Under de senaste åren har TikTok revolutionerat sociala medieplattformar och kommit att bli ett marknadsföringsverktyg för up-n-coming artister. Med syftet att öka kunskapen om hur artister påverkas av och förhåller sig till en ny era av musikmarknadsföring och om de är villiga att kompromissa sin konstnärliga integritet för framgång, undersöker studien hur up-n-coming artister navigerar och anpassar sig efter TikToks ramverk för att nå ut med sin musik. Studiens forskningsfrågor tar avstamp i artisternas upplevelser och strategier på TikTok, samt vilka värden och ideal de förhandlar genom sin närvaro på plattformen och hur artisterna påverkas av dem. Det empiriska materialet inhämtades genom åtta djupgående intervjuer med up-n-coming artister. Det analyserades utifrån tematisk analys som vägleddes av det teoretiska ramverket med avstamp i kritisk teori, emotional capitalism och affordance. Resultatet visar att en opolerad estetik och innehåll som både resonerar med målgruppen och fångar deras uppmärksamhet tidigt är avgörande faktorer som strategierna utgår från. De värden och ideal som artisterna förhandlar är komplexa och formas av publikens förväntningar, både vad gäller plattformens klimat, relationen mellan publik och artist och innehållsmässiga ramar. Påverkan på artisterna är mångfacetterad och utmynnar i varierande förhållningssätt som formar deras engagemang, kreativitet och konstnärskap. Avslutningsvis diskuteras studiens implikationer inom fältet och förslag på vidare forskning.

Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.

Läroboken utgör en stor roll i gymnasielärares undervisning både då det handlar om planering och genomförande. Studien syftar till att besvara hur läroboken används av gymnasielärare och hur lärarna frångår den. Det handlar både om när läroboken används samt vilket innehåll i den som används. Frångående av läroboken innebär att läraren avviker från det matematiska innehåll som presenteras i läroboken. Det kan exempelvis handla om att en lärare anpassar sin kommunikation till ett vardagligt och enkelt språk som inte uttrycks i läroboken. Studien är av kvalitativ karaktär och är en fallstudie. Resultatet är baserat i empiri av två informanter, där tillvägagångssätten är intervju, observation av lektion samt granskning av planeringsdokument och läromedel. Resultatet har analyserats utifrån ett antal teorier och begrepp, där de mest betydelsefulla för studien är orkestreringsteorin samt ett relationellt perspektiv mellan läraren och läroboken. Analysen visar att läroboken är synlig och används under alla studerade aktiviteter, både i lärarnas planering, genomgång på skrivtavlan samt under elevernas individuella räknande. Det framkommer även att lärarna inte alltid använder lärobokens innehåll i en kronologisk ordning och att lärarna hjälper eleverna att sålla bland mängden av uppgifter i läroboken. / The textbooks are an important foundation in the education of mathematics. The aim of this study is to examine how teachers in the upper secondary school actually use the textbook and to study when the textbook is absence in their teaching. The study aims to investigate, from a teacher’s perspective, when the textbook is being used and what content in the textbook that the teacher uses. The absence of the textbook implicates when and how the teachers deviate from the content and how the content is presented in the textbook. An example of absence of the textbook is when the teacher adapts the explanations of a mathematical content to an everyday language or to an informal way, which the textbook does not. The study is a qualitative case study and the results are founded in interviews with two informants and by an observation of their practice as teachers in mathematics. The teacher’s textbook and document that are used as planning materials are also reviewed and presented. The result of the study is analyzed by some theoretical concepts, where the theory of orchestration and the relation between the teacher and the textbook are of importance in this study. The analysis of the study implicates that the textbook in mathematics is visible in every moment that were investigated. This means that the textbook is visible in the planning of the course and lessons, in the instructions on the whiteboard lead by the teacher and when the pupils independently use the textbook. The analysis also showed that the use of the textbook was not always presented in a chronological order and that the teachers helped the pupils to organize the tasks in the textbook.

Detta examensarbete har skrivits inom ämnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats är Folkets park i Malmö, som i skrivande stund står inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har både tagit utgångspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt växla mellan dessa två olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbättra målgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.   Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har människors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med särskild fokus på hur detta kan fungera i Folkets park. Dessa studier ligger till grund för det designförslag som presenteras i examensarbetet. Designförslaget är ett koncept som avser att ge en tydlig bild av vad parken innehåller, tydliggöra riktningar vid förflyttning mellan olika platser, samt indikera funktion. Konceptet bygger på principer för wayshowing och består mer specifikt av vägledande formelement, som utformats och placerats där de kan förtydliga vägen till parkens lekplatser för målgruppen. / This thesis has been conducted within the field of information design, as a part of the bachelor program Information Design with specialization in Spatial Design. The location that has been studied is the park “Folkets Park” in Malmö, Sweden, which at the moment currently is facing a major rebuilding. This thesis is hence based on both the parks current and proposed design, which has made it necessary to shift between these two different perspectives. The purpose of this thesis has been to develop a design concept that can improve the target audiences’ ability to orientate within the park following the proposed rebuilding. Through the use of theories, site analysis and interviews, has human behavior in search for information within spatial contexts been studied, with a particular emphasis on it’s implications for “Folkets Park”. These studies form the basis for the proposed design presented in the thesis. The proposed design intends to provide a well-defined idea and overview of what the park contains, to clarify directions when moving between different locations within the park, as well as to indicate it’s various functions. The design concept is founded on the principles of wayshowing and consists more specifically of directing form elements, which has been designed and located where they can clarify the way to the park’s playgrounds for the target audience.

Cette thèse de sociologie cherche à montrer la relation ambivalente que des personnes handicapées visuelles, aveugles ou malvoyantes, nouent avec leur agglomération, ici l’agglomération chambérienne. Dans un premier temps, elle montre que l’espace urbain est pour ces personnes handicapées un espace de fermeture : sa lecture, sa connaissance, son utilisation sont restreintes,  soumises à des impératifs comme la canne, la technique de locomotion, l’utilisation d’outils mis à leur intention dans la ville. La vie dans l’espace privé n’échappe à de multiples contraintes. La perte de vue malmène la sécurité ontologique, altérée par la souffrance et souvent la solitude. Et pourtant, l’espace urbain est l’espace où les personnes handicapées visuelles peuvent vivre et se déplacer en autonomie. Cette autonomie est l’œuvre de deux types d’acteurs : d’une part la ville, qui réalise les aménagements urbains d’accessibilité, des chaines d’accessibilité prévus par la loi, parfois antérieurement à la loi, comme c’est le cas de la ville de Chambéry, récompensée pour son action en faveur des personnes handicapées et d’autre part les personnes handicapées elles-mêmes qui doivent conquérir leur autonomie au prix d’un travail personnel exigeant. ‘’Il faut apprendre mon métier le personne handicapée’’, a dit l’une des personnes interviewées. La conquête de son autonomie s’apparente au ‘’cas de la chose réelle’’. Cette conquête ne considère pas seulement le côté environnemental et situationnel du handicap, mais place la personne aveugle ou malvoyante dans une spécificité vis à vis de l’espace urbain. L’extension à l’analyse sociologique de la théorie écologique de Gibson relative à la perception propose de considérer les personnes handicapées visuelles dans une relation spécifique avec l’espace urbain, qui évoque le concept de niche écologique. / This thesis in sociology aims at describing the ambivalent relationship that visually impaired persons, whether they are blind or partially sighted, develop with their urban area, here that of Chambery.First, it shows that, for these disabled persons, urban space is a space where they feel locked in : the reading, the knowledge, the use of this space are restricted, submitted to imperatives such as the walking stick, the locomotion technique, the use of tools provided for them by the city. Living in the private space is also subject to many constraints. The loss of eyesight reduces ontological safety, which is altered by pain and often by loneliness.And yet urban space is the space where visually impaired persons can live and move self- autonomously. Their autonomy is made possible by two actors: on the one hand, the city which carries out urban improvements in its accessibility to conform to the law- sometimes even before the bill was passed as is the case with the city of Chambery which was rewarded for its achievements in favour of disabled persons ; on the other hand, the disabled persons themselves who need to conquer their autonomy at the expense of demanding personal efforts. “ I have to learn my job as a disabled person”, said one of them in an interview. Conquering one’s autonomy shows similarities to ‘’the real-life situation’’…. This conquest not only takes into account the environmental and situational aspect of the handicap, but it also places the blind or partially impaired person in a specific position with regard to urban space. An extension to the sociological analysis of Gibson’s ecological theory relating to perception proposes to consider visually impaired persons in a specific relationship with urban space, conjuring up the concept of ecological niche.

Till följd av coronapandemin tvingades många organisationer göra en hastig och ofrivillig övergång till distansarbete. Detta skifte i arbetssätt för med sig nya krav, inte minst på ledare som tvingas kommunicera och leda via digitala verktyg. Följaktligen ämnade denna studie undersöka ledares upplevelser under denna tidsperiod och hur ledarskapet medierats med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). För att besvara forskningsfrågan genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv ledare. Empirin analyserades sedan huvudsakligen utifrån en affordance-lins, i kombination med ett leader-member exchange-perspektiv vilket belyser den dyadiska relationen mellan ledare och medarbetare. Resultatet visar på att IKT är oumbärligt för ledarskap på distans, men att en stor problematik ligger i att ledare tidigare utvecklat en ledarskapsstil som till stor del förlitar sig på informell kommunikation och uppföljning som sker fysiskt. Även om individuella egenskaper har en avgörande betydelse för hur väl och i vilken omfattning digitala affordances aktualiseras, påvisas att IKT inte lyckas skapa och förmedla sociala affordances i samma utsträckning som den fysiska miljön. Emellertid har en utveckling skett sedan distansarbetets början och användandet av teknik har alltmer integrerats i ledarskapet. För att uppnå e-ledarskap behöver dock nya e-kompetenser utvecklas, där IKT används effektivt, medvetet och ändamålsenligt. / Due to the covid-19 pandemic, organisations were forced to make a rapid and involuntary transition to teleworking. This shift in labour entails new demands, especially on leaders who are forced to rely on digital tools for communication and leadership. Accordingly, the aim of this study was to investigate experiences of leaders during this period of time, and how leadership is mediated through information and communication technology (ICT). To answer the research question, semi structured interviews were conducted with twelve leaders. The results were primarily analyzed through an affordance lens, combined with a leader-member exchange perspective, which emphasizes the dyadic relationship between leader and follower. The results imply that ICT is essential for remote leadership. However, a major issue arises as leaders previously has developed a leadership style that primarily relies on informal communication and following up with employees face-to-face. Although individual characteristics matter in regards to how well and to what extent digital affordances are actualized, digital tools do not manage to create and transmit social affordances to the same extent as the physical environment. Yet, a progress has been made since the start of the pandemic-induced telework, and the use of ICT has increasingly been integrated in the leadership. To fully reach so-called e-leadership, new e-competencies are nevertheless required, where ICT is applied effectively, deliberately and appropriately.

Den nuvarande pandemin har begränsat mänskligheten och det digitala vaccinationspasset för covid-19 utlovar återgången till ett normalt liv. Studien syftar till att undersöka vilket handlingsutrymme ett vaccinationspass ger medborgare utifrån deras förväntningar och vaccinationspassets krav. Det digitala vaccinationspassets egenskaper och förutsättningar som digital artefakt undersöks i relation till affordance modellen. Forskningsstrategin för studien har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär där datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med medborgare i Sverige och en litteraturgenomgång som utgör den aktuella debatten i relaterade forskningen. Studien visar på hur medborgare uppfattar införandet av ett digitalt vaccinationspass för covid-19 och vill visa på rekommendationer i arbetet med tillgängliggörandet av det digitala vaccinationspasset för medborgarna. Studien grundar sig i att tillgängliggörandet av det digitala vaccinationspasset kommer att ske någonstans framöver och vi vill därför poängtera att resultatet inte kan fastslås utan kommer förändras beroende på förutsättningarna och tidsramen för undersökningen. Studien identifierar bristerna med förmedlingen av information samt myndigheternas globala ansvar vid införandet av ett digitalt vaccinationspass mot covid-19. För att hantera detta rekommenderar vi att en strategi bör utvecklas och även ett förtydligande av informationen gällande vaccinationspasset mot covid-19. Utifrån studien tolkas det att det digitala vaccinationspasset utformas för de rika och att covid-19 har påskyndat digitalisering av samhället. Vi anser att alla bör ha tillgång till vaccin och tillgång till digital teknik innan det digitala vaccinationspasset mot covid-19 införs. / The current pandemic has limited humanity and the digital vaccination passport for covid-19 promises the return to a normal life. The study aims to investigate what room for maneuver a vaccination passport gives citizens based on their expectations and the requirements of the vaccination passport. The properties and conditions of the digital vaccination passport as a digital artifact are examined in relation to the affordance model. The research strategy for the study has been a case study of a qualitative nature where the data collection consists of semi-structured interviews with citizens in Sweden and a literature review that constitutes the current debate in related research. The study shows how citizens perceive the introduction of a digital vaccination passport for covid-19 and wants to show recommendations in the work of making the digital vaccination passport available to citizens. The study is based on the fact that the digital vaccination passport will be made available somewhere in the future and we therefore want to point out that the result can not be determined but will change depending on the conditions and time frame for the examination. The study identifies the shortcomings with the dissemination of information as well as the authorities' global responsibility in introducing a digital vaccination passport against covid-19. To deal with this, we recommend that a strategy should be developed and also a clarification of the information regarding the vaccination passport against covid-19. Based on the study, it is interpreted that the digital vaccination passport is designed for the rich and that covid-19 has accelerated digitization of society. We believe that everyone should have access to vaccines and access to digital technology before the digital vaccination passport against covid-19 is introduced.

Covid-19 har lett till att många företag har behövt göra en hastig övergång från kontorsarbete till distansarbete. Denna studie har undersökt hur mediebolaget Aller medias interna kommunikation har påverkats av övergången till distansarbete till följd av covid-19. En forskningslucka har identifierats gällande organisationskommunikation under distansarbete, specifikt oplanerat distansarbete till följd av covid-19. Studien kommer utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på organisationskommunikation och analysera hur digitala kommunikativa processer har skapats och bidragit till meningsskapande upplevelser under distansarbetet.    Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk består av två teorier sett ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv; Communicative Constitution of Organizations och Affordance. Kvalitativa intervjuer har utfört med sex anställda på Aller media, tre medarbetare och tre chefer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes på plats, via zoom och via telefonsamtal med hänsyn till intervjupersonernas geografiska position. Målet med intervjuerna var att urskilja intervjupersonernas olika upplevelser av hur kommunikationen har förändrats under distansarbetet.    Studiens resultat föreslår att Aller medias interna kommunikation har ändrat form och har upplevts olika av olika personer. Den informella kommunikationen har begränsats då det är svårt att skapa naturliga samtal via digitala kommunikationsmedel. Slutligen kan det påvisas att den interna kommunikationen på ett kontor är svår att efterlikna i en digital miljö. / Covid-19 has forced many organizations to make a rapid transition from having their employees work in an office to them being required to work from home. This new form of working from home has been called "to telework". The aim of this study has been to examine how the transition to telework, due to covid-19, has affected the media company Aller Media's internal communication. A research gap has been identified concerning organizational communication during telework, specifically unplanned telework due to covid-19. The study will assume a social constructivist perspective on organizational communication and analyze how digital communicative processes have been created and how they have contributed to sensemaking experiences during telework.    The theoretical framework of this study will mainly consist of two theories seen from a social constructivist perspective; Communicative Constitution of Organizations and Affordance. Qualitative interviews have been conducted with six individuals at Aller media, three employees and three bosses. The interviews were semi-structured and conducted at Aller Media's office, through Zoom and through phone calls depending on the interviewees geographical position. The goal of the interviews was to tell the different experiences of the interviewees and how the communication has changed during the period of telework.     The result of the study suggests that Aller Media's internal communication has changed form and been experienced differently by the coworkers. The informal communication has been limited considering the difficulty of creating natural conversations through digital communication platforms. In conclusion, the study suggests that informal communication in an office is difficult to imitate in a digital environment.

Som en effekt av COVID-19 pandemin har preferenserna kring arbetssättet förändrats. Det finns ett ökat behov hos medarbetare att arbeta flexibelt och för att bemöta detta har organisationer infört hybridarbete inom verksamheten. För att hybridarbete ska fungera är digitala plattformar väsentliga då de kan användas för kommunikation och erbjuda funktioner för att upprätthålla engagemang och välmående. Medarbetare som använder digitala plattformar kan interagera med dem på olika vis då de kan ha skilda mål att uppnå. Detta kan i sin tur leda till att anställda uppfattar olika möjligheter med samma tekniska objekt. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring digitala plattformar och dess roll vid ett hybridarbetssätt, samt hur verktygen påverkar arbetssättet hos medarbetare från olika avdelningar. För att besvara syftet har följande frågeställningar tagits fram: 1. Vilka möjligheter och begränsningar upplever medarbetare med digitala plattformar i förhållande till deras hybridarbetssätt? 2. Vilka likheter eller skillnader finns mellan avdelningar i relation till upplevda möjligheter och begränsningar? För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturgenomgång och en kvalitativ ansats applicerades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra respondenter från olika avdelningar inom ett mjukvarubolag, som visades använda Microsoft Teams som digital plattform. Studien tillämpade affordance theory för att belysa möjligheter och begränsningar som medarbetare från olika avdelningar uppfattar med Microsoft Teams. Studien resulterade i att tre möjligheter och fem begränsningar kunde identifieras med Microsoft Teams. Microsoft Teams erbjuder möjligheter i form av interaktiva möten, delning och mottagning av information och kunskap samt att visa tillgänglighet. Begränsningarna som identifierades baseras på prestanda, att hitta information, brist på funktionalitet, uppkoppling och inlärningskurva. Studien kunde även identifiera likheter och skillnader mellan medarbetarna, däremot kan de baseras på andra faktorer än att personerna arbetar inom olika avdelningar. / As a result of the COVID-19 pandemic, preferences regarding work methods have changed. There is an increased demand among employees to work flexibly, and to address this, organizations have implemented a hybrid work approach within their enterprise. For hybrid work to be beneficial, digital platforms are essential as they can be used for communication and provide features to maintain engagement and wellbeing. Employees who use digital platforms can interact with them in different ways as they may have different goals to achieve. This, in turn, can lead to employees perceiving different possibilities with the same technological object. The purpose of this study is to gain a better understanding of digital platforms and their role in a hybrid work environment, as well as how these tools impact the work methods of employees from different departments. To answer the purpose, the following research questions have been formulated: 1. What opportunities and limitations do employees experience with digital platforms in relation to their hybrid work approach? 2. What similarities or differences exist between departments regarding perceived opportunities and limitations? To address these research questions, a literature review was performed, and a qualitative approach was applied using semi-structured interviews. The interviews were conducted with four respondents from different departments within a software company, and it was established that the company uses Microsoft Teams as a digital platform. The study applied the affordance theory to display the opportunities and limitations perceived by employees from different departments, when using Microsoft Teams. The study resulted in the identification of three opportunities and five limitations with Microsoft Teams. Microsoft Teams offers opportunities in the form of interactive meetings, sharing and receiving information and knowledge, as well as displaying availability. The identified limitations were based on performance, finding information, lack of functionality, connectivity, and learning curve. The study also identified similarities and differences among the employees, however these may be based on other aspects than the fact that the individuals are working in different departments.

I denna uppsats undersöks hur man genom produktdesign kan få enbättre förståelse för hur stolar och klappstolar tolkas. Syftet har varit attgenom en förståelse för användarens tolkning, ge möjlighet att skapa enny arketyp till klappstolar. Studien är ett samarbete med IKEA ofSweden där de har varit intresserade att undersöka möjligheten för en nyarketyp i deras klappstolssortiment. För att få en inblick i användarenstolkning tar studien avstamp i teori kring användarcentrerad design,semiotik och affordance. Metoder för att samla empirisk data består avexpertintervjuer och workshop. Resultatet av studien visade att en stol iträ med ett statiskt uttryck och mjuka former tolkas som Stabil, Gedigen,Bekväm, Mjuk, Varm och Inbjudande. Slutresultatet och designbidragetmynnade ut till en arketyp applicerad på IKEAs stol STEFAN. Därresultatet från workshopen och IKEAs mål lyfts upp med få synligabeslag och flertalet formgivningsmöjligheter. Uppsatsen avslutas med endiskussion som belyser vikten av att som designer förstå konstruktionoch produktion vid formgivning, särskilt när arbetet sker utifrån en sattbudget. / This essay examines how product design can give a better understanding ofhow chairs and folding chairs are interpreted. The purpose has been tothrough an understanding of the user's interpretation, provide theopportunity to create a new archetype for folding chairs. The study is acollaboration with IKEA of Sweden where they have been interested ininvestigating the possibility of a new archetype in their folding chair range.To gain an insight into the user's interpretation, the study is based on theoryaround user-centered design, semiotics and affordance. Methods that havebeen used for collecting empirical data consisted of expert interviews andworkshops. The results of the study showed that a wooden chair with a staticexpression and soft shapes is interpreted as Sturdy, Solid, Comfortable,Smooth, Warm and Inviting. The end result and the design contributionresulted in an archetype applied to IKEA's chair STEFAN. Where the resultsfrom the workshop and IKEA's goals are highlighted with few visiblefolding components and various design options. The essay ends with adiscussion that highlights the importance of understanding construction andproduction as a designer, especially when working with a budget.