<p>I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen. Enkäten skickade vi till individer med någon form av chefsposition i medelstora och stora noterade publika aktiebolag inom olika branscher. Beroende av vad medarbetaren har för förutsättningar, såsom ålder, tid på samma tjänst, befattning och om man har befordrats, så kan vi acceptera eller förkasta vår hypotes att motivationen hos medarbetarna ökar av att ledningen får belöningar. Vi kan av vår undersökning dra slutsatsen att ålder och befattning påverkar huruvida ledningens belöningar uppfattas som rättvisa eller orättvisa.</p>

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen. Enkäten skickade vi till individer med någon form av chefsposition i medelstora och stora noterade publika aktiebolag inom olika branscher. Beroende av vad medarbetaren har för förutsättningar, såsom ålder, tid på samma tjänst, befattning och om man har befordrats, så kan vi acceptera eller förkasta vår hypotes att motivationen hos medarbetarna ökar av att ledningen får belöningar. Vi kan av vår undersökning dra slutsatsen att ålder och befattning påverkar huruvida ledningens belöningar uppfattas som rättvisa eller orättvisa.

Background and problem: In March 15, 2009, the third piece of money laundering directive was introduced which mean a more strict legislation in control against money laundering and terrorist financing. The directive is based on a risk based point of view which means that the resources should be used where the needs are. The responsibility for financial companies and other parts are bigger then before which means that they have to get a more extensive customer knowledge etc. It has however been appeared that the directive in some cases lack of precision and clarity which creates an insecurity among those who are included by the law.  Purpose: The purpose of this paper is to examine which consequences the third piece of money laundering will bring on the banks customer relationships and how the employees work assignments at the banks will be affected. The authors also want to examine how the extension of money laundering will be affected and clarify if there is any indistinctness about how the application looks around the banks. Method: The authors choose to use a qualitative method and the empiric material has been collected through personal meetings, telephone interviews and through e-mail answers.   Conclusion: The majority sees the third piece of money laundering directive as something positive which will protect both the banks and their customers. Although it has been showed that the banks think that some parts of the directive is both unclear and meaningless since they don’t get the tools which are required to complete the work. The customers of the banks will be exposed for more and personal questions then before which has led to that the customers in some cases feel insulted. Since also the employees of the banks will be affected of the new routines and have to deal with irritated customers, it is important that they will experience good internal education. The authors have discovered some lack in these educations since the employees aren’t aware of that they personally can be judged to fines if they don’t live up to the legislation.   Future studies: A proposal for future studies is to after a time examine if the directive has got the effect that the legislation aims to, videlicet examine if the extent of money laundering has been reduced.   Keyword: Risk based point of view, the third piece of money laundering directive, agency theory, and politically exposed persons

No description available.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade. En av förändringarna var att den årliga avskrivningen av goodwill inte längre skulle skrivas av, utan varje år skall företagen göra en prövning om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill. Prövningen ger företaget möjlighet att lägga in sina subjektiva bedömningar utifrån eget intresse och därmed kunna manipulera redovisningen. Ett annat sätt att manipulera redovisningen är att redovisa högre avsättningar då företagen förväntar sig ett sämre resultat, för att på så vis inte ha lika stora avsättningar åren därpå och därmed kunna redovisa ett bättre resultat nästkommande år. Studien kommer att undersöka ifall stora nedskrivningar och avsättningar förekommer i samband med att en ny VD träder fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om Big Bath Accounting förekommer i företag registrerade på Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki. Studien fokuserar på att undersöka huruvida det råder ett samband mellan stora engångskostnader och VD-byten samt om det förekommer några skillnader mellan Sverige och Finland. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till samtliga företag som är registrerade på Stockholmsbörsen och Helsinkibörsen Large Cap mellan åren 2005-2011. Metod: Undersökningsmetoden som har tillämpats för denna studie har en kvantitativ ansats och har använts sig av sekundär data i form av årsredovisningar. Studiens datainsamling sker med hjälp av tillgänglig information som redan finns elektroniskt på företagens hemsidor. Dessutom har en deduktiv undersökningsansats tillämpats, då studien utgår ifrån teorier som har formats till hypoteser som skall jämföras med data för att kunna komma fram till en slutsats. Ett t-test kommer att användas i studien för att testa hypoteserna som påstår att det finns ett samband mellan VD-byten och nedskrivningar av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Resultat och slutsatser: T-testet visade att det inte råder ett statistiskt samband mellan VD-byten och nedskrivning av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Då man bortser från t-testet och tittar närmare på vissa företag kan man se att det förekommer större engångskostnader vid VD-byten än år utan VD-byten, eftersom detta endast förekommer i vissa fall kan man inte dra en generell slutsats i frågan. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom den insamlade datan visade på vissa likheter mellan Sverige och Finland, båda länderna hade flest VD-byten år 2011 och högst KEK år 2007, skulle det vara intressant att studera om detta är en slump eller om det föreligger något intressant samband. Vidare kan man studera huruvida dessa likheter förekommer mellan alla nordiska länder. Stora nedskrivningar och avsättningar inträffade inte endast vid ett VD-byte utan i vissa fall förekom de även 1-2 år efter att ett VD-byte skett. Vi anser därför att det skulle vara intressant att föra vidare förslaget om att inte endast kolla på året då ett VD-byte skett utan under en längre period.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra. Missvisande mätetal, som inte kan mätas på ett rättvisande sätt, medför orimliga mål. Att arbeta med fler återkopplingar under året kan vara positivt om målen då tydliggörs, men om mätetalen i grunden är missvisande och/eller orimliga så åtgärdas problemet inte med fler återkopplingar.På Capital Goods, som domineras av ingenjörer, kan vi i vår undersökning utläsa att medarbetarna motiveras av andra faktorer än monetära belöningar. Undersökningen visar att medarbetarna på Capital Goods motiveras av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter samt genom tilldelning av större ansvar.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.

Master Thesis in Business Administration, School of Business Administration, Linaeus University, Finance 4FE03E, Spring 2011 Authors: Benni Hansson, Axel Sandquist Tutor: Christopher von Koch Examiner: Sven-Olof Collin Title: Compensation as a means of monitoring or recruiting – a study on ownership structure in Swedish listed companies. Keywords: CEO compensation, compensation structure, ownership structure, ownership types, ownership concentration, agency theory, resource dependence theory, managerial theory Background: There has been extensive research on CEO compensation, however not a lot on Swedish listed firms. Many studies have an agency theoretical perception on CEO compensation. In accordance with this, compensation is used as a means to solve monitoring and incentives problems. Purpose: The aim of this study is to examine the role of CEO compensation, by studying ownership structure. Method: To examine the role of CEO compensation we use a multi-theory approach, based on agency theory, resource dependence theory and managerial theory. The companies examined are Swedish listed firms the in years 2005 to 2009. The data has been gathered from annual reports, Fristedt and Sundqvist’s books “Ägarna och makten i Sveriges börsföretag”, and the Datastream database. The data has been statistically analyzed to reach our conclusions. Conclusions: We find a correlation between ownership structure and compensation and the use of options. Families use the lowest level of compensation and have the lowest use of options.  Institutional investors offer the highest level compensation while foreign investors have the highest propensity to use options. We do not find a relationship between industrial investors and level of compensation. We argue that both compensation and options first and foremost is a result of the level and quality of the monitoring. The compensation policy is used as a means to solve monitoring problems. We also argue that the CEO gains power with absent owners, and can thereby influence the salary.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen.   Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat.   Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller. Vi kan konstatera att det enligt våra modeller är de faktorer som kan härröras till bolagsstyrningsorganet styrelsen som har störst korrelation med ersättningsnivåerna. Utifrån studien kan konstateras att teorier från ersättning till ledande befattningshavare till viss del kan appliceras på ersättning till styrelser. Vi kan även dra slutsatsen att det främst är resursberoendeteorin som kan förklara ersättningsnivåerna. Våra resultat har lyft fram de faktorer som ligger till grund för ersättningen och genom att identifiera dessa kan det skapa en legitimitet för att ersättningsnivåerna ligger på den nivå de gör i bolagen.

På grund av alla redovisningsskandaler efter det senaste millennieskiftet diskuteras detmycket kring hur förtroendet för revisorer har påverkats. Enronskandalen som inträffade iUSA, var en av de största skandalerna som påverkade hela världens ekonomi. Även i Sverigeförekommer det redovisningsskandaler. Skandiaskandalen är en utav dessa under modern tid.Allmänheten har till följd av dessa skandaler ifrågasatt trovärdigheten i den granskningrevisorer gör i bolags finansiella rapporter. Det finns ett antal olika faktorer som ligger tillgrund för dessa skandaler. Bland de faktorer som låg till grund för skandalerna fannsintressekonflikter, exempelvis att revisorn hade hand om andra tjänster utöver revision, samtatt revisorn inte var oberoende i sin granskning. Som en naturlig effekt avredovisningsskandalerna efterfrågade allmänheten lagstiftningar och åtgärder för att repareradet skadade förtroendet. Koden var en av de åtgärder som infördes som en respons på dennasituation. Syftet med Koden är att vinna tillbaka allmänhetens förtroende för de svenskabörsnoterade bolagen och förbättra styrningen av bolagen. Det är dock inte säkert att Kodenverkligen åtgärdar problemet. Syftet med uppsatsen är att fördjupa diskussionen kringförtroendet för revisorer. Detta genom att undersöka dels huruvida Koden verkligen harpåverkat förtroendet för revisorer och dels genom att försöka identifiera de faktorer sompåverkar förtroendet för revisorer. För att kunna studera det identifierade fenomenet,förtroende för revisorer, och därmed svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansatsanvänds. Resultatet av denna studie tyder på att Koden inte har haft avsevärd påverkan påförtroendet för revisorer. Dessutom identifierar studien de faktorer som faktiskt påverkarförtroendet för revisorer. En del av dessa faktorer beror på intressekonflikter och att alla parterär nyttomaximerade och andra beror på revisorns egenskaper. Dessa faktorer bör regleras merkring och förtydligas, visar vår studie, för att stärka och återupprätta det skadade förtroendetför revisorer. / As a result of a series of accounting scandals during the last turn of the millennium the debatehas revolved a great deal around how the trust for accountants has been affected. The ”EnronScandal” that occurred in the US, was one of the most immense scandals that affected theworld economy. Accounting scandals do occur in Sweden as well, the ”Skandia Scandal” isone of those scandals that have occurred in modern time. The public has questioned thecredibility in the type of review accountants do in a corporations financial reports. There are anumbers of factors that can be the cause for these scandals. Among the factors that were thecause behind these scandals, were conflicts of interest. Mainly that the accountant hadresponsibility of additional services alongside with audit, but also the independence of theaccountant. As a natural impact the public demanded legislation and legal actions to repair thedamaged trust. Swedish code for corporate governance was one of a couple of actions thatwere implemented as a response to the situation. The purpose to the code was to win back thepublics trust for the Swedish quoted companies and to improve the governance of thecorporations. It is however not quite certain that the code really is able to repair the problem.The aim of this essay is to deepen the discussion round the trust of accountants. By partlyexamining if the Swedish code for corporate governance really has impacted the trust foraccountants, and partly by trying to identify the factors that influences the trust foraccountants. To be able to study the identified phenomenon, the trust for accountants, and toaccordingly answer the questions in the research, a qualitative approach has been applied. Theresult of this study indicates that the code has not impacted the trust of accountantssignificantly. The study also identifies the factors that actually affect the trust for accountants.Some of the factors depend on conflicts of interest and that all parties are cost-benefitmaximized, others lie in the accountant’s qualities. The conclusion in our essay is that thesefactors should be increasingly regulated and explicated in order to reestablish the damagedtrust for accountants.