<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.</p><p> </p><p>Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.</p><p> </p><p><strong>Ämnesord</strong>: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll</p>

Abstract Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.   Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.   Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

Kommunikationen fungerar som en grundläggande faktor för att sociala samspel ska utvecklas och relationer skapas. Relationen är en viktig och grundläggande förutsättning för att kunna främja och stötta barn i deras kommunikation. Relationen är dock beroende av tillit och förtroende för att den ska kunna ge barnen trygghet vilket är nödvändigt för att barnen ska våga uttrycka sig och kommunicera i sociala samspel. Denna studie är gjord ur ett relationellt perspektiv och utifrån en hermeneutisk tematiserad analys. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för de utmaningar och förutsättningar pedagoger upplever med att använda alternativa kommunikationsformer för att stötta barn i behov av kommunikativt stöd, samt deras tankar kring relationens betydelse för kommunikationen. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med  förskollärare  och barnskötare vid tre olika svenska kommuner. Våra informanter är utvalda i egenskap av att de använder alternativa kommunikationsformer kontinuerligt i sitt arbete. Resultatet visar på att pedagoger upplever relationen, tid, material och förstående, samspelta kollegor som grundläggande förutsättningar för att kunna stötta barn i kommunikation. Slutsatser  som dragits grundade på pedagogernas utsagor är att miljön där barnen vistas samt trygga relationer är avgörande för att kunna möjliggöra att varje barn får sitt stöd utifrån sina  behov och sina individuella förutsättningar. / <p>2020-06-08</p>

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Syftet med vår uppsats är att få en djupare inblick i hur pedagoger beskriver arbetet med språkutveckling och hur de kan stötta barnens språkutveckling. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer för att få undersöka vad förskollärarna gör för att hjälpa barnen att utveckla sitt språk. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys för att undersöka mönster och skapa teman. För att hitta likheterna i svaren använde vi våra begreppsliga glasögon hämtade från den sociokulturella teorin. Det vi kom fram till var att högläsning till stor del används med språkutveckling som syfte, samt användandet av bildstöd och alternativ kommunikation. Något som dock genomsyrade allas svar var hur viktigt de tycker språkutveckling är i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 240319.</p>

<p>Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation. Studien är av kvalitativ karaktär och vi intervjuade sex informanter på tre skilda förskolor vars arbetsätt gällande alternativ kommunikation skiljde sig åt. Resultatet visade att förskollärarna hade en relativt klar bild gällande vad alternativ kommunikation innebär för dem. Deras syften skiljde sig dock åt då barnen hade skilda behov och därav även verksamheternas olika pedagogiska inriktningar. Informanterna uppfattade alternativ kommunikation som en viktig del i framtiden vilket kommer att utvecklas då de menar att det är något som gynnar alla barn.</p>

Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation. Studien är av kvalitativ karaktär och vi intervjuade sex informanter på tre skilda förskolor vars arbetsätt gällande alternativ kommunikation skiljde sig åt. Resultatet visade att förskollärarna hade en relativt klar bild gällande vad alternativ kommunikation innebär för dem. Deras syften skiljde sig dock åt då barnen hade skilda behov och därav även verksamheternas olika pedagogiska inriktningar. Informanterna uppfattade alternativ kommunikation som en viktig del i framtiden vilket kommer att utvecklas då de menar att det är något som gynnar alla barn.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers perspektiv på TAKK i relation till barns tidiga språkutveckling då vi upplever att det saknas tillräckligt med forskning kring ämnet. Våra frågeställningar inriktar sig på att ta reda på hur TAKK används i förskolan, om det finns något samband mellan användning av TAKK och barns tidiga språkutveckling samt om pedagoger i förskolan ser möjligheter i att främja barns tidiga språkutveckling med stöd av TAKK Vår teoretiska utgångspunkt tas utifrån den sociokulturella teorin och VYgotskijs utvecklingsteori vilken riktar sig mot språkets betydelse för utveckling och lärande därav finner vi relevans till vår studie. Studien genomfördes med stöd av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkäter.  Resultatet visar att merparten av pedagogerna som deltog i studien har liknande åsikter kring användning av TAKK och hur det kan relatera till barns tidiga språkutveckling. Ett annat resultat visar att TAKK används till stor del för att stötta kommunikationen vilket även kan leda till att barns språkutveckling främjas. Det framkommer även att utifrån pedagogernas upplevelser lär barnen utifrån sociala interaktioner med både vuxna och andra barn. Pedagogerna anser att användning av TAKK bör introduceras redan hos yngre barn för att det ska vara betydelsefullt för barns kommunikation och språkutveckling.

Studien berör området kommunikation i särskolan, hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhan i särkolemiljö. Denna studie syftade till att öka kunskapen och undersöka hur arbetet med Alternativ och Kompleterand Kommuniktion (AKK) fungerar i särskolan. Fokus har letat på att beskriva förutsättningar för olika yrkesprofessioner och deras syn på kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan. Det finns behov av utforskande av AKK då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn inom ämnet tycks vara begränsat. Studien är kvalitativ och basers på intrervjuer med rektorer, speciallärar och assistenter. Dessa kom att ofatta olika yrkeskatergorier som arbetar i särskolan och mer individer med intellektuell funktionsnedsättning. Data analyseras med stöd av systemterori och aktivitetsterori. I data analysen framkom fyra olika teman AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinider. Resultatet av studien har visat på vikten av kunskap inom området AKK. Individens behov av stöd i klassrummet och delaktighet. Rektorns roll som stöd i yrkesprofessionerna för att öka dess kunskap om AKK. De olika kommunikationshjälpmedel som används och vikten av kunkskap för att använda dem på rätt sätt. Både för individen och yrkesprofessionerna. I studien framkom ett relationellt perspektiv på arbetet inom AKK. Det framkom också att den fysiska lärmiljön och lärarens kunskap har stor betydelse för individer med kommuniktionsproblematik. Tilgången till stöd i sin skolgång påverkar individens kunskpsutveckling och sociala samspel. Kunskap om AKK behövs på alla nivåer men främst på samhälls-och organisationsnivå. Studien visar på att förutsättningar av politiker, chefer och rektorer så att dessa individer får det stöd och bemötande de har rätt till.