Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt. De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera. Årsredovisningarna är lagreglerade och enligt Årsredovisningslagen måste svenska företag lämna upplysningar om “väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför”. Med bakgrund mot 90-talskrisen i Sverige och det faktum att svenska börsnoterade fastighetsbolagen är relativt högt belånade gör det intressant att studera vilka risker som de utlämnar information om i sina årsredovisningar. Eftersom riskhantering dessutom fått en högre prioritet är det vidare intressant att studera huruvida utlämnandet av information om risker har förändrats över tid. Detta leder oss fram till studiens frågeställning: Vilka är de mest väsentliga riskerna som svenska börsnoterade fastighetsbolag utlämnar i sina årsredovisningar och har informationsutlämnandet om risker förändrats mellan åren 2009 och 2013? Problemformuleringen grundar sig i teorier som informationsasymmetri, agentteori och proprietärkostnadsteori. Informationsasymmetri och agentkostnader minskar om företaget utlämnar en större mängd information om sig själva och därför kan dessa teorier förklara varför ledningen i företag väljer att utlämna mer information. Däremot är utlämnandet av information förknippat med en kostnad, proprietärkostnad, vilket omvänt ger ledningen i företag incitament till att utlämna mindre information. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer fastighetsbolagens årsredovisningar att granskas i syfte att kunna identifiera de väsentliga riskerna samt upptäcka huruvida utlämnandet av riskinformation har förändrats över den valda tidsperioden. Innehållsanalysen går ut på att räkna antalet meningar som innehåller information om någon form av risk vilket kommer att ge en bild av mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens årsredovisningar. Enligt studiens resultat är det finansiell risk som de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utlämnar mest information om. Efter finansiell risk var det strategisk risk och operationell risk som det utlämnades mest information om. Vidare kunde det konstateras att mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens har ökat med 23 procent från år 2009 till år 2013.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ägarkoncentration och röstdifferentierade aktier påverkar utdelningsnivåer hos svenska börsnoterade bolag. Detta görs med hjälp av två regressionsmodeller. Hypoteserna baseras på agentteorin och utgår från potentiella konflikter mellan dels ledning och ägare och dels majoritetsägare och minoritetsägare. Undersökningen, baserad på 498 observationer under perioden 2014–2016, finner likt tidigare studier stöd för ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivån. Dessutom finner studien stöd för att utdelningsnivån minskar ju större skillnaden är mellan största ägarens andel av röster och andel av kapital. Studien bidrar till ökad förståelse för hur ägarkoncentration och röstdifferentierade aktier påverkar utdelningsnivån på den svenska marknaden.

Syftet med denna studie är att förklara hur nedskrivning av goodwill påverkas utifrån de individuella och ekonomiska faktorerna samt hur nivån på styrelsekontroll påverkar dessa faktorers utfall. Studien kommer att utgå utifrån Agentteorin och Positiv redovisningsteori. Studiens hypoteser formas med hänsyn till de individuella och ekonomiska faktorerna samt styrelsekontroll. Studien är av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamling av data till berörda företag har skett med hjälp av företagets årsredovisningar och sedan har dessa sammanställts. Studiens analys har tillämpats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Statistiska tabeller som Pearsons bivariata korrelationstest och logistisk regressionsmodell har tillämpats för att hitta samband mellan beroende, oberoende samt modererande variablerna. Slutsatsen visar att en variabel är signifikant. Variabeln utbildning uppnår signifikans i förhållande till nedskrivning av goodwill. Slutsatser kring denna variabel kommer tas, dock kan det inte tas kring övriga variabler då de inte är signifikanta.

Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

Den framväxande kunskapsekonomin har medfört att bolag blivit allt mer beroende av humankapital, något som omfattar personalens kunskaper och kompetenser. Trots att humankapitalet anses vara den viktigaste tillgången hos kunskapsintensiva företag tycks tillgången redovisas i låg omfattning till externa parter, något som resulterar i att bolag misslyckas med att kommunicera sitt sanna värde. Denna studie syftar till att studera hur redovisningen angående humankapital utvecklats över tid bland stora svenska finansbolag, detta genom en kvantitativ innehållsanalys. Årsredovisningar från verksamhetsåren 2007, 2011, 2015 och 2019 studerades för bolagen i urvalet och ligger till grund för analysen. Studiens resultat tyder på att humankapital fått ökat utrymme i årsredovisningar. Indikationer finns även på att redovisningen blivit allt mer kongruent över samma period. För vidare forskning uppmuntras till studier av värderelevansens förändring till följd av den utveckling som observerats i denna undersökning.

Denna studie har empiriskt undersökt ägarstrukturens påverkan på resultatmanipulation inom den europeiska toppfotbollen. Studiens urval gjordes på 20 av de största fotbollsklubbarna i Europa med avseende på omsättning för perioden 2013-2019. En regressionsmodell upprättades för att studera hur ägarstrukturer påverkar resultatmanipulation. Till regressionsmodellen adderades tre stycken kontrollvariabler. Vid test av regressionsmodellen visades inget signifikant samband mellan storleken på ägarandel hos de tre största ägarnas gemensamma ägarandel. Modellen visade inte heller att fotbollsklubbarnas lönsamhet skulle påverka deras nivåer av resultatmanipulation. Regressionsmodellen kontrollerade även för antal styrelsemedlemmar, vilket visade sig ha en starkt signifikant positiv påverkan på resultatmanipulation. För fotbollsklubbarnas storlek, med avseende på totala tillgångar, visade de sig ha en starkt signifikant negativ påverkan på resultatmanipulation.

Corporate Governance är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och i företagsvärlden. Tidigare forskning inom området har till stor del varit av kvantitativ natur och denna kvalitativa studie bidrar till en djupare analys av ett företag som nyligen genomgått ett ägarbyte där de gamla och de nya ägarna är av olika ägartyper. Studien fokuserar på att analysera hur företaget hanterar förändringen av ägare och hur Corporate Governance samt ekonomistyrning förändrats efter bytet av ägare. Studien har genomförts genom främst intervjuer med nyckelpersoner i fallföretaget samt med skriftliga källor från media, från fallföretaget samt från företagets ägare. Dessa har varit grunden i analysen som genomförts där teman har identifierats och analyserats. Analysen har huvudsakligen gjorts med stöd i agentteori och stödjande modeller för Corporate Governance och ekonomistyrning. Analysen och slutsatsen tyder på att relativt stora förändringar har skett gällande både Corporate Governance och ekonomistyrning, trots att ägarbytet skett nyligen.

Titel: Resultatmanipulation och dess påverkan på utdelningsnivå av svenska onoterade aktiebolag.    Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Företagsekonomi C.   Handledare: Fredrik Hartwig.   Författare: Kim Andersson och Agnes Törnlund Nyberg.   Datum: 2021-augusti.    Syfte: Resultatmanipulation innebär att ledningen förvränger redovisade rapporter med avsikt att vilseleda intressenter företagets underliggande resultat eller för att påverka skuldavtal som berör rapporterade resultat. Huruvida företag är belägna att resultatmanipulera med hjälp av diskretionära periodiseringar eller inte diskuteras under studiens process, då studien genomförs med avsikt att bekräfta eller förkasta ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om resultatmanipulation påverkar större, onoterade aktiebolags utdelningsnivå.    Metod: Studien genomförs med en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data inhämtas från databasen Retriever Business. Vidare tillämpas Jones-modell för att avgöra om det existerar ett kausalt samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå.    Resultat och slutsats: Resultaten av studien visar på ett svagt samband mellan den beroende variabeln utdelningsnivå och den oberoende variabeln resultatmanipulation. Av resultaten kan även utläsas att företag som utövar resultatmanipulation är mer benägna att göra utdelningar. Detta innebär att ju högre diskretionära periodiseringar ett företag har, desto mer benägna är de att betala ut större utdelningar. Studiens slutsats indikerar på att forskningshypotesen inte förkastas.    Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet resultatmanipulation då resultaten påvisar ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Ytterligare ett bidrag studien medför är det positiva sambandet kan påvisas inom större, svenska onoterade bolag.    Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av låga förklaringsgrader vid studiens regressionsanalys föreslås att framtida forskning behandlar huruvida det finns andra faktorer som har en betydande inverkan på företagens utdelningsnivå.