• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 118
  • 30
  • Tagged with
  • 148
  • 148
  • 69
  • 52
  • 48
  • 34
  • 26
  • 25
  • 25
  • 24
  • 23
  • 23
  • 21
  • 21
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Aktivera mig, jag har Alzheimers sjukdom! : - En litteraturstudie

Samuelsson, Caroline, Henrixon, Jonatan January 2014 (has links)
Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier. Urval skedde i tre olika steg efter databassökningarna, 39 studier granskades i de tre urvalen och tio studier inkluderades sedan i litteraturstudien. Resultat: presenteras i sex olika teman; förbättrad gångförmåga där individen gick stabilare och säkrare. Förbättrat humör där individen blev gladare och förbättrad kognitiv förmåga. Förbättrad aktivitet i dagliga livet individen klarade av att utföra dagliga saker såsom borsta tänderna och kamma håret samt fick förbättrad sömn individerna sov längre och var mindre oroliga under den vakna tiden. Negativa effekter av träning kunde uppstå där smärta och obehag uppstod som gjorde att individer valde att avstå från träningen. Slutsats: Fysisk aktivitet har en positiv påverkan för individer med Alzheimers sjukdom.
22

Magnetic resonance imaging in dementia : a study of brain white matter changes /

Bronge, Lena, January 2001 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 5 uppsatser.
23

Apolipoprotein E and Alzheimer's diseases : signals and effects /

Cedazo-Minguez, Ángel, January 2002 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.
24

Närståendes känslor av att leva med en person med Alzheimers sjukdom

Camilla, Andersson, Martina, Berglund January 2017 (has links)
No description available.
25

Leva med Alzheimer : Närståendes erfarenheter av att leva med en partner som insjuknat i Alzheimers sjukdom

Jonsson, Emelie, Johansson, Elin January 2021 (has links)
Bakgrund: Idag lever 100 000 personer med diagnosen Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den sjuka utan också den närstående. Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta med inriktning mot familjefokuserad omvårdnad då detta kan ge ökad förståelse som kan bidra till att det blir lättare att tillmötesgå de närståendes behov.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en partner som insjuknat i Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden utgick från en systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och användes i resultatet.  Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Närståendes erfarenheter av stöd, känslan av att bli begränsad, fysisk och psykisk påverkan på livet samt en förändrad kärleksrelation. Resultatet visar att närstående hade positiva och negativa erfarenheter av att leva tillsammans med samt vårda sin partner som insjuknat i Alzheimers sjukdom.  Slutsats: Både patienten och den närstående påverkas av Alzheimers sjukdom. Därför är det som sjuksköterska viktigt att förstå den närståendes situation för att kunna stödja denne i den nya tillvaron med nya utmaningar som personen ställs inför.
26

Närståendes upplevelse av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt / Relatives experiences of caring for a family member with Alzheimers disease.

Widmark, Maja, Sindradottir, Elma January 2023 (has links)
Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående. / Background: Alzheimer's disease is the most common form of dementia, with the number of people affected increasing rapidly. Close relatives have an important role in caring for their sick family member, due to the reduced ability to care for themselves. Through a family-centred approach is the nurse able to provide support and knowledge to a person with AD and their relatives. Aim: To describe relatives' experiences of caring for a family member with Alzheimer's disease. Method: Structured literature review based on fifteen qualitative studies. The literature search was done in CINAHL. The articles were quality assessed with a template for qualitative studies. Results: The results show that relatives find it difficult to accept the disease which affected them negatively both psychologically, physically, socially and economically. Many relatives experienced a lack of support, knowledge and information to handle their new life situation. Relatives are worried about the future and not being able to give enough support. The support to the family had an important meaningful part to facilitate the situation. Conclusions: Relatives are in need of increased support and knowledge from healthcare. More researchis needed to find out what care can contribute to improve their new life situation. Relatives are negatively affected in many aspects; therefore, new strategies are needed to support both the relatives and their ill family member.
27

Ämneshantering hos flerspråkiga med Alzheimers sjukdom

Folkeryd, Sandra, Zetterlund, Nicole January 2013 (has links)
In previous studies there has been indications that multilingualism has a delaying effect of the onset of dementia and damage on cognitive abilities (Bialystok et al., 2007; De Bot & Makoni, 2005, s. 58). Cognitive abilities refers to memory, attention, language, abstract thinking and understandings among other things (Läkemedelsverket). Other studies have seen that individuals with Alzheimer's disease (Swedish abbreviation AS from here on) have difficulties with managing a conversation (Hyltenstam & Stroud 1989). This study aims to describe the topic treatment in bilingual individuals with AS and compare their different languages. The study also compares the multilingualism with monolinguals with respect to topic treatment. Through a qualitative analysis the ability to maintain and introduce topic in a conversation is researched. The study is a casestudy of four individuals with AS two of which were monolinguals with Swedish as their mother tongue and two were bilinguals with Swedish as their second language and finish as their first language. The language was examined through a semistructured interview based in discourse analysis with prepared questions as to ease the flow of the conversation. Narrative ability was also examined and a story was elicited in more formal settings with the help of a picture series from the research project COST Action IS0804. The narrative was compared with the interview to see if visual support improved the participants language. Results show that the multilinguals had a better result in their mother tongue than in Swedish. The multilingualism where on a comparable level with the monolinguals in their mother tongue. The multilinguals where on a slightly lower level in their Swedish compared to the monolinguals. The study showed that visual support might have improved the language of all the participants.
28

Statiners effekt på kognitiva funktioner och vid Alzheimers sjukdom; djur- och humanstudier

Zekarias, Mikaela January 2017 (has links)
Alzheimers sjukdom är en kronisk och obotlig neurodegenerativ sjukdom. Sjukdomen kommer smygandes och drabbar individer sent i livet. En av flera riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom är hyperkolesterolemi. Hyperkolesterolemi kan orsaka en ökad syntes av amyloid-β i hjärnan. Proteinet aggregeras, bildar plack och orsakar celldöd i hjärnan. Syftet med arbetet var att utvärdera om statiner har en effekt på försämrad kognition, en klinisk bild som ses hos patienter med Alzheimers sjukdom. Utvärderingen gjordes efter att vetenskapliga studier sammanställts. Studier har gjorts och görs än idag för att se om en hämmad kolesterolsyntes i hjärnan kan minska syntesen av amyloid-β och därmed reducera risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom är en komplicerad sjukdom med en oklar sjukdomsorsak och otydliga stadium innan diagnos. Detta försvårar utförandet av studier med ändamål för att utvärdera om statiner kan reducera risken för sjukdomen. Idag finns djur- och humanstudier som visar på olika resultat, både att statiner har en positiv effekt på nedsatt kognition och amyloid-β men även att statiner inte har en effekt på Alzheimers sjukdom.
29

Närståendes upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom

Mirzakhani, Effat January 2010 (has links)
<p>Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen. Närståendes upplevelser präglas även av ilska, sorg, ensamhet och stress samt skuldkänsla, men också av gemenskap och kärlek till den sjuke. I diskussionen framhålls att närstående till Alzheimerssjuka personer behöver stöd, hjälp och information om sjukdomen. För framtida studier föreslås hur man kan uppmuntra närstående till att söka olika sorters stöd.</p>
30

Upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom : ur make/makas perspektiv

Berggren, Jenny January 2010 (has links)
<p><strong>Bakgrund:</strong> Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. <strong>Metod:</strong> Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet sammanställdes i tre kategorier: <em>Sorg, en förändrad livssituation </em>och<em> ljuspunkter i vardagen. </em>Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt.<strong> Slutsats: </strong>Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.<strong></strong></p>

Page generated in 0.0436 seconds