Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring. Tillit uppfattas av informanterna främjas av förståelse, empati, äkthet, förtroendefull relation och kontroll. Informanterna uppfattar att upplevelsen hopp hos patienten främjas genom delaktighet, ärlighet, information och behandling av livshotande tillstånd. Slutsats: De faktorer som upplevs främja trygghet, tillit och hopp kan identifieras som både sjuksköterskans förhållningssätt och dennes aktiva åtgärder. Resultatet indikerar att enskilda strategier uppfattas främja flera vitala behov samtidigt och kan därmed förstås som bundna till varandra. Klinisk betydelse: Denna studie kan ha betydelse för sjuksköterskor som ämnar främja patienters upplevelser av trygghet, tillit och hopp. Studiens erfarenhetsredovisning kan inspirera och stödja andra sjuksköterskor i deras arbete inom vården. / Background: Nurses have historically cared for individuals injured in combat. One field of operations for nurses today is to participate in missions abroad where they may care for individuals injured in combat. To be injured in combat might be perceived as a traumatic event which challenges an individual's experience of comfort, trust and hope. Nursing literature emphasizes the importance of nurses’ ability to support a patient’s experience of comfort, trust and hope. Purpose: To describe how nurses perceive that they support a patient's experience of comfort, trust and hope during emergency care of injury in combat. Method: An empirical study with a qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews and was processed using a qualitative content analysis. Results: The perception of comfort is perceived by the informants as supported by pain management, information, security, knowledge, experience, a structured course of action, calm, presence and physical contact. The perception of the informants is that trust is supported by understanding, empathy, authenticity, trusting relationship and control. Hope is perceived as supported by participation, honesty, information, and treatment of life-threatening conditions. Conclusion: Factors perceived to support comfort, trust and hope can be identified as the nurse´s approach and active measures. The result indicates that single actions are perceived supporting several vital needs simultaneously and can be understood as interlinked. Clinical significance: This study may be relevant to nurses who aim to support patients' experiences of comfort, trust and hope. This description of the lived experiences can inspire and support other nurses in health care.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvård ställs ofta inför akuta situationer. Simuleringsövningar har länge använts i vårdundervisning och beskrivs som en möjlighet att lyfta kompetens och erfarenhet av akuta omhändertaganden för att passa kraven i vården. Det finns olika typer av simuleringar med varierande teknologi samt simuleringar med skådespelade patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av simuleringsövningar av akuta omhändertaganden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Analys utfördes med hjälp av dataanalys för litteraturstudier beskriven av Popenoe et al.. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var ”simuleringar utgör en miljö som kan underlätta lärande och väcker tankar och känslor” och ”simuleringar ger värdefull kunskap som kan användas i vården”.  Konklusion: Det är viktigt hur simuleringarna utformas för att deltagarna ska kunna tillgodose sig bestående kunskap på bästa sätt. Möjlighet till upprepade övningar kan utveckla och bibehålla förmågor som leder till säkrare vård och ett effektivare arbete. / Background: Health care personnel are often faced with emergency situations. Simulations have been used as tools to increase skill, competence and confidence for health care workers in these situations. There are different types of simulation tools available with varying degrees of technical fidelity. Some simulations use human patient actors.  Aim: The aim of this literature study was to describe the experience of health care personnel who have undertaken hospital-based emergency simulation scenarios. Methods: A qualitative literature study based on nine articles. A search of literature using the electronic databases PubMed and Cinahl was conducted. The articles were analysed using the data analysis in general literature reviews by Popenoe et al.. Results: Results are presented in two categories and eight sub categories. The categories were “simulations provide an atmosphere that facilitates learning and evoke thoughts and feelings” and “simulations give valuable knowledge that could be used in health care”.   Conclusion: The design of the simulations is important to facilitate lasting knowledge. The possibility to repeat training can develop and sustain abilities for safe health care and efficient work.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.En akut situation definieras som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelningen med hotande eller manifest svikt i vitala organfunktioner. Tiden är en viktig faktor i behandlingen av dessa patienter och den initiala kliniska behandlingen är nyckeln i omhändertagandet. Avgörande för om patienten ska överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. För att kunna identifiera nya utvecklingsmöjligheter i akut omhändertagande var det av intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever situationen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning. Tre djupintervjuer gjordes. I vårt resultat fann vi tre kategorier: upplevelser av kaos, upplevelser av att vara en del av ett team och upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är en strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet. Det är också inom dessa områden vi tror utvecklingsmöjligheterna finns, till exempel genom simulationsövningar med ett standardiserat omhändertagande.Nyckelord: akut omhändertagande, deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, teamwork. / Larsson, M & Marsch, M . Critical care nurse´s lived experiences of emergency treatment. A phenomenological approach. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health & Society, Department of Nursing, 2010.An emergency situation is defined as an unexpected admission of a patient to the intensive care unit with threatened or manifest failure of vital organ functions. Time is an important factor in the treatment of these patients and the initial clinical treatment is the key in the emergency care. The ability to make quick decisions and to act is decisive for the patient to survive, avoid harm or get seriously injured. To be able to identify new development of emergency treatment it was of interest to take part of critical care nurses lived experiences. The aim of this study was to describe critical care nurses lived experiences of emergency treatment in an intensive care unit. Three depth interviews were performed. The main outcome of the study resulted in three categories: experience of chaos, experience to be a part of a team and experience of feeling secure in the nursing profession. Emergency treatment is a teamwork and our findings illustrates that important parts of the work is a structured working order, cooperation and experience. It is in these areas we think development are possible, for example thru simulation exercises with a standardized concept of treatment. Keywords: critical care nurses lived experiences, descriptive phenomenological human science method, emergency treatment, teamwork

Bakgrund:Befolkningen blir allt äldre och kräver en mer komplex vård, vilket gör att framtidens sjukvård måste kunna interagera med andra verksamheter. Intensivvårdssjuksköterskan och sjuksköterskan på akutmottagning har ett nära samarbete vid det akuta omhändertagandet av allvarligt sjuka patienter. Ett multiprofessionellt team i omhändertagandet ger snabbare diagnos ochhandläggning på akutmottagningen, vilket förkortar tiden till rätt vårdinstans. Professionerna i teamet kompletterar varandra, ökar patientsäkerheten och möjliggör personcentrerad vård. Ökad kunskap hos vårdpersonalen kring patientens upplevelse av det akuta omhändertagandet på akutmottagningen är väsentligt för att kunna förbättra vården för patienten i det initiala skedet, men fokus bör även riktas mot sjuksköterskors erfarenheter av akut omhändertagande för att identifiera riskfaktorer som kan påverka patienten negativt. Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av akut omhändertagande av patienter med trauma och patienter med svår sepsis eller septisk chock.Metod: Metoden i studien utgick från en kvalitativ, induktiv ansats där 14 intervjuer genomfördes, varav sju var sjuksköterskor på akutmottagning och sju var intensivvårdssjuksköterskor på intensivvårdsavdelning. Samtliga intervjuer analyserades utifrån en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: Analaysprocessen resulterade i fem olika kategorier: ‘Kommunikation är A och O’, ‘Vikten av att veta sin roll’, ‘Arbete över gränserna’, ‘Att arbeta utifrån en tydlig struktur’ och ‘Vård på olika villkor’. Slutsats: Det finns en otydlig struktur i det akuta omhändertagandet av patienter med svår sepsis eller septisk chock, som var en följd av otydliga roller och bristfällig kommunikation i omhändertagandet. Det framträder fördelar med att införa tydliga riktlinjer i det akuta omhändertagandet av patientgruppen med svår sepsis eller septisk chock, förslagsvis genom checklistor eller någon form av medicinskt larm i likhet med traumalarm, och där ett multiprofessionellt team samverkar kring patienten. / Background: The population is aging and requires more complex healthcare. This means that in the future, interaction with other healthcare departments is essential. Such interaction would lead to increased demand on the ability to cooperate among healthcare personnel. The intensivecare nurse and the nurse in the emergency department have a close cooperation when managing the acute severely ill patient. A multiprofessional team gives a faster diagnosis and management in the emergency department, which shortens the time to the final instance of care. The members of the team complement each other, increasing patient safety and enabling person-centered care. Increased knowledge with the nursing staff on the acute management in emergency department is essential to be able to enhance the care for the patient in the initial stage, but focus should also be at the nurse’s experience of the acute management to identify risk factors that could pose a negative influence on the patient.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experience of acute management of patients with trauma and patients with severe sepsis or septic shock.Method: The method used was a qualitative, inductive approach where 14 interviews were conducted, seven with nurses from the emergency department and seven intensive care nurses from the intensive care department. The interviews were analysed using a qualitative, manifest content analysis.Result:The analyzation process resulted in five different categories: ‘Communication is A&O’, ‘The importance of knowing one’s role’, ‘Work over the borders’, ‘Working from a clear structure’ and ‘Care on different terms’. Conclusion: There is an unclear structure in the emergency care of patients with severe sepsis or septic shock, which was a result of unclear roles and inadequate communication in the care. It appears to be advantageous to introduce clear guidelines in the emergency care of the patient group with severe sepsis or septic shock, suggestively by checklists or some medical alert like a trauma alarm, and where a multi-professional team interacts around the patient.

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap.  Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför. / Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas.  Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

Bakgrund: Det akuta omhändertagandet av barn inom akutsjukvården baseras på en systematisk genomgång av anamnes, symtom och vitalparametrar. Det uppstår möte mellan barnet, föräldrar och vårdpersonal, en situation som kan ha uppstått utan förvarning och livet förändras plötsligt för hela familjen. Barnet är i en utsatt position i vården och föräldrarna spelar en väsentlig roll. Motiv: Det finns brister vid inkluderandet av föräldrar som skapar hinder i det akuta omhändertagandet. Denna studie blir betydelsefull för att få en vägledning i hur sjuksköterskor kan utveckla sitt arbets- och förhållningssätt för att öka tryggheten hos föräldrarna, som leder till att omhändertagandet av barnet optimeras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att inkludera föräldrar i det akuta omhändertagandet av ett skadat/sjukt barn. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning för barn 0-18 år. Insamlat forskningsmaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: “Att skapa en relation mellan sjuksköterska och familjen”, “Att se föräldrarna som en resurs i det akuta omhändertagandet”, “Att uppleva utmaningar i mötet med familjen”. Konklusion: Föräldrarna ses som en resurs i vårdmötet, men detta är någonting som bör bedömas individuellt i vilken utsträckning medverkan av föräldrar är möjlig i omvårdnaden av barnet. En tydlig kommunikation med föräldrar lägger grunden för trygghet och samarbete i omhändertagandet, medan brister i struktur kring omhändertagande av familjen leder till oklara roller mellan föräldrar och sjuksköterskan som kan försvåra bedömning och behandling av barnet. En avvägning bör göras mellan barnets rätt till inflytande över sin egna vård, samt inkluderandet av föräldrarna. Det är en komplex utmaning för sjuksköterskan inom pediatrisk akutsjukvård, men av stor betydelse att fortsätta utveckla för framtiden, i syfte att främja en hel familjs hälsa. / Background: Emergency care of children is based on a systematic review of anamnesis, symptoms and vital signs. A meeting occurs between the child, parents and healthcare professionals, a situation that may have arisen without warning and suddenly life changing for the family. The child is in an exposed position in the emergency care, where the parents have an essential role. Motive: There are shortcomings in inclusion of parents that create barriers in the emergency care. This study will be important for guidance in how to develop nurses' approach and work towards families that will increase their feeling of safety and optimized care of the child. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of including parents in the emergency care of an injured/sick child. Methods: Eight individual semi-structured interviews were conducted, with nurses working at a pediatric emergency care department, for children between 0-18 years. The collected research material was analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: "To create a relationship between nurse and family", "To see the parents as a resource in the emergency care", "To experience challenges in meeting the family". Conclusion: Parents are seen as a resource in the meeting of care, but it should be assessed individually to what extent it's possible for parents to be included in emergency care of the child. Clear communication with parents is fundamental for feeling of safety and cooperation, while lack of structure leads to unclear roles between parents and nurses, which may complicate assessment and treatment of the child. There should be a balance between the child's right to influence his/her own care and including parents. It's a complex challenge for nurses but important to continue developing in order to promote health of the whole family.

Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.