Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över världen. I Sverige börjades olika typ av kovenanter användas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men även om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska användande.  Denna studies syfte är att utforska hur bankers användning av kovenanter i låneavtal påverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lånespecifika och andra faktorer. Studien är inriktad till att studera svenska bankernas användning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer därför inte att behandla privat och offentlig sektor.   Studiens ansats är abduktiv, som möjliggör en växling mellan teori och empiri. För att öka förståelsen kring kovenanters användning har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet är begränsat till sex stycken av Sveriges största banker. Insamlad empiri har därefter tolkats utifrån agency theory of covenants, som härstammar från agent och principal teori. Därefter avslutas studien med en presentation av slutsatser, samhällsmässigt kunskapsbidrag, etiska bidrag, egna reflektioner och begränsningar samt förslag på vidare forskning.   Studiens resultat påvisar att kovenanter har en viktig funktion som kontroll och riskhanterings mekanism i låneavtal, men det ersätter inte behovet av realsäkerheter. Dessutom tyder resultatet på att användningen av kovenanter främst påverkas av låntagarens storlek, förmåga att lämna säkerheter, lånelöptid och storlek, samt lånets användningsändamål. / Covenants are an Americans phenomenon that has been successfully spread around the world. Different types of covenants are regularly used in Sweden and has been used in corporate loan contracts since 1960. Despite that covenants has been a commonly used tool in the Swedish loan contracts since the 1960s there is still a lack of knowledge about covenants practical use. The purpose of this study is to research the use of covenants in loan agreements from banks point of view, and explain how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect banks’ practice of using of covenants. The research question in this study is how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect Swedish banks’ practice in using of covenants. The study is aimed to research the Swedish banks' use of covenants in corporate debt, therefore the private and public sectors financiering are not considered. The survey has an abductive approach that provides ability to move back and forth from theory to empirical data. In order to explore the phenomena of covenants closely the semi-structured interviews are used for collecting data. Participants from the six largest banks in Sweden were selected to participate in the research. Collected data has been interpreted based on agency theory of covenants, which originates from the agent-principal theory. Finally the conclusion of the study is presented as well as socially knowledge contribution and suggestions for the further research. The results collected from the survey shows that the covenants have an important function as control and risk management mechanism in the loan agreement, but it does not replace the need for real security. The survey also shows that the use of covenants is mainly affected by the borrower's size, ability to provide collateral, loan duration and size, and the loan's purpose.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning. / November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Kvartalsrapporter är till skillnad från årsredovisningar oreviderade vilket innebär att företag själva har möjlighet att välja vad de vill redovisa. Många tidigare studier visar starka samband mellan frivillig redovisning och lönsamhet och storlek. Syftet med studien är att besvara problemformuleringen: I vilken utsträckning är ett företags lönsamhet och storlek kopplat till redovisning av sin exponering till faktorer utanför ledningens kontroll? Den teoretiska bakgrunden grundas i agent-, legitimitets- och signaleringsteorin som tillsammans används för hypotesformulering. Metoden som används är en insamling av primärdata ur kvartalsrapporter för svenska börsnoterade företag under åren 2005-2016, vars data analyseras med hjälp av ordinala regressioner. I resultatet presenteras deskriptiv statistik först, därefter presenteras resultatet regressionsvis. Studien finner belägg för att det inte finns något samband mellan storlek och grad av frivillig redovisning vilket skiljer sig från tidigare studier. Studiens resultat om lönsamhet och frivillig redovisning är ej signifikant.

Från och med verksamhetsåret 2017 måste företag, som uppfyller minst två av gränsvärdena: 250 anställda, 175 Mkr balansomslutning och 350 Mkr nettoomsättning, för första gången enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) grundar sig i ett EU-direktiv som syftar till att skapa transparens och öppenhet hos företagen. Lagändringen, som berör cirka 1600 svenska företag, ska få företagen att visa mer öppenhet och därmed visa vilka effekter de har på omvärlden. Skandaler och kriser i världen resulterar i ökande krav och förväntningar på att företag ska bli mer ansvarstagande. Hållbarhetsredovisningen ämnar till att hjälpa företagen att dels driva en mer hållbar verksamhet och dels förmedla informationen till intressenter. Hållbarhet är ett aktuellt ämne och innebär stora utmaningar för företagen vilket lagändringen syftar till att bemöta. Därav lyder studiens forskningsfråga: hur påverkar lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) stora företags hållbarhetsredovisning? För att svara på forskningsfrågan har vi utgått från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört en empirisk studie med både besöksintervjuer och telefonintervjuer med sex respondenter som är ansvariga för hållbarhetsredovisningen på företag som i lagens mening klassas som stora. Dessutom har vi intervjuat tre revisorer som arbetar både med granskning och rådgivning av hållbarhetsredovisning. Studien visar att de största företagen troligtvis inte kommer påverkas av lagändringen då de redan hållbarhetsredovisar tillräckligt utförligt. De mindre av de företag som berörs av lagen och de företag som inte är börsnoterade kommer antingen behöva utveckla eller starta upp en hållbarhetsredovisning. Många respondenter upplever att en utmaning i och med hållbarhetsredovisningen är att kvalitetssäkra informationen. Studien visar att revision av hållbarhetsredovisning hade varit fördelaktigt för att bemöta utmaningen, vilket inte är lagstadgat. Eftersom externa krav och förväntningar ökar är det viktigt att företag integrerar hållbarhet i verksamheten. Studien visar att eftersom allt fler företag kommer behöva upprätta en hållbarhetsredovisning kommer även hållbarhetsarbetet att drivas på, vilket i sin tur leder till en mer hållbar utveckling / From the fiscal year of 2017 and onwards, large companies in Sweden will be obligated by law to publish a sustainability report. Amendment (2016:947) to the Annual Account Act (1995:1554) is based upon an EU directive, which aims to create transparency and openness among companies. The amendment will affect about 1600 Swedish companies and aims to make companies more transparent and thus consider how their businesses affect the world. Scandals and crises from all over the world are contributing to the increasing demands and expectations on companies taking responsibilities for their actions. The sustainability reports aims not only to help companies operate a more sustainable business, but also to communicate their sustainable progress to stakeholders. Sustainability is a current issue and poses major challenges for companies, at which the amendment aims to respond. Hence the research question is: how does the amendment (2016:947) to the Annual Account Act (1995:1554) affect the sustainability reporting of large companies? To answer the research question we have assumed a qualitative method with inductive approach. An empirical study has been conducted with both visit and telephone interviews with six respondents responsible for the sustainability reporting on six different companies affected by the amendment. An additional three interviews have been conducted with auditors working with advisory and review of sustainability reports. The study shows that the largest companies are unlikely to be affected by the amendment due to the fact that they are already producing a detailed sustainability report. The smaller of the companies concerned and the companies that are unlisted will probably need to either develop the existing report or start up a sustainability report from scratch. When establishing a sustainability report, companies experience problems regarding validation and assurance of the published information. The study shows that auditing would be effective in response to this challenge, but auditing is not statutory for the sustainability report. As external demands and expectations are increasing, the implementation of sustainability in the businesses of companies is growing in importance. The study shows that since more companies are obligated to produce a sustainability report, the sustainable activities of the company will evolve, which ultimately leads to a more sustainable development.

Kommuninvånare är en av kommunens viktigaste intressenter och den kommunala årsredovisningen är kommunens huvudverktyg för att visa upp sin ekonomiska ställning och ge information till invånarna. Den tidigare forskningen fokuserar mest på årsredovisningens användande och informationsbehovet hos andra intressenter än kommuninvånare. Däremot anses kommuninvånare vara en viktig, dock inte lika omdiskuterad intressent. Den kommunala årsredovisningen är ett beslutsunderlag för kommunens intressenter, men det belyses sällan i tidigare forskning att den kommunala årsredovisningen är användbar för invånare och uppfyller deras informationsbehov, vilket kan leda till att ett informationsgap uppstår. Syftet med denna studie är således att bidra med kunskap om invånarnas användande av och informationsbehov från den kommunala årsredovisningen samt att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan invånarnas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. För att uppnå uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 17 kommuninvånare i Värmland. Slutsatsen som genereras i studien är att kommuninvånare använder den kommunala årsredovisningen i liten utsträckning eftersom den inte alltid anses som den primära informationskällan. De invånare som har intresse har visserligen många olika typer av informationsbehov men uppfyller ofta dessa genom andra kanaler. Årsredovisningen uppfyller inte fullt ut invånarnas informationsbehov, till följd av detta har ett informationsgap mellan intressegruppens informationsbehov och den kommunala årsredovisningens innehåll upptäckts. Bristande information och komplexitet i innehållet, bristande tillgänglighet och svårförståelig text är anledningar till att det förekommer ett informationsgap, vilket således kan anses vara förbättringsområden för att minska gapet. Vidare rekommenderas kommunikation med, samt utbildning till, invånarna för att minska gapet. / Municipal residents are one of the essential stakeholders in a municipality, and the municipal annual reports is a primary tool for the municipality to present its financial situation and economic information. Previous research into the use of annual reports has not focused on the information needs of residents, but rather the information needs of other stakeholders. While residents are considered important, they are not much discussed as stakeholders. The municipal annual report is a basis for its stakeholders to make decisions. In previous studies, it is seldom addressed that municipal annual reports are useful for residents and meet their information needs, which can lead to an information gap. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about the residents' use of and needs of the information in municipal annual reports. It also examines whether there is a gap between residents’ information needs and the content of annual report. To achieve the study’s purpose, a qualitative method was chosen where empirical data were collected via semi-structured interviews with 17 residents of Värmland. The conclusion generated in this study is that municipal residents use municipal annual reports to a limited extent because they do not always consider it as the primary source of information. The residents who are interested in annual reports have various information needs, but the needs often fulfilled through other channels. The municipal annual report does not fully meet the residents' information needs, as a result of this, an information gap was discovered between residents’ information needs and the content of municipal annual reports. As regards residents’ needs, reports contain insufficient information, accessibility, intelligibility and complexity were also identified as posing problems for residents. Improvement in these areas are needed to narrow the information gap. Furthermore, communication with, and education of residents is also recommended.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom bland annatnyemissioner. Därmed skulle det vara intressant att se hur de noterade och onoteradeföretagens kapitalstruktur skiljer sig åt.

Med bakgrund i tidigare forsknings tvetydiga resultat samt avsaknad av studier för svensk marknad ämnar denna studie undersöka huruvida styrelsens oberoende har ett samband med företagets finansiella prestation hos svenska börsnoterade företag. Urvalet baseras på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-, Mid- och Small Cap samt Nordic Growth Market för åren 2014–2019 med totalt 478 observationer. Med hjälp av multipel regressionsmetod studerades styrelsens oberoende i förhållande till två prestationsmått, Return on Assets (ROA) och Tobins Q. Studien finner inget signifikant samband mellan styrelsens oberoende och företagets finansiella prestation oavsett vilket mått som används. Resultaten är robusta även för test över tidsperioden 2017–2019. Studiens resultat analyseras i relation till tidigare forskning samt agentteori och upper echelon theory. Utfallet för denna studie går inte i linje med teoriernas antaganden eller tidigare forskning i Europa, därav anses ytterligare studier krävas för att säkerställa sambandet.

En Due Diligence handlar i stora drag om en relativt grov besiktning av ett objekts tekniska, ekonomiska och juridiska status. I samband med fastighetstransaktioner genomförs en Due Diligence av fastighetsbolagen. En Due Diligence kan variera i utformning beroende på olika faktorer. Faktorer som kan påverka en Due Diligence kan bland annat vara den mängd information som säljande part presenterar i försäljningsprospektet, men även vilken typ av verksamhet som funnits på fastigheten tidigare. Syftet med studien är att studera hur svenska fastighetsbolag resonerar vid en eventuell fastighetsaffär efter att ett bud har lagts och vilka faktorer som kan få företag att ändra sin syn på affären. Studien har sin grund i kvalitativa intervjuer med sex olika fastighetsbolag som genomfört minst fyra förvärv av flerbostadshus under en treårsperiod. Företagen som har medverkat i studien är Willhem AB, Trianon AB, SBB i Norden AB, Rikshem AB, Stena Fastigheter AB och K-Fastigheter AB. Studien visar att fastighetsbolag har en tendens att sänka sitt bud med anledning av en fastighets tekniska standard, men även utifrån ekonomiska aspekter som skiljer sig jämfört med försäljningsprospektet. Sammantaget visar studien att avvikande teknisk standard och ekonomiska aspekter inte får fastighetsbolag att avstå från en fastighetsaffär. Däremot visar studien att en osäkerhet kring föroreningsrisk i marken är något som får fastighetsbolag att avstå en fastighetsaffär. / A Due Diligence is broadly about a relatively coarse inspection of an object's technical, financial, and legal status. In connection with real estate transactions, a Due Diligence is carried out by the real estate companies. A Due Diligence may vary in design depending on various factors. Factors that may affect a Due Diligence may include the amount of information that the selling party presents in the sales prospectus, but also the type of business that has existed on the property before. The purpose of the study is to study how Swedish real estate companies’ reason for a possible real estate deal after a bid is made and what factors can cause companies to change their view of the deal. The study is based on qualitative interviews with six different real estate companies that have completed at least four acquisitions of apartment buildings over a three-year period. The companies that participated in the study are Willhem AB, Trianon AB, SBB i Norden AB, Rikshem AB, Stena Fastigheter AB and K-Fastigheter AB. The study shows that real estate companies tend to lower their bid based on a property's technical standard, but also based on financial aspects that differ in relation to the sales prospectus. Overall, the study shows that deviating technical standards and economic aspects do not make real estate companies refrain from a real estate transaction. However, the study shows that uncertainty about pollution risk in the soil is something that causes real estate companies to forgo a real estate deal.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.