Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.   Syfte: Få en förståelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvämlighetsurval. Resultat: Huvuddrag från resultatet bygger på bristande internkommunikation, många subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mängd kommunikationskanaler, otillräcklig socialisering samt icke nåbara rektorer med skiftande ledarskap. Slutsats: Undersökningen utgår från resonemanget att alla de informella processerna är lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stämmer helt och hållet, vår undersökning visar att det är kulturen som är den mest framträdande processen för internkommunikationen. Det fastslås av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte är anpassat till den nuvarande situationen.

<p>Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför. Syftet med denna studie är att visa hur miljöledningssystemet som idé fungerar i praktisk tillämpning hos Tyréns. Vidare är syftet också att åskådliggöra vilken betydelse dokumentstyrning har för konsulternas vardagliga arbete med miljö.</p><p>Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och med utgångspunkt i ett socialkon-struktivistiskt perspektiv. Eftersom jag ser verkligheten som bestående av sociala kon-struktioner kan jag inte här leta efter en enda ”sanning” utan måste istället tolka det som konsulterna berättar för mig utifrån den personliga analys jag förmår göra.</p><p>Jag hittar fem grundläggande teman ur vad jag upplever de intervjuade konsulterna anser viktigt för att miljöarbetet ska fungera i Tyréns verksamhet. Dessa fem teman är: ”Miljö behöver vara en del av vardagen!”, ”Miljö får inte vara för krångligt!”, ”Miljö är levande!”, ”Man behöver veta att något är fel – inte exakt vad man ska göra åt det!” och ”Miljö berör alla!”.</p><p>Viljan att integrera miljöledningssystemet finns hos företaget, men det verkliga infö-randet kan bli problematiskt just eftersom det gäller att få alla individer med olika förutsättningar att bli intresserade av och verkligen förstå systemet.</p><p>Jag upplever att konsulterna tycker att saker som har med miljö att göra kan vara ganska komplexa. För att miljöarbetet ska smälta in naturligt i vardagen är en förutsättning att det finns tid och kunskap om hur man ska göra och att det ska vara lätt att förstå hur miljö hänger ihop med det egna projektet, för annars finns risken att man struntar i det. Styrning bara genom dokument upplevs svårt och vikten av den informella kommunikationen poängteras, samtidigt som många konsulter också pratar om regelbunden utbildning som någonting grundläggande för att miljöledningssystemet ska fungera.</p> / <p>The increasing demands of society have led to a growing awareness among companies to emphasize their influence on the environment. One way of doing this is by introducing an environmental management system into the business. It is all about creating a control system that, by documents, is supposed to integrate the environmental work of the company among its own personnel. The target is to achieve continual improvement. Tyréns is an enterprise of technical consulting that has an environmental system certified by ISO 14001. The aim of this study is to illustrate how the environmental management system, as an idea, works out in its application at Tyréns. I will also show what importance document control has for the consultants’ environmental work.</p><p>The project has been made as a qualitative case study as seen from a social constructivistic perspective. I see reality consisting of social constructions and therefore it is impossible for me trying to find one “truth”. Instead I have to interpret the information given to me by the consultants.</p><p>I have found five basic themes that I believe the interviewed people find important for their environmental work at Tyréns. These five themes are: “Environmental work has to be a part of the every day activities!”, “Environmental work can not be too complicated!”, “Environmental work is dynamic!”, “You have to know that something is wrong – not necessarily what to do about it!” and “Environmental work concerns everyone!”.</p><p>The will to integrate the environmental management system does exist at the company, but the true implementation can become problematical since you have to get all the individuals with different prerequisitions to be interested in, and truly understand the system.</p><p>I feel the consultants experience the environmental matters as rather complex. An important condition for the environmental work really being able to blend in is that there is enough time and knowledge for it. It must also be easy to understand how environmental issues connect with the consultant’s own project; otherwise there is a risk that the person doesn’t care about it. Controlling only by documents is thought to be hard and the importance of the informal communication is being emphasized. Many of the consultants also talk about regular education as something fundamental if the environmental management system is to work out properly.</p>

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför. Syftet med denna studie är att visa hur miljöledningssystemet som idé fungerar i praktisk tillämpning hos Tyréns. Vidare är syftet också att åskådliggöra vilken betydelse dokumentstyrning har för konsulternas vardagliga arbete med miljö. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och med utgångspunkt i ett socialkon-struktivistiskt perspektiv. Eftersom jag ser verkligheten som bestående av sociala kon-struktioner kan jag inte här leta efter en enda ”sanning” utan måste istället tolka det som konsulterna berättar för mig utifrån den personliga analys jag förmår göra. Jag hittar fem grundläggande teman ur vad jag upplever de intervjuade konsulterna anser viktigt för att miljöarbetet ska fungera i Tyréns verksamhet. Dessa fem teman är: ”Miljö behöver vara en del av vardagen!”, ”Miljö får inte vara för krångligt!”, ”Miljö är levande!”, ”Man behöver veta att något är fel – inte exakt vad man ska göra åt det!” och ”Miljö berör alla!”. Viljan att integrera miljöledningssystemet finns hos företaget, men det verkliga infö-randet kan bli problematiskt just eftersom det gäller att få alla individer med olika förutsättningar att bli intresserade av och verkligen förstå systemet. Jag upplever att konsulterna tycker att saker som har med miljö att göra kan vara ganska komplexa. För att miljöarbetet ska smälta in naturligt i vardagen är en förutsättning att det finns tid och kunskap om hur man ska göra och att det ska vara lätt att förstå hur miljö hänger ihop med det egna projektet, för annars finns risken att man struntar i det. Styrning bara genom dokument upplevs svårt och vikten av den informella kommunikationen poängteras, samtidigt som många konsulter också pratar om regelbunden utbildning som någonting grundläggande för att miljöledningssystemet ska fungera. / The increasing demands of society have led to a growing awareness among companies to emphasize their influence on the environment. One way of doing this is by introducing an environmental management system into the business. It is all about creating a control system that, by documents, is supposed to integrate the environmental work of the company among its own personnel. The target is to achieve continual improvement. Tyréns is an enterprise of technical consulting that has an environmental system certified by ISO 14001. The aim of this study is to illustrate how the environmental management system, as an idea, works out in its application at Tyréns. I will also show what importance document control has for the consultants’ environmental work. The project has been made as a qualitative case study as seen from a social constructivistic perspective. I see reality consisting of social constructions and therefore it is impossible for me trying to find one “truth”. Instead I have to interpret the information given to me by the consultants. I have found five basic themes that I believe the interviewed people find important for their environmental work at Tyréns. These five themes are: “Environmental work has to be a part of the every day activities!”, “Environmental work can not be too complicated!”, “Environmental work is dynamic!”, “You have to know that something is wrong – not necessarily what to do about it!” and “Environmental work concerns everyone!”. The will to integrate the environmental management system does exist at the company, but the true implementation can become problematical since you have to get all the individuals with different prerequisitions to be interested in, and truly understand the system. I feel the consultants experience the environmental matters as rather complex. An important condition for the environmental work really being able to blend in is that there is enough time and knowledge for it. It must also be easy to understand how environmental issues connect with the consultant’s own project; otherwise there is a risk that the person doesn’t care about it. Controlling only by documents is thought to be hard and the importance of the informal communication is being emphasized. Many of the consultants also talk about regular education as something fundamental if the environmental management system is to work out properly.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller. Empiri och analys sammanfördes, slutsatsen författarna kom fram till var att Finansinspektionens interna kommunikation som helhet fungerar bra. Detta har framkommit både genom de personliga intervjuerna och den enkätundersökning som genomförts, liksom att de huvudsakliga informationsvägarna som idag används inom Finansinspektionen är de som medarbetarna föredrar. De främsta sätten att kommunicera internt inom Finansinspektionen är genom intranätet och de fredagsmöten som hålls varje vecka och av dessa synes medarbetarna prioritera båda kanalerna. Emellertid dök en del förslag på förbättringar upp samt synpunkter på vissa specifika delar, inom den interna kommunikationen, där det fanns behov av förändring. Bland annat ansåg en del av respondenterna att sökfunktionen på intranätet kunde förbättras och att fredagsmötena var av mer social karaktär.

För att nå ut med korrekt information till rätt person i rätt tid behöver en organisations kommunikation fungera. Kommunikation är därför grundläggande för att kunna skapa effektivitet och är en bidragande faktor för deras utvecklingskurva. En organisations kommunikation brukar vanligtvis delas upp i två olika typer; formell och informell kommunikation.   Denna studie syftar till att undersöka hur den interna informella kommunikationen fungerar för operativa enheter i en organisation som ingår i ett större nätverk, samt att undersöka vilka svårigheter som uppstår i samband med förändringar. Detta kan i sin tur skapa större förståelse för växande organisationers kommunikationsproblem.    En abduktiv metod har använts för att uppnå studiens syfte och en fallstudie har genomförts för att få djupare information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts för att förstå respondenternas berättelse och få mer nyanserad information.    Studiens resultat tydliggör att teorin och praktiken stämmer överens i de fallen där den informella kommunikationen medför svårigheter samt vad som skulle kunna effektivisera den. Resultatet visar att informationsöverflöd och okunskap kring val av kommunikationskanal påverkar kommunikationen negativt. Även svårigheter att anpassa budskapen för mottagaren. Vidare är även uppfattningen kring fördelarna med informell kommunikation enad i litteraturen, dock visar respondenterna på att uppfattningen varierar i praktiken.    Slutsatsen beskriver vikten av att uppmärksamma växande organisationers interna kommunikation och informationsflöden. Studien visar  att en kommunikationsstrategi kan bidra till effektivare kommunikationsflöde för växande organisationer. Slutsatsen innehåller även rekommendationer för organisationer i växande nätverk, framtagna genom att jämföra tidigare forskning och teorier med resultatet. / In order to reach accurate information to the right person on time, an organization's communication needs to work. Communication is therefore fundamental in order to create efficiency and is a contributing factor to their development curve. An organization's communication is usually divided into two different types; formal and informal communication.   This study aims to investigate how internal informal communication works for operational units in an organization that is part of a larger network, as well as investigating the difficulties that arise in connection with changes. This in turn can create a greater understanding of growing organizations' communication problems.   An abductive method has been used to achieve the purpose of the study and a case study has been conducted to obtain deeper information. Qualitative semi- structured interviews have been conducted to understand the respondents' story and get more nuanced information.   The results of the study clarify that the theory and practice are consistent in cases where informal communication causes difficulties as well as what could make it more efficient. The result shows that information overflow and ignorance about the choice of communication channel adversely affect communication. Also, difficulty adjusting the message to the recipient. Furthermore, the perception of the advantages of informal communication is united in literature, however, the respondents point out that perception differs in practice.   The conclusion describes the importance of paying attention to growing organizations' internal communications and information flows. The study shows that a communication strategy can contribute to more efficient communication flow for growing organizations. The conclusion also includes recommendations for organizations in growing networks, developed by comparing previous research and theories with the result.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur kommunikationsprocesser mellan medarbetare kan bidra till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturer. Syftet har brutits ner till fyra frågeställningar: • Vilka uppfattningar har medarbetarna om organisationskulturen? • På vilket sätt upplever medarbetarna de informella rollerna i arbetsgruppen? • Vilka socialiseringsfaser kan identifieras i arbetsgruppen? • Vilka kommunikativa rutiner under socialiseringsprocessen kan identifieras inom arbetsgruppen? Uppsatsen innehåller en fallstudie av ett industriföretag och har analyserats med ansats från teorier som berör organisationskultur, socialisering, informella roller och de kommunikativa rutinerna under socialisering. Samtliga teorier har kommunikation som utgångspunkt. Ansatsen till uppsatsen är deduktiv vilket innebär att den teoretiska referensramen kommer jämföras med den insamlade empirin. Metoden som undersökningen ansluter sig till är kvalitativa samtalsintervjuer. Två arbetsgrupper som ingår i samma skiftlag har intervjuats, det ena arbetslaget består av tre medarbetare och det andra består av fyra. Det transkriberade materialet analyserades genom meningskodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Resultatet och analysen är indelade i fyra teman; organisationskultur, informella roller, socialisering och kommunikationsprocesser. Resultatet pekar på att organisationskulturen är väldigt stark och att medarbetarna upplever arbetsgruppen som väldigt positiv. De har en stark samhörighet och en god samanhållning. Det finns tydliga informella roller i organisationen och de flesta upplever rollerna som positiva. Resultatet pekar på att en av respondenterna känner en viss missnöjdhet med sin roll då den innebär att hen ska ta mer ansvar trotts att alla i arbetsgruppen får lika lön och uppmärksamhet. Samtliga socialiseringsfaser kan identifieras inom gruppen, dock är vissa mer tydliga än andra. De kommunikativa processerna som ingår i den teoretiska referensramen går också att identifiera. Resultatet pekar på att kommunikation bidrar till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturen. Genom vidare forskning finns det möjlighet att ta fram strukturer och tydligare processer över informell kommunikation som påverkar organisationskulturen vilket i sin tur påverkar företaget. Nyckelord: organisationskultur, socialisering, informell kommunikation, informella roller

Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation. / Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac. One of the main qualities with informal internal communication seems to be its quickness. Mainly three different types of communication media were used – face-to-face, telephone and email. The organizational structure and the informal internal communication correlate in many interesting ways. For example, most of the informal internal communication takes place inside formal work units. The main conclusion is that the informal internal communication supports the organization quite well.

Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information. The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data. My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer.  The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines. From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear. / I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter. Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter. Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap. Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna. Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.