?Genom att undersöka forskning i ämnet estetiska lärprocesser och sedan specifikt estetiska lärprocesser med dans i skolan i fokus har jag funnit att dans i skolan är ett gott verktyg att använda i elevers utbildning. Genom estetiska lärprocessers inneboende rhizomatiska natur ges eleverna möjlighet att både uppleva, skapa och utveckla i samma situation. Estetiska lärprocesser innebär holistiskt lärande, som främjar både hälsa och välmående hos eleverna. Estetiska lärprocesser stärker inte enbart elevers identitetsskapande och personliga utveckling utan också kommunikationen med omvärlden. Genom ett skapande uttryck, i kreativa former, får eleven personliga erfarenheter av att utforska den konstnärliga sfären och på så sätt uppleva ett meningsskapande lärande som bidrar till såväl språkutveckling som kunskaper i grundskolans olika ämnen.Lärarna fick sju samtalsteman vid sju stationer för att berätta sina tankar om: Kunskapsinhämtning, språkutveckling, personlig utveckling, sociala observationer, genus, skapande och övrigt, där lärarna kunde ta upp något på eget initiativ. I samtliga berättelser var lärarna samstämmigt positiva vid stationerna. De var överens om att estetiska lärprocesser stärker både klassen som helhet och eleven på det personliga planet. Eleverna får redskap att vara kreativa både enskilt och i grupp. Dans i skolan hjälper elever att inhämta den kunskap som skolan vill förmedla, även rent språkligt. / In this thesis, I have studied the stories of primary school teachers regarding their experiences of the values of dance lessons by visiting teachers from Sigtuna kulturskola provide in their classes for children aged eight and nine. This work was completed through narrative research as a methodological approach, in which eleven primary school teachers were interviewed. These teachers had actively participated in the dance lessons, which were led by a dance teacher from Sigtuna kulturskola for forty minutes each week during two grades. My aim is to contribute to knowledge about dance in school by investigating how a number of primary school teachers in a municipality think about the teaching of dance in school. To achieve that aim, of contributing to knowledge, I formulated two research questions: What do a few primary school teachers think about dance in school? And: In what way can the teachers’ thoughts about dance say something about dance as an aesthetic learning process in primary school? Through my research, I have found that dance in school can be a powerful tool for students' basic education. Through the inherent rhizomatic nature of aesthetic learning process, students are given the opportunity to experience, create, and develop in the same situation. They can go through a holistic learning that promotes both health and well-being. Aesthetic learning processes not only strengthen students' identity and personal development, but also communication with the outside world. Through creative expression, in creative forms, the students get personal experience of exploring the artistic sphere, and thus experiences meaningful learning that contributes to language development as well as a knowledge in the various subjects of primary school. The teachers were given seven conversation themes, at seven stations, to share their thoughts on: knowledge acquisition, language development, personal development, social observations, gender, creativity, and one more station, named “other aspects”, where the teachers could bring forward something of their own initiative. In all the stories, the teachers were unanimously positive at the stations They agreed that aesthetic learning processes strengthen both the class as a whole and the student on a personal level. The students are given tools to be creative both individually and in groups in dance through dance. Dancing in school helps students acquire the knowledge that the school wants to convey, also linguistically.