Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem. Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer. De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen. De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är: ägarkoncentration kapitalstruktur bolagets komplexitet lönsamhet företagsstorlek andelen biologiska tillgångar Resultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp. Detta ger upphov till ett ökat behov av redovisningsinformation. Studien bidrar med ökad förståelse för agentteorin och informationsasymmetriers influens på mängden redovisningsinformation.

Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten.

No description available.

Bakgrund:   Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig. Syfte:   Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier. Metod:   I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt. Vi har samlat in vår empiri genom semi-strukturerade intervjuer med riskkapitalister och de som utför en due diligence på uppdrag av andra. Slutsats:   Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att det existerar skillnader i utförandet av en due diligence mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Vi har också identifierat att det föreligger gap mellan den normativa teorin och respondentgruppernas utförande av en due diligence i praktiken. Vi kan även konstatera att de skillnader som föreligger mellan riskkapitalisterna och uppdragstagarna kan förklaras med insurance theory och principal agentteorin. Vad de två teorierna beskriver, präglar hela utförandet av en due diligence.

<p> </p><p> </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><strong><strong><p>Bakgrund:</p></strong><p> </p><p>Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p>Att <em>kartlägga </em>om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. <em>Identifiera </em>huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. <em>Förklara </em><p>eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt. Vi har samlat in vår empiri genom semi-strukturerade intervjuer med riskkapitalister och de som utför en due diligence på uppdrag av andra.</p><strong><strong><p>Slutsats:</p></strong><p> </p>Vi har genom vår studie kunnat <em>kartlägga </em>att det existerar skillnader i utförandet av en due diligence mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Vi har också <em>identifierat </em>att det föreligger gap mellan den normativa teorin och respondentgruppernas utförande av en due diligence i praktiken. Vi kan även konstatera att de skillnader som föreligger mellan riskkapitalisterna och uppdragstagarna kan <em>förklaras </em>med insurance theory och principal agentteorin. Vad de två teorierna beskriver, präglar hela utförandet av en due diligence. </strong></strong></strong></strong></p></p>

No description available.

I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.

Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used? Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making. Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies. Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system. / Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem. Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag. Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.

1. Titel Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession? 2. Problem Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden? 3. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet. 4. Metod Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer. 5. Resultat Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.