The aim of this research paper was to examine and understand how Russia contributed to be exacerbating the situation in Syria, leading it from peaceful protests demanding freedom, justice, and a better social and economic life, to a devastating civil war that took and displaced the lives of millions around the world. It seeks to answer why Russia chose to militarily engage in the conflict that began on March 15, 2011. The thesis explores Russian´s methodology in exerting influence and navigating global power structures becomes apparent. The theoretical framework includes realism to analyze Russian´s intentions, with elements of self-interest, balance of power, and security dilemma. Additionally, social constructivism is used to illustrate how identities and norms influenced the course of events.    In conclusion, the thesis determines that Russia viewed the crisis as an opportunity to benefit its own interests and increase its power. There are many other significant geopolitical actors, including the USA, China, Turkey, and Iran, that have a history of utilizing international crises to advance their own strategic goals. Despite the actions of these countries, the focus remains on Russia.

No description available.

The innovation race, with ever-shortening product lifecycles and esca­lating innovation costs, has made alliances for innovation a central competitive strategy at many firms. Alliances provide access to a broader pool of knowledge that would be difficult to develop inside the firm, as well as a way of sharing risks. However, many innovation-based alliances fail. The literature argues that one important reason for this is the tension created by the contradictory recommendations of alliance management, whereby fixed contracts are stressed, and the recommendations for the innovation management of flexible and adaptable structures in order to support the innovation process. This thesis addresses the tension between the contractual logic of alliances and the dynamics of innovation by studying how different alliance structures, e.g. structures for coordination and communication, and innovation structures, e.g. modularity, can interact when shaping the innovation process. Based on in-depth studies of the innovation process in nine innovation-based alliances, the main contribution made by this thesis is a process model for managing innovation-based alliances. A central conclusion is that the structure of the alliance and the design of the innovation have to be adapted to each another in order to enable progress during the innovation process. The process model for innovation-based alliances consists of three phases; exploration, alignment, and commercialization. Important challenges during each phase are identified and different ways of managing these challenges are suggested. Although there is no shortcut to a successful innovation-based alliance, many difficulties can be avoided if management forms and subsequently adapts various alliance structures, in addition to the internal and external design of the innovation, so that the alliance and innovation become aligned. This alignment requires management to approach the alliance and innovation processes as one coalesced process whose character depends on the variety of the innovation. / Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2005

No description available.

Since the end of the Cold War, NATO has been forced to redefine its purpose in order to survive the end of the Soviet Union while the EU has developed its own defense policy. With the presumption that ideas change as a response to external factors, the aim of this study is to investigate if and how the ideas behind the security policies of NATO and the EU has changed since the beginning of the 90’s. The study uses the methodics of an idea analysis with the help of liberal and realistic ideal types to analyse the Maastricht Treaty, the Amsterdam Treaty, the Lisbon Treaty as well as NATO’s Security Concepts from 1991, 1999 and 2010. The study makes the conclusion that NATO to some extent today has a more realistic view on the world than after the end of the Cold War, at the same time as showing a greater will to promote Euro-Atlantic security and introducing more European democracies into the organisation. The EU has introduced more realistic policies which has developed the organisation towards looking more like a military alliance. Today, NATO and the EU do not only have political connections but they also share many of the same ideas.

Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag.   Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker.      Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.

The online media industry has undergone changes during the last decades. Driven by technology advancements, there has been an increasing number of actors that can enhance the value of service in the media industry. The fast changing environment calls for a dynamic lens when analyzing strategic alliances forming between actors in the industry, thus this study uses a Business Ecosystem perspective to analyze how alliances should be formed to enable competitive advantage. A xase study was performed on a world leading provider of broadcast and media services to analyze how the dynamic setting affects suitable strategic alliance forms, using a partner selection framework to identify possible alliances. The results showed most potential within alliance forms of lower intergration, such as Franchise, Licensing Agreement or  Arms-Lenght Market relation. Hurdels for the higher forms of integration were identified as mostly caused by requirements of low investments and implementation times in the fast moving dynamic environment.  Identified future work is presented as performing a similar study where these hurdels are nonexistent to further analyze which alliance forms are applicable in a dynamic industry.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken i skenet av ett allt mer spänt omvärldsläge. Vi vill undersöka de bakomliggande faktorerna till den svenska alliansfria hållningen i perioden 2008-2017, där Sverige ingår militära samarbeten och gör tydliga solidaritetsförklaringar men samtidigt stint håller fast vid alliansfriheten. Vilket ger två forskningsfrågor. Hur har svensk syn på militära samarbeten och allianser i utrikes- och säkerhetspolitiken utvecklats i perioden 2008-2017? och Hur förklaras å ena sidan Sveriges officiella och strikta militära alliansfrihet samt å andra sidan Sveriges ökade militära samarbeten? För att finna svar på forskningsfrågorna har vi genomfört en enfallsstudie där fallet utgörs av allianspolitik och analysenheten är Sverige. Undersökning är gjord i två steg med beskrivande analys av det empiriska underlaget och en förklarande analys som är hypotesprövande. De hypoteser som prövas är två realistiska hypoteser ur teorier kring makt- och hotbalansering samt en socialpsykologisk hypotes ur teori kring perceptioner. Undersökningsmaterielat är avgränsat till utrikesdeklarationer samt debattartiklar, tal, uttalanden och pressmedelande från sittande regerings stats- utrikes- och försvarsminister i perioden 2008-2017. I undersökningen har vi kommit fram till att farhågan att tappa sin handlingsfrihet och sin oberoende röst i världen gör att Sverige gärna ingår militära samarbeten, men fortsätter kalla sig alliansfria. / The purpose of this essay is to analyze the Swedish foreign and security policy in the light of an increasingly tense regional situation. We want to analyze the underlying factors for the Swedish alliance-free stance in the period 2008-2017, where Sweden is part of military cooperation and makes clear statements of solidarity, while at the same time maintaining the freedom of alliance. Which gives two research questions. How has Swedish view of military cooperation and alliances in foreign and security policy developed in the period 2008-2017? and How is Sweden's official and strict military alliance freedom and Sweden's increased military cooperation, on the one hand, explained? To answer the research questions we have conducted a single case study where the case is alliance policy and the analysis unit is Sweden. Analysis is divided in two steps with descriptive analysis of the empirical basis and an explanatory analysis that is hypothesis testing. The hypotheses being tested are two realistic hypotheses from theories of power and threat balancing, as well as a social psychological hypothesis from the theory of perceptions. Investigation material is limited to foreign declarations, as well as debate articles, speeches, statements and press releases from the seat minister of state, foreign affairs and defense in the period 2008-2017.In the study we have come to the conclusion that daring to lose its freedom of action and its independent voice in the world makes Sweden happy to join military cooperation, but continues to call itself alliance free.

Water has been classified as an increasingly stress resource, according to the last World Water Development Report. Concerns about clean drinking water and water sanitation are also focal points of the Sustainable Development Goals (SDGs). Moreover, small and medium-sized enterprises (SME), as well as start-ups, are interested in water management innovation and reaching countries with difficult access. This project is motivated by a desire to identify and classify the challenges of reaching water-stressed regions or people living at the bottom of the pyramid (BOP) that are facing water scarcity as well as the aim to recognize approaches of how partnerships - strategic alliances, joint ventures, co-opetition, and buyer-supplier relationship - address some of those challenges. The importance of partnerships, their specific motives, and the assets and activities interchanged in each experience, have been examined through different interviews. By focusing attention on the relation between challenges, partnerships, and business model levels, this paper suggests that partnerships are essential to reach emerging markets, but not all of them are valuable at the earlier stages of a start-up. In addition, according to the challenges that are expected to address, a particular type of partnership should be established, which implies different adaptations in the business model. Therefore, the contribution of this study is to provide orientation to small companies on how to use partnerships based on the challenges to overcome reaching regions with water scarcity. / Vatten har klassificerats som en resurs som allt mer drabbas av vattenstress enligt senaste rapporten från World Water Development. Bekymmer om rent dricksvatten och vattenrening hamnar i fokus i de Globala målen för hållbar utveckling (SDG). Dessutom fokuserar små till medelstora företag och startups är intresserade av innovation inom vatten management och att nå länder där tillgång till vatten är svår. Detta projekt motiveras av en vilja att identifiera och klassificera utmaningarna av att nå vattenstressade regioner och människorna som lever i botten av pyramiden (BOP) som drabbas av vattenbrist och att hitta de metoder som med samarbetspartners, strategiska samarbeten, samriskföretag och leverantörssamarbeten kan hjälpa med dessa utmaningar. Betydelsen av samarbeten, deras specifika mål och tillgångar och aktiviteter som spridits i form av utbyte för varje händelse har examinerats genom olika intervjuer. Genom att fokusera på sammanhanget mellan utmaningarna, samarbeten och olika nivåer av affärsmodeller föreslår denna studie att samarbeten är grundläggande för att kunna nå utvecklingsområden, men inte alla är viktiga i de tidigare skeden i en startup. Dessutom enligt de utmaningar som uppkommer, en speciell typ av samarbete ska etableras som innebär olika anpassningar av affärsmodellen. Därför bidrar denna studie till att ge små företag riktlinjer på hur man använder sammarbetspartnerskap baserat på utmaningarna för att nå de regioner som har vattenbrist.