Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan. Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör. Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

I dagens samhälle fyller revisorer funktionen som kvalitetskontrollant av företags finansiella information. Det finns ett förtroende för att revisorer har den expertis som krävs för att korrekt utöva sitt juridiska monopol på den slutliga kontrolleringen av finansiell information. Denna studie avser undersöka hur uppkomsten av IT-revisorer påverkat den traditionella revisorns roll och vilka implikationer detta kan få för revisionsbyråer. Genom att intervjua IT-revisorer och påskrivande revisorer har deras erfarenheter kring detta undersökts. Resultaten visar att ITrevisorer och påskrivande revisorer till stor del arbetar isolerat från varandra, även i arbete med samma uppdrag. Detta, tillsammans med en påvisad ansvars-, kunskaps- och informationsasymmetri mellan de olika aktörerna, bidrar till uppkommandet av problematik i form av ett principal-agentförhållande mellan påskrivande revisorer och IT-revisorer. För att minska denna problematik kan revisionsbyråer försöka integrera de olika rollerna och därmed minska den existerande asymmetrin. Detta skulle dock kräva institutionella ändringar inom revisionsyrket.

Under den globala finanskrisen mellan 2007 till 2009 drabbades både privatpersoner och företag hårt av en skakig finansiell marknad, vilket ledde till att regeringar och myndigheter världen över införde nya föreskrifter och riktlinjer för banker. De nya regleringarna skulle förhindra att en liknande kollaps i framtiden skulle inträffa genom att öka stabiliteten och säkerheten inom banksektorn. I USA infördes Dodd-Frank Act och Basel III som nya föreskrifter, där fokus var på att återställa sektorn och återvinna förtroendet från samhället. Regelverken införde höjda kapitalkrav och andra regleringar för att få en bättre övervakning över bankernas finansiella hälsa.  Oavsett vilken storlek det är på banken så har Dodd-Frank Act och Basel III påverkat banker i USA då reglementet har till syfte att säkerställa en sund och hållbar finansiella sektor. Även om syftet är för det goda har det väckt oro över konsekvenserna av regleringarna på bankernas prestation och konkurrenskraft, särskilt för mindre banker som anses kunna hamna i en situation av ekonomisk kris och svårigheter att överleva. Lönsamhet är viktigt för banker för att kunna generera mer kapital som i sin tur kan lånas ut till ekonomin. Hög konkurrens gör att lönsamheten sätts i fokus, men ger även mer flexibilitet till banker vid sämre perioder på marknaden.  I USA och andra delar av världen, har det i starten av 2023 skapats en rädsla för bankernas överlevnad, där återigen hantering av risk ligger i framkant. Några banker har redan upplevt så kallade ”bank-runs” och fått sin organisation övertagen av den amerikanska federal myndigheten Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC). Syftet med denna rapport är att undersöka hur Dodd-Frank Act och Basel III har påverkat bankernas prestation och om det finns en skillnad mellan storleksgrupperna i USA.  För att studera bankers prestation efter införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har studien använt finansiella nyckeltal som har delats upp i tre olika grupper (lönsamhet, stabilitet och riskhantering). Undersökningen innehåller dessutom en skillnader-i-skillnader- analys för att studera om bankstorlek har någon betydelse i prestation efter införandet av regleringarna. Resultatet indikerar att åtgärder som vidtogs mot den finansiella krisen har hjälpt banker att förbättra sin riskhantering och stabilitet. Däremot har det resulterat i lägre lönsamhet för större banker och bättre för mindre banker. Studien visar även på att införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har påverkat bankgruppernas prestation olika mycket.

Varje år delar aktiebolag i Sverige ut stora summor pengar i formav aktieutdelningar. Storleken på ett företags utdelningar anses blandmånga aktiesparare vara en viktigt faktor då de avgör om de ska köpaaktier i företaget. Det är ett stort beslut för ett företag när de bestämmervilken utdelning de vill ge, och det är ett beslut som tvingar företagetatt ta hänsyn till många faktorer. En stor utdelning kan göraföretagets aktier mer attraktiva, men leder till att företaget har mindreeget kapital att använda för exempelvis produktutveckling och andrainvesteringar. I detta examensarbete inom matematisk statistisk görsen multipel linjär regressionanalys för att modellera direktavkastningen,d.v.s. utdelning dividerat med aktiekurs, för stora svenska företagverksamma inom fastighet och finans (FF); teknologi, hälsa och telekom(THT) och industri. En regressionsmodell gjordes för vardera avdessa tre företagsgrupper, och statistiska test utfördes för att bedömahur bra dessa modeller beskriver relationen mellan direktavkastningoch de företagsvariabler som användes som förklarande variabler. Studiensresultat visar att regressionsmodellen som gjordes för företag inomfastighet och finans är bättre än de som gjordes för industri ochteknologi, hälsa och telekom.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.

En klassisk praxis för svenska börsnoterade bolag är att verkställande direktörer eller andra ledande befattningshavare skall äga aktier i bolag de leder. Denna praxis kallas för pilotskolan och är en liknelse mellan piloter och personer i ledande ställning. Likt piloter, tycks det att ledande befattningshavare bör bära likvärdiga risker som aktieägarna genom att äga aktier i bolaget. Ur ett teoretiskt perspektiv skulle en sådan åtgärd leda till sammanlänkning av ledningens och aktieägarnas intressen. Uppsatsens syfte är att ta reda på huruvida det existerar ett samband mellan bolagsprestation och verkställande direktörers aktieinnehav. För att uppfylla syftet har vi testat och analyserat förhållandet mellan bolagsprestation och verkställande direktörers ägarandel mellan åren 2020 och 2022. Urvalet består av 172 bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS. För bolagsprestation har vi i denna uppsats valt att använda oss av både måttet EBITDA/TT samt Tobin’s Q. Verkställande direktörers ägande har delats in i olika storleksgrupper, men testas även som en kontinuerlig variabel.  Tre centrala teorier som används för att beskriva relationen mellan verkställande direktörers ägande och aktieägare är agentteorin, stewardshipteorin samt förankringsteorin. Agentteorin förespråkar ökat ägande bland verkställande direktörer som ett av verktygen för hantering av agentproblem. Däremot får inte ägandet bli för stort, då riskerna för ledningens förankring och maximering av egenintresse tenderar att öka. Alternativ tankesätt gentemot dessa två teorier presenteras inom stewardshipteorin. Denna teori förklarar att vissa verkställande direktörer vill agera som bra ledare och tenderar att möta aktieägarnas intressen oberoende av dess egna aktieinnehav i bolaget.   Uppsatsen har genomförts i linje med positivistiskt paradigm och ett deduktivt angreppssätt. Med hjälp av kvantitativ forskningsmetod visar det empiriska resultatet ett positivt samband mellan bolagsprestation och ägande. Däremot har signifikanta resultat identifierats enbart under vissa nivåer av ägande. Relationen mellan ägande och det finansiella måttet Tobin’s Q tyder på en positivt stigande trend, medan relationen mellan EBITDA/TT och ägande är mer komplex. Uppsatsens empiriska resultat är i linje med tidigare vetenskaplig forskning och det signifikanta fenomenet har en tydlig koppling till agentteorin. Därav har vi konstaterat att bolag vars verkställande direktörer innehar en högre ägarandel även tenderar att ha både en bättre marknads- och finansiell prestation.

Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

<p>The current financial crisis has left its mark. It has even hit the major Swedish banks who have shown large losses. The media has not been slow to take note of this, and the constant political debate about the bonus culture has been reinvigorated. Our aim is to find out how the major Swedish banks relate to the publicity and describe how and why senior executives are rewarded, and what strategies banks are using in the design of their reward system to maintain a legitimate behavior, and thus the confidence of its stakeholders.</p><p>As a starting point to answer our purpose we have used the agency theory that describes our view of how various problems occurs and how incentives can be established in order to get senior executives to act for their owners' interests. Modern theories of reward systems are taken from a variety of authors, these theories give us an insight into how reward systems can be designed in banks. The final piece is to get insight into what legitimacy might look like in our society. In this area there were a couple of different researchers who were influential in our study.</p><p>We have chosen a qualitative study. In our opinion, a study based on interviews and words is necessary so as to get as close to the truth as possible. In this way we can discover whether or not the banks take into consideration mass Media attention and incorporate a reward system into their strategies. We have interviewed individuals with expertise in the subject, at the bank's HR department. It's mostly where our empirical data is collected, but we have also supplemented this with secondary data.</p><p>In conclusion, we have, among others, found that major banks are taking account of the mass Media debate. They try to participate in the debate, communicate and be open with their reward systems. Clarity is crucial, especially for systems acceptance, among the bank's customers. Having the confidence of its customers is central to the banking business. Thus, banks' teaching ability is the biggest challenge, to maintain legitimacy in the reward system in relation to their stakeholders.</p> / <p>Rådande finanskris har lämnat spår efter sig. Det har inte minst drabbat de svenska storbankerna som visat stora förluster. Media har inte varit sena att uppmärksamma detta och den ständiga politiska debatten angående bonuskulturen har fått ny kraft. Vårt syfte är att ta reda på hur svenska storbanker förhåller sig till denna publicitet och beskriva hur och varför ledande befattningshavare belönas, samt vilka strategier bankerna använder i utformandet av sina belöningssystem för att upprätthålla ett legitimt beteende, och på så vis förtroende hos sina intressenter.</p><p>Som utgångspunkt för att kunna besvara vårt syfte har vi använt oss av agentteorin vilken beskriver hur olika problem uppstår och hur incitament kan upprättas för att få ledande befattningshavare att agera för ägarnas intressen. Moderna teorier om belöningssystem har hämtats från en rad olika författare, dessa teorier har vi i syfte för att få inblick i hur dagens belöningssystem kan vara utformade i bankerna. Den sista pusselbiten är att få insikt i vad legitimitet är och hur den kan se ut i vårt samhälle. För detta område är det är det ett par olika forskare som varit tongivande i vår studie.</p><p>Vi har valt en kvalitativ studie. Enligt oss krävs en studie baserad på ord och intervjuer för att komma nära sanningen och få svar på om banken tar hänsyn till massmedial uppmärksamhet vid utformandet av strategier för belöningssystem. Vi har intervjuat individer med spetskompetens inom området på respektive banks HR-avdelning. Det är mestadels där vår empiri samlats in, men vi har även kompletterat med sekundärdata.</p><p>I slutsatsen har vi bland annat kommit fram till att storbankerna tar hänsyn till den massmediala debatten. De försöker delta i debatten kommunicera och vara öppna med sina belöningssystem. Tydligheten är avgörande, inte minst för systemens acceptans hos bankens kunder. Att ha förtroende hos sina kunder är centralt i bankaffären. Således är bankernas pedagogiska förmåga den största utmaningen, för att upprätthålla legitimitet i belöningssystemen gentemot deras intressenter.</p>

No description available.