En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

The business environment of the 21st century is rapidly changing. Customers demand are diversifying, governments enforce stricter environmental regulations and start-ups are entering with disruptive business models. Traditional industrial organisations need to adapt to compete on a market revolving around time-to-market actions. One solution for this is to do an agile transformation. This thesis investigates the agile transformation process of traditional organisations through a case study. The objective is to identify find the main success drivers and key challenges in stated transformation. The research was designed to do a qualitative, interview based case study in the automotive and aerospace industries involving four companies from an interpretivistic paradigm. In addition, two companies from insurance and banking and four agile coaches were also part of the case study to establish generalisability. The theoretical and empirical findings succeed to find three main success drivers: management support, identifying the “Why?” and “How?”, and three key challenges: structural legacies, cultural legacies and configuration of transformation process. Additionally, it was found that current transformations in the selected industries are diverging from change management theories, which emphasises a greater focus on changing mindset, behaviour and culture. Finally, the study contributes with actions as to help companies pursuing agile transformation as well identifying a continuous need for research of agile methods in non-software environments. / Marknaden har under 2000-talet ändrats snabbt. Kunders krav på produkter ökar, statliga miljöregleringar träder i kraft och start-ups går in med disruptiva affärsmodeller. I detta läge behöver traditionella industribolag anpassa för att kunna konkurrera på den nya marknaden som kräver en kortare tid till marknaden. En lösning på detta problem är en agil transformation. Den här uppsatsen undersöker de agila transformationsprocesserna genom en fallstudie. Målsättningen är att identifiera de huvudsakliga framgångsfaktorer samt utmaningar som återfinns i nämnda transformationer. Forskningen designades genom en kvalitativ intervjufallstudie hos fyra företag inom vägfordons- och flygplansindustrin från ett interpretivistiskt forskningsparadigm. Vidare deltog två företag från försäkring och bank samt fyra agila coacher för att kunna etablera generaliserbarhet. De teoretiska och empiriska ramverken lyckades hitta tre stycken framgångsfaktorer: ledarstöd, identifierandet and “Varför?” samt ”Hur?”, samt tre primära utmaningar: strukturella och kulturella arv samt konfigurationen av transformationsprocessen. Vidare fann studien att de nuvarande transformationerna som finns i valda branscher divergerar från förändringsledningsteorierna, som i sin tur betonar ett större fokus på förändring av mindset, beteende och kultur. Slutligen bidrar denna studie med föreslagna åtgärder som hjälper företag som genomgår en transformation och identifierar ett fortsatt behov av att forska kring användandet av agila metoder in icke-mjukvaruområden.

I en mer komplex och föränderlig värld har organisationer svårt att hänga med och tillräckligt snabbt ta vara på möjligheter, hantera utmaningar samt leva upp till förändringar i kundernas krav. De behöver därför öka sin förmåga att snabbare anpassa sig till förändring, något som benämns som business agility. För att bättre kunna hantera snabba förändringar har organisationer börjat arbeta enligt agila metoder, men dessa togs fram med enstaka team som förebild och är inte tänkta att hantera de utmaningar som uppstår när många team ska samarbeta i större organisationer. För att stora organisationer ska uppnå business agility behöver de skala upp de agila metoderna, denna organisationsförändring brukar benämnas som agil transformation. Till sin hjälp har de storskaliga agila ramverk. Det finns få fallstudier av agil transformation och tillämpningen av storskaliga agila ramverk i olika miljöer, i synnerhet i stora organisationer som är hårt reglerade och inom offentlig sektor. I de undersökningar och rapporter som finns är många utmaningar och framgångsfaktorer direkt eller indirekt koppling till ledarskapsfrågor men det finns begränsat med forskning om erfarenheter hos ledare, vilka är de personer som förväntas leda organisationsförändringen. Några av de största utmaningarna som har rapporterats är förändringsmotstånd hos medarbetare och en organisationskultur i strid med agila värderingar. Några av framgångsfaktorerna är stöd från ledning, kommunikation, transparens och att ökat kunnande i agil praxis. Syfte med denna studie är att från ett ledarskapsperspektiv undersöka en agil transformation med stöd av ett storskaligt agilt ramverk hos en myndighet. Den teoretiska referensramen innefattar teorier som har betydelse för förståelsen av business agility, agil transformation och lean-agilt ledarskap. En fallstudie som går på djupet och som ger möjlighet till en ingående beskrivning av verkligheten har valts och studien har en kvalitativ ansats. Fallet som studeras är utvecklingsverksamheten på Skatteverket som har använt det storskaliga agila ramverket SAFe som stöd i sin agila transformation. Data har samlats in genom intervjuer av personer med ledarroller och analysen av empirin är tematisk. Studiens slutsatser beskriver mötet mellan, dels den befintliga organisationsstrukturen och det storskaliga agila ramverket, dels mellan det konventionella ledarskapet och det agila. Studien ger svar på forskningsfrågan vilka lärdomar som kan ges till andra som planerar en storskalig agil transformation. Lärdomarna är kopplade till upplevelser av ett storskaliga agila ramverk, myndighetskontextens påverkan, beroenden, dubbla roller och ledarskap. / In a more complex and rapidly changing world, organizations find it difficult to keep up and take advantage of opportunities quickly enough, handle challenges and changes in customer requirements and therefore they need to increase their ability to adapt more quickly to change, something that is referred to as business agility. To better handle rapid change, organizations has adopted agile methods, but these were developed with individual teams as a model and are not intended to handle the challenges that arise when many teams work together in enterprises. For larger organizations, to achieve business agility, they need to scale up the agile methods and this change in organization is called an agile transformation. To their aid, they have large-scale agile frameworks. There are only a few case studies on agile transformation and the adaption of large-scale agile frameworks in various contexts, especially in large organizations that are strictly regulated and within the public sector. Many of the challenges and success factors that emerge from the studies and reports that do exist, are directly or indirectly linked to leadership issues, but there is limited research on the experiences of leaders, who are expected to lead the agile transformation. Some of the most reported challenges are resistance to change among employees and an organizational culture contrary to agile values. Support from leaders, communication, transparency, and increased knowledge in agile practices, are among the most reported success factors. The research objective is to examine an agile transformation, from a leadership perspective, with the support of a large-scale agile framework at government agency. The theoretical framework includes theories of importance for the understanding of business agility, agile transformation, and lean-agile leadership. A case study that goes in depth and which provides an opportunity for a detailed description of reality has been chosen and the study has a qualitative approach. The case being studied is the development department at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), which has used the large-scale agile framework SAFe in its agile transformation. Data have been collected through interviews with people with leadership roles and the analysis of the empirical data is thematic. The conclusions of this study describe the meeting between the existing organizational structure and the large-scale agile framework, and between the traditional leadership and the agile. The study provides answers to the research question of what lessons can be given to others who are planning a large-scale agile transformation. The lessons are connected to experiences of a large-scale agile framework, the influence of the government agency context, dependencies, dual roles and leadership.

Many organizations from and outside of the IT industry are trying to implement Agile in their ways of working via large scale transformations. The organizations feels the need to become Agile in order to increase their client satisfaction, deliver their product faster, and compete in the rapidly changing market. This Master's thesis was conducted at one of the largest energy utilities in the north of Europe, Company C, in order to analyze their R\&D organization after implementing their large scale Agile transformation. The thesis main research question focused on studying how did the large scale Agile transformation effect the organization ambidexterity, knowledge transfer capabilities, and ability to innovate. The question was analyzed qualitatively via an ethnographic design and a set of semi-structured interviews. The results have shown various challenges within the organization that were introduced after the large scale Agile transformation, such as focusing only on customer satisfaction as a measure of success, and the reduction of knowledge transfer capabilities with the department. The analysisand discussions evaluated the connection between those challenges and the large scale Agile transformation. The main takeaways from the Thesis suggested that the Agile transformation provided the necessary tool for the organization to become more exploitative, however, there was no clear connection between the transformation and the diminishing exploratory practices. Moreover, the large scale Agile transformation supported incremental innovations, but did not negatively impact other types of innovation. Finally, the knowledge transfer capabilities were reduced due to the minimal documentation approach that the organization has implemented. / Många organisationer från och utanför IT-branschen försöker implementera Agile i sina arbetssätt genom storskaliga transformationer. Organisationerna känner behov av att bli Agila för att öka sin kundnöjdhet, leverera sina produkter snabbare och konkurrera på den snabbt föränderliga marknaden. Detta masterarbete genomfördes på ett av de största energiföretagen i norra Europa, Company C, för att analysera deras FoU-organisation efter att ha implementerat sin storskaliga agila-transformation. Arbetets huvudsakliga forskningsfråga fokuserade på att studera hur den storskaliga agila-transformationen påverkade organisationens förmåga till ambidextri, kunskapsöverföring och innovationsförmåga. Frågan analyserades kvalitativt genom en etnografisk design och en uppsättning semistrukturerade intervjuer. Resultaten har visat olika utmaningar inom organisationen som introducerades efter den storskaliga Agile-transformationen, såsom att fokusera endast på kundnöjdhet som en måttstock för framgång och minskningen av kunskapsöverföringsförmågan inom avdelningen. Analysen och diskussionerna utvärderade sambandet mellan dessa utmaningar och den storskaliga Agile-transformationen. Huvudpunkterna från arbetet föreslog att Agile-transformationen gav organisationen de nödvändiga verktygen för att bli mer exploaterande, men det fanns ingen tydlig koppling mellan transformationen och minskningen av utforskande praktiker. Dessutom stödde den storskaliga Agile-transformationen inkrementella innovationer men påverkade inte negativt andra typer av innovation. Slutligen minskade kunskapsöverföringsförmågan på grund av den minimala dokumentationsansatsen som organisationen genomfört.

In recent years, product development organizations have started adopting agile methods beyond its intended application on software development as part of organizational aspirations to increase market responsiveness and decrease lead times. Such extended adoption of agile is now commonly known as large-scale agile transformation, yet case studies and research-based guidance on implementing agile at scale is scarce. Available literature lists several general challenges and success factors surfacing during the full course of transformation. This thesis aims to complement existing research through investigating critical factors of a large-scale transformation specifically at early stages of agile adoption. This is performed by applying Laanti's agile maturity model and Roger's innovation adoption theory to a case study of a large fintech company who recently initiated their transformation. Although many of the general challenges discovered were proven to appear even at early stages of adoption, we found four factors particularly important for early-stage adoption of large-scale agile, namely 1) having agile support tailored to team maturity, 2) involving project managers in agile coaching, 3) breaking down silo barriers and 4) developing agile customer contracts. In addition to the critical factors found, we propose an extension to Roger's adoption model in cases when external stakeholders are believed to be affected by the adoption of an innovation. Further studies on early-stage adoption of large-scale agile are required to confirm our conclusions. / Som ett led i att öka marknadsresponsivitet och minska ledtider, har det idag blivit alltmer vanligt för organisationer som utvecklar produkter att applicera agila arbetssätt utanför mjukvaruutveckling. En sådan utökad adoption av agile kallas för storskalig agile transformation. Fallstudier och forskningsbaserade råd för implementering av agile i stor skala är fortfarande få. Syftet med denna studie är att bidra till och komplettera existerande forskning genom att utforska kritiska faktorer för storskaliga agila transformationer i ett tidigt adoptionsstadie. Detta görs genom att applicera och kombinera Laanti's agila mognadsmodell och Roger's teori om innovationsadoption i en fallstudie på ett stort fintech-företag som nyligen initierade sin agila transformation. Fyra kritiska faktorer specifika för tidigaadoptionsstadier identifierades, närmare bestämt vikten av att 1) anpassa agila stödfunktioner till varje teams agila mognad, 2) involvera projektledare i agile coachning, 3) bryta ner silobarriärer mellan funktioner och 4) utveckla agila kundkontrakt. Dessutom föreslår vi en utökning av Roger's innovationsegenskaper för värdering av potentiell adoptionsframgång av innovationer som påverkar externa intressenter. Ytterligare studier på stor-skalig agil transformation i tidiga stadier krävs för att bekräfta våra slutsatser.

Allt fler aktörer uppkommer på den redan konkurrenskraftiga marknaden vilket ställer höga krav på utveckling av nya innovativa produkter för företag inom mjukvarubranschen. Detta leder till att företag måste förändra sin struktur och sitt arbetssätt för att kunna anpassa sin produktutveckling efter kunderna och marknaden. Ett sätt för företag att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga och bemöta marknadens behov är att implementera agila arbetssätt. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur produktutvecklingsprocessen för en agil transformation från beslut till implementation kan ske i mjukvarubranschen. Arbetet har undersökt tre frågeställningar relaterade till agil transformation i mjukvarubranschen. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att erhålla en ökad förståelse för produktutveckling i mjukvarubranschen och för det agila arbetssättet. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från tre företag där samtliga arbetar med agila arbetssätt och produktutveckling inom mjukvarubranschen. Den kvalitativa studien undersökte vilka utmaningar och potentiella fördelar en agil transformation kan generera samt vad som kännetecknar en lyckad agil transformation. Utifrån resultatet av denna studie utformades ett antal kategorier som kan användas som riktlinjer för hur en organisation kan gå tillväga vid en agil transformation i mjukvarubranschen. Studien visar att en agil transformation är en komplex och tidskrävande process. Utmaningar med agil transformation innefattar att ett agilt arbetssätt ofta blir beroende av en nyckelperson, det kräver en hög samverkan och ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter samt ett anpassningsbart tankesätt som är mottagligt för förändring. Däremot genererar den agila transformationen fördelar så som en ökad produktivitet och användarnöjdhet, minskat antal defekter och en kortare ledtid hos samtliga företag. För att lyckas med en agil transformation visar studien på att ett företags medarbetare bör vara mottagliga för förändring och att motivet till transformationen borde komma inifrån organisationen. Sammanfattningsvis resulterade den agila transformationen i en förbättrad mjukvaruutveckling. / A large number of businesses are emerging on the already competitive market which places high demands on the development of new innovative products for companies in the software industry. As a result, companies must change the structure of the organization and their methods. Due to this, they have to customize their product development in order to meet the requirements of the customers and the markets demand and maintain their competitiveness. One way for companies to stay competitive is by implementing agile working methodologies. This study aims to contribute with knowledge and investigate the processes of an agile transformation from decision-making to implementation in the software industry. The study has examined three problem statements related to the agile transformation in the software industry. Initially a literature review was performed to gain an insight into product development in the software industry and the agile working methodologies. Furthermore, a semi structured qualitative interview was conducted which involved four respondents from three companies that work with agile working methodologies and product development in the software industry. This qualitative study examined the challenges and possible opportunities that an agile transformation generates as well as the characteristics of a successful transformation. Based on the result of this study, several categories were chosen and treated as guidelines for how an organization in the software industry can approach the agile transformation and proceed with it successfully. The results of the study demonstrate that an agile transformation is a complex and time-consuming process. The many challenges involving the agile transformation includes that the agile working methodology often becomes dependent of a single key person, it also requires collaboration, an increased understanding of each other’s work as well as an adaptable mindset that is receptive towards change. However, the agile transformation enables advantages amongst all the companies such as an increased productivity and user satisfaction, decreased number of defects as well as a reduced leadtime. To succeed with an agile transformation, it is of importance that a company’s employees are receptive towards change and that the motive behind the transformation comes internally within the organization. In conclusion, the agile transformation improved and strengthened the companies’ software development.

En av de stora uppgifterna med en verksamhet är att anpassa sig efter omgivningen för att leverera den efterfrågade produkten eller tjänsten. Därmed finner verksamheter behovet av att anpassa arbetssättet internt för att öka konkurrenskraften samt hitta lösningar till problem som uppstår i samband med marknadsförändringar. Begreppet agilitet skapades i början av 2000-talet i samband med det teknologiska genombrottet och syftar till att organisera samt strukturera arbetssättet inom verksamheter. För att finna en djupare mening i fenomenet handlar denna uppsats om hur agila verksamheter inför agila arbetsmetoder och hur dessa arbetsmetoder fungerar i praktiken. Undersökningen baseras på datainsamling i form av djupintervjuer samt vetenskapliga artiklar och de framtagna teoretiska ramverken. Studien innehåller även en tydlig koppling till IT-baserade arbetssystem inom verksamheter, vilket är den viktigaste förutsättningen för verksamheter i dagens samhälle. Studien bidrar med ett resultat där anställda upplever olika förändringar i utförandet av arbetet genom att verksamheten inför agila arbetsmetoder. / One of the primary purposes of an organization is to adapt to its environment in order to deliver the demanded product or service. Consequently, organizations find the need to adapt their internal processes to increase competitiveness and find solutions to problems arising from market changes. The concept of agility emerged in the early 2000s in conjunction with the technological boom and aims to organize and structure work methods within organizations. To delve deeper into this phenomenon, this essay explores how agile organizations adopt agile work methods and how these methods function in practice. The research is based on data collection through in-depth interviews and scientific articles, within a theoretical framework. The study also includes a clear connection to information systems within the organization, which are crucial prerequisites for businesses in today's society and organization. The study contributes with a result where employees experience different changes in the performance of the work through the introduction of agile working methods.

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors and confusion about the managerial roles. There was also a lack of communication, cooperation and synchronizations between teams. / I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.