Detta arbete ämnade att undersöka texturering som en metod att indikera för spelaren att ett objekt är interagerbart i ett peka-och-klicka-spel för mobila plattformar, utan att göra det för uppenbart för ej bryta immersionen. Utöver immersion innefattar den teoretiska bakgrunden även teorier om affordances, färgteori och tidigare utförda studier som berör optimering för mobilspel. Artefakten som användes i undersökningen var en miljöbild där fem objekt valts ut som interagerbara. Det fanns fyra versioner av denna bild, där varje version hade olika texturer på dessa fem objekt. Teaterversionerna var en med högre mättnad, ljusare valör, en kombination av dessa och en kontrollbild. I intervjuerna deltog 16 personer där de fick studera en bild var och välja ut objekt de vela klicka på. Resultaten pekar på att en kombination av högre mättnad och ljusare valör är en effektiv metod för att uppmärksamma spelaren om objekten utan att vara för uppenbar, då deltagarna ofta motiverade sina val med affordances.

Personal space is a spatial privacy layer that regulates access to the self, without it our ability to function properly is impaired. An attack on the personal space is an attack on the person itself. Thus, personal space can be seen as a part of the self. The environment can be a part of personal space and therefore also seen as part of the self. Personal space, as the direct space surrounding the body, is framing the conscious experience of self. Due to its abstract nature, it is more appropriate to impact that experience by framing personal space through the environment. How to bridge something that fleeting with something so concreate is not obvious. This thesis tries to find a useful methodology for this through available research, own experiments, and discussion. Theories about stimulation, affordance theory, and prospect refuge theory, seems to together capture the whole quite well into something more tangible. The experience of personal space is concluded to be too ambiguous to properly design around and letting the user regulate it themselves by moving through a dynamic environment seems more fruitful. Ambient factors impact the need of personal space but the thresholds between spaces are where dynamics of the larger environment is concentrated. Therefore, they are more decisive in framing personal space and the architect’s attention should arguably be directed towards these.

Barns delaktighet och inflytande är en viktig del av förskolans samhällsuppdrag. Syftet med den här studien var att undersöka yngre barn förutsättningar till delaktighet och inflytande i förskolans inomhusmiljöer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Studiens resultat har analyserats utifrån Eleanor Gibsons teori om affordance samt utifrån barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet visar att barnen fick delaktighet och inflytande när de kunde nå materialen själva, när rum var tillgängliga för barnen och när de tilläts att använda material och fick utveckla sina lekar fritt. Resultatet visade också att barnens delaktighet och inflytande var beroende av förskolepersonalens förhållningssätt och vad de tillät barnen att göra, samt förskolepersonalens förmåga att tolka och analysera vad barnen visade intresse för och ville. Slutsatser utifrån studien är att om barnen ska få delaktighet och inflytande i förskolan behöver förskolepersonalen ge barnen frihet i miljön samt tillgång till rummen och till ett varierat material. Ytterligare en slutsats är att yngre barn i förskolan är beroende av förskolepersonalens förmåga att kunna inta ett barnperspektiv och kunna synliggöra barns perspektiv.

This thesis analyses the negative and positive effects of the COVID-19 pandemic on the religious practices of the pentecostal Hillsong church in Malmö, Sweden. To do so it draws on theoretical concepts of affordance, mediatization of religion, and media effects, in order to explore what emerged through digital ethnographic research that included church event observations, interviews, and qualitative surveys. It is argued that the digital form of communication among believers during the pandemic constrained religious practices in terms of service, congregational worship and connection with fellow worshippers. However, this kind of communication has also made it possible to maintain church fellowship in a creative and simultaneously safe and feasible way. The virtual space created through video streams, Zoom meetings and other online activity impacted the way people worship and engage with the preaching and the congregation as a whole. Thus the purpose of this study is to explore the influence of the COVID-19 pandemic requirement for online worship on religious practices in a Nordic location of the Hillsong church, examining ways in which online and offline religious practices were isolated from, integrated into and influenced by one another to accomplish individual and corporate needs and goals.

Sociala medier är ett fenomen som utvecklats drastiskt under de senaste 20 åren. Instagram och Facebook är två av de mest använda sociala medieplattformarna som har utvecklats markant med digitaliseringen. År 2016 ändrade Instagram sin algoritm, och 2018 gjorde Facebook samma sak. Algoritmerna syftar nu till att skräddarsy användarnas flöde för att visa det som är mest relevant till respektive konto och föra människor närmare varandra. Studien syftar till att undersöka hur Instagrams och Facebooks algoritmer fungerar och påverkar människor. Arbetet ska klargöra hur en algoritm uppfattas, hur plattformarna kan ha gått ifrån sina ursprungliga användningssyften och vilka etiska frågor som väckts till liv i processen. För att uppfylla studiens syfte skapas en undersökning utifrån tre generationer för att studera hur algoritmer påverkar människor och den roll som algoritmer spelar i samhället. Arbetet tar upp såväl positiva som negativa aspekter i relation till algoritmer. En kvalitativ undersökning med kvantifierbar data grundar strukturerade intervjuer i form av webbaserade frågeformulär. I ett första stadie ska respondenterna svara på ett frågeformulär. I nästa stadie ska respondenterna titta på dokumentärfilmen The Social Dilemma och sedan svara på efterföljande frågor i ett avslutande skede.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för deltagande i fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Detta går i linje med fritidshemmets uppdrag enligt del fyra i LGR 11 (Skolverket, 2019). Studien har genomförts med inspiration av grundad teori där data har samlats in genom icke-deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer av sex stycken utbildade fritidshemslärare eller fritidspedagoger som arbetar på fritidshemmet från fem olika fritidshem i Stockholmsområdet. Varje enskild observation har ägt rum under en eftermiddag utomhus och har följts upp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Utifrån databearbetning har kategorier skapats och analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen fantasi och kreativitet samt stöttning och dessutom teorin affordance. Studiens resultat presenteras genom kategorier och underkategorier för att visa hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Dessa kategorier blev stöttning, deltagande och miljö. Möjliggörandet sker genom att stötta och försöka göra eleverna delaktiga i lekar alternativt lärarledda aktiviteter samt arbeta med miljön och dess erbjudande till eleverna. Slutsatsen är att fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för elevernas deltagande i fysisk och social lek genom ett medvetet förhållningssätt.

The study intends to examine how children identifies affordance at the preschool’s yard, and how they interpret this environment so they can adapt this to their peer cultures. The aim of this study is to gain an understanding of how children create place and culture by playing in an outdoor environment at the preschool.The study is conducted over a two-week period and shows observations where the children are staying at the yard and what they are doing at these locations. These observations were written down in a notepad; where each child was staying, what they did, how they moved and what they said. The collected material was analyzed using Gibson's theory affordance, Corsaro's concept of peer cultures and interpretive reproduction, as well as Halldén's concept of place. The concepts were used to understand and answer the two questions:” What places seem to be important for children's play?” and” Which affordance do children identify in these places?”The result showed that children negotiates about the places that are on the preschool's yard and then create their own places. Their own places that they create offers them fellowship, where they can try different roles, values and norms. Children transform materials and space to adapt to their children's culture, and they create physical as well as symbolic rooms in the yard. Children see opportunities in environments and materials, instead of restrictions. The result showed that the children imitated the adult culture, where the children then produced their own interpretations to adapt to their children´s culture.

Drawing on theoretical concepts of affordance and affect, and by conducting a digital ethnographic research on African Pentecostal communities in Northern Italy, the research analyses how offline liturgical practice are translated in online platforms such as Zoom and Free Conference Call during the Covid-19 global pandemic. It is argued that online affordances such as the chat box and emojis are used by believers to communicate affective moments during worship services, while the mute button is used as a tool by leaders to wield their power to restore order and surveillance. Thus, some of the traditional power dynamics between worshippers, as well as performative aspects of Christianity are brought into the digital space. We also find that digital platforms can in fact, constraint religious practices, however believers use creative ways to circumvent some of the obstacles by re-appropriating the digital tools available to express spirituality and to intimately connect with fellow worshippers.

As a result of the emergence of new technological opportunities in the last decade, new digital oppor-tunities have been created. Social media is a relat-ively new phenomenon that has contributed to a greater interest in the world offered online. This study focus on Instagram and aims to create know-ledge and understanding of what it is that has con-tributed to it being the most used social media today. This study aspire to answer questions about which design elements and in what way information and content is structured on Instagram, and how it can contribute to its increased use. To answer the ques-tions, a method combination of qualitative and quantitative research was used and a questionnaire was created to collect empirical data. A content ana-lysis was used to examine the collected empirical data. The result indicates that design elements that offer the user the opportunity to interact with content and the infinity scrolling function contribute to an increased use of Instagram. The result also shows that Instagram's information and content are struc-tured in a simple and clear way through good navig-ation options and personalization algorithm, which also contributes to increased use of Instagram.

No description available.