Tidigare forskning har uttryckt stöd för den betydelsefulla roll informell kommunikation utgör för kunskapsdelning. Denna kommunikation äger till stor del rum i fysiska förhållanden, men vilka blir konsekvenserna när den förpassas till en digital miljö? Denna fallstudie undersöker hur den informella kommunikationen har kommit att se ut till följd av att företagets anställda arbetar på distans samt hur detta potentiellt kan ha kommit att påverka dess roll för kunskapsdelning inom organisationen. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformades ett ramverk för att beskriva påverkanssambandet mellan distansarbete, informell kommunikation och kunskapsdelning. För att studera detta utfördes en fallstudie på ett e-handelsföretag, där sju intervjuer genomfördes och delar av en intern medarbetarundersökning granskades.Resultaten indikerar att förekomsten av informell kommunikation minskade samtidigt som den blev mer arbetsorienterad. Detta tycks ha haft negativa konsekvenser för den interna kunskapsdelningen då anställda ansåg sig ha sämre inblick i andra avdelningars arbete. Den försämrade insynen kan eventuellt innebära komplikationer för organisatorisk koordinering och nytänkande.

The world is currently in the grip of a pandemic caused by the SARS-COVID-19 virus which has left nothing more than suffering, social distance, and distance work in its tracks. Because of the regulations regarding social distancing, many organizations have chosen to distribute their work and make their employees work from home. This thesis covers how distance work affects informal communication and how the lack of social interaction affects relationships and informal communication between colleagues. To investigate the subject further we performed a case study of a company within the media and communication industry where both interviews and an observational study was conducted. Our findings show that there has been an overall decrease in informal communication between colleagues in our case. We have also identified several factors that may affect the possibility to sustain the amount of informal communication during distance work. These factors may include regular group activities, knowing when it is okay to contact other colleagues without disturbing them and having regular meetings. Finally, our study findings highlight that there may be other factors beyond the reach of this study that might affect how employees experience working from home.

Arbete hemifrån är inget nytt koncept men under covid-19 pandemin har distansarbete ökat i hög utsträckning under en relativt kort tidsperiod och blivit normaliserat till ett vardagligt arbetssätt. Det finns fördelar med distansarbete, exempelvis arbetsro och mindre resor, men det existerar även utmaningar. Kommunikation på distans har upplevts som en utmaning för många chefer och organisationer. Men hur påverkar egentligen distansarbete verksamhetsstyrningen med hänsyn till utmaningarna med kommunikation? Det har påvisats att det vid distansarbete existerar mindre utrymme för informell kommunion i organisationerna och kan påstås leda till verksamhetsstyrningskonsekvenser. Syftet med studien är att förstå hur informell kommunikation påverkas vid distansarbete och vad detta kan få för konsekvens för verksamhetsstyrningen. Med hjälp av 15 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer eller personer med liknande ansvar, påvisar studien att minskning av informell kommunikation försämrar information, relationer, distraktion och motivation inom verksamheter. Studien lyfter även fram tre faktorer som påverkar att informell kommunikation minskar. Det existerar en risk att relationsbanden som binder samman verksamheten splittras när utrymmet för social interaktion genom informell kommunikation försämrats. Detta kan påverka förutsättningarna för hur chefer kan styra medarbetare till gemensamt uppsatta mål och strategier när den informella kommunikationen blir försämrad vid distansarbete. / Work from home is not a new concept but during covid-19 pandemic has remote work widely been increased in a relatively short period of time and been normalized as a common way of working. There are benefits with remote work, for example for most a quiet place to work and less work travels, but there are also some challenges. However, communication at a distance has been experienced as a challenge for many managers and organizations. But how does remote work affect management control regarding the challenges with communication? It has been suggested that remote work give less room for informal communication to occur in organizations and that it can be argued that it may lead to management control consequences. The purpose of the study is to understand how informal communication at remote work and what the consequences of this will be for the management control. The study, with 15 semi-structured qualitative interviewers with managers or individuals with similar responsibilities, indicates that a decrease of informal communication decreases information, relations, distraction, and motivation within organizations. The study highlights three factors that contribute to the decrease of the informal communication. There is a risk that the bond of relations that hold the organization together loosens when social interaction through informal communication decreases. These conclusions may be argued to affect the prerequisites for managers within an organization to manage the personnel towards common goals and strategies when informal communication decreases during remote work.

Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.

I Sverige överlever färre än ett av tio startup-bolag på lång sikt. Startup-bolag är ofta i innovativa branscher och stöter på utmaningar som är relaterade till intern kommunikation under en snabb tillväxt. Trots den interna kommunikationens betydelse så försummas den ofta, vilket kan leda till allvarliga organisatoriska problem. Därför är syftet med studien att tydliggöra vilka behov som leder till förändringar inom intern kommunikation i startup-bolag i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. För att besvara syftet fokuserar studien på att besvara följande frågor: - Vilka behov av intern kommunikation som uppkommer i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. - Hur startup-bolags interna kommunikation förändras under tillväxten från ett litet till ett medelstort team.   Studien baseras på en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Fyra av dessa intervjuer genomfördes på studiens primära fallstudiebolag Helios Innovations. De återstående tre intervjuerna utfördes på Moln1, Snickarteamet Jönköping och Fjällbolaget, varav alla bolag befinner sig i olika tillväxtstadier. Resultaten visar att när ett team växer så ökar behovet av skriftlig kommunikation och formell kommunikation. För att möta dessa behov används verktyg som Trello, Slack, Microsoft Teams och Planner. Studien visar att vid personaltillväxt så ökar komplexiteten inom organisationer och nya behov uppstår, vilket gör att den interna kommunikationen förändras och anpassas för att hantera det.

Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag. / Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.

Onlineutbildning har blivit alltmer populär studieform dels då den är billigare att bedriva och utgör större flexibilitet och tillgänglighet för studenter. Däremot har onlineutbildningar visat sig vara problematiska när det gäller studenters avsaknad av sociala interaktioner, vilket i sin tur leder till ett lägre engagemang och färre som fullföljer sin utbildning. För att tillförse sociala interaktioner och ett ökat engagemang behöver studenter ges möjlighet att kommunicera informellt med varandra. Studien avser därför att undersöka hur lärplattformar i onlineutbildningar kan designas för att stötta informell kommunikation mellan studenter. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts för att identifiera designmål som sedan adresserats i en prototyp med designade funktioner. Prototypen utvärderades av testdeltagare genom kvalitativ metod, och genom analys baserat på kriterier framtagna ur litteraturstudien kunde fem designförslag presenteras, som stöttar informell kommunikation på lärplattform. Resultatet visade emellertid att det finns yttre faktorer som påverkar användandet av de föreslagna funktionerna och därför lyfts också frågan om enbart tekniska lösningar är tillräckliga för att lösa ett socialt beteende. Eftersom yttre faktorer som påverkar upplevelsen förändras utifrån individen. Detta leder till förslaget för vidare forskning att fokusera på att utforska en digital motsvarighet för campusförlagd “nollning”. Det är en samling av sociala event anordnade av svenska universitet som äger rum under de första veckorna av ett program, utformat för att introducera studenter till institutionen och för varandra. / Online education has become increasingly popular because it is cheaper to conduct and it gives a certain degree of flexibility to students, which does not exist in a standard on-campus curriculum. Despite this, online education has proven to be problematic regarding students’ lack of social interactions, which leads to reduced commitment and an increase in student dropouts. To provide opportunities for social interactions and increased commitment, students must be given opportunities to communicate informally with eachother. The study, therefore, intends to examine how Learning Management Systems in online education can be designed to support informal communication. Initially, a literature study has been performed to identify design goals. These design goals have been addressed in a prototype by designing features that have been evaluated with the help of participants using a qualitative method. The results of the evaluation were analyzed using criterias produced from the literature, which resulted in five design proposals that support informal communication within LMS. However, the results showed that there are external factors that affect the use of the design proposals and should be considered, as this study has not been able to explore them. This study raises the question on whether technical solutions can be used to solve social behavior issues in an online environment. This is because external factors that affect the experience differ between individuals, which makes the challenge more complex. There is a need for further research into a digital equivalent for, as an example, “Nollning”, a collection of social events organized by Swedish universities that takes place during the first few weeks of a program, designed to introduce students to each other.

This study focuses on agile systems development teams which work remotely during the COVID pandemic. Purpose: To identify the missing topics in informal communication and the relationship between them and team collaboration. Method: Survey is used to collect nominal data, ordinal data and qualitative data of text. 101 people participated in the survey. Analysis: An independent T-test, Spearman's rank correlation and content analysis are conducted. Result: There is a lack of discussion topics on personal information (e.g. a deeper insight into a person’s private life), social conversations (e.g. greetings and questions about weekend plans), support (e.g. giving tips and asking for help) and complaints (e.g. frustration regarding work) when they are teleworking during the COVID pandemic. Conversational topics on personal information, social conversations, support and complaints have a weak positive association with teamwork. Topics on personal information and social conversations are more strongly associated with teamwork than topics on support and complaints. The most striking results are the lack of social conversations in the age group between 30 and 39 years and those whose years of experience are between one and three years. Discussion and Conclusion: It is possible that the magnitude of topic shortages changes depending on the age and years of experience of team members, which may be a factor in how well team collaboration works. It may also become a factor determining the quality of team collaboration that causes teams to take proactive steps to increase the amount of informal communication. This study proposes to increase the amount of topics of personal information and social conversations and take serious measures to increase the amount of social conversations if the team is based on many team members whose age is between 30 and 39 years and whose years of experience are between one and three years.

Följande studie är skriven på svenska och lägger fokus på chefers kommunikation och hur den kan användas för att uppmuntra till engagemang och motivation hos anställda. Arbetet tar upp vikten av att som chef bibehålla en frekvent och öppen kommunikation samtidigt som man bör prioritera relationsbyggande kommunikation, i form av relationell kommunikation. Något som bäst görs genom att som chef upprätthålla en informell kommunikation. Studiens empiriska material består av 12 stycken semistrukturerade intervjuer med chefer i olika roller på Stena Metall AB. Studiens resultat visar vikten att som chef anpassa sin kommunikation efter mottagaren samt bibehålla en tydlighet för att undvika misskommunikation. Relationell kommunikation anses spela en större roll än förväntat och ha en direkt påverkan på medarbetarnöjdheten och den informell kommunikation var mer närvarande än vad som först gavs sken av i en hierarkisk organisation. Sammantaget visar studien hur viktig kommunikation är för att inspirera till en arbetsplats med högt engagemang och motivation hos de anställda. Det är genom de intervjuer som genomförts det blivit tydligt att chefer anser att det är dem som bär ett ansvar i att tillföra och skapa en miljö där anställda är motiverade och engagerade i sitt arbete. / The following study is written in Swedish and focuses on managers' communication and how it can be used to encourage employee engagement and motivation. The work addresses the importance of maintaining frequent and open communication as a manager, while at the same time prioritizing relationship-building communication, in the form of relational communication. Something that is best done by maintaining informal communication as a manager. The study's empirical material consists of 12 semi-structured interviews with managers in various roles at Stena Metall AB. The results of the study show the importance of adapting one's communication to the recipient as a manager and maintaining clarity to avoid miscommunication. Relational communication is considered to play a greater role than expected and to have a direct impact on employee satisfaction and informal communication was more present than first appeared in a hierarchical organization. Overall, the study shows how important communication is to inspire a workplace with high commitment and motivation among the employees. It is through the interviews that have been carried out that it has become clear that managers believe that it is they who bear the responsibility in adding and creating an environment where employees are motivated and engaged in their work.

Välfungerande kommunikation är något otroligt viktigt för företag och särskilt inom produktutvecklingsprojekt. Historiskt sett har mycket av kommunikationen varit uppbyggd kring fysisk närhet, även om det förändrats något på senaste tiden i samband med globalisering och digitalisering där företag använt sig mer av kommunikation på distans. Utbrottet av covid-19 pandemin har kraftigt ändrat förutsättningarna för företag att kommunicera, vilket tvingat många företag till snabba anpassningar i hur de kommunicerar. Syftet med denna rapport äratt studera vilka kommunikationskanaler som använts under produktutvecklingsprocessenföre och under covid-19 pandemin. Fokuset ligger på om det skett förändring i hur kommunikationskanalerna används, om nya tillkommit och i så fall konsekvenserna av detta. Rapporten är en litteraturstudie i samband med egna intervjuer för att samla in information kring kommunikationen inom produktutvecklingsprocessen. Litteraturstudien har gett en grund för hur kommunikation fungerat inom företag innan pandemin. Intervjuerna har fokuserat mer på hur kommunikationen ser ut nu, under pandemin och hur kommunikationen förändrats på grund av denna och vilka effekter dessa förändringar haft på arbetet. Tre organisationer av olika storlek har studerats. Två av dessa nämnde hur pandemin kraftigt ändrat hur de kommunicerar med varandra vilket haft effekter som att den kreativa delen av arbetet blivit svårare och att mycket av den informella kommunikationen har minskat drastiskt. Trots stora omställningar nämner dock båda organisationerna att mycket har fungerat ändå och båda beskriver att delar av kommunikationen blivit bättre. Exempelvis att ha möjligheten att hoppa in och ut ur möten samt att personalen har fått en högre mognad till digitala kommunikationskanaler. Den tredje organisationen har fortsatt med arbete på plats och därmed inte haft några större förändringar i kommunikationen. / Well-functioning communication is very important for companies, and especially in product development projects. Historically, communication has been built around physical contact, even if it has changed recently in conjunction with globalization and digitalization where companies have used more communication at a distance. The outbreak of the COVID-19 pandemic has drastically changed the conditions for companies to communicate, which have forced many companies to make quick changes to adapt how they communicate. The purpose of this report is to study which communication channels have been used in the product development process before and during the COVID-19 pandemic. Focus on changes in how channels are used, if new channels have been added and the consequences. The report is a literature study in conjunction with our own interviews to gather information about communication within the product development process. The literature study has given a ground for how communication works inside of companies before the pandemic. The interviews have been focused on how the communication is presently, during the pandemic and how the communication has changed because of it, and what effects the changes have done to the work itself. Three organizations of different sizes have been studied. Two organizations experienced a big change because of the pandemic, in how they communicate and what effects it has done to their work, where the creative segment has been a challenge and the informal communication drastically diminished. Despite large readjustments, both have managed the situation well. Even some improvements with the communication are mentioned. For example, the opportunity to jump in and out of a meeting and the digital growth for employees of communication channels. The third organization has continued working in place and has not experienced any drastic changes correlated to the communication.