<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv</p><p>undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande</p><p>arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som</p><p>arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp</p><p>av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur</p><p>lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att</p><p>bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares</p><p>grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande</p><p>temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.</p><p>Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är</p><p>positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En</p><p>oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas</p><p>på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig</p><p>inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika</p><p>grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av</p><p>informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan</p><p>väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet.</p><p>Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det</p><p>drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till</p><p>utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för</p><p>de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för</p><p>att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att</p><p>ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från</p><p>samhället.</p>

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur. Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet. Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från samhället.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Nedslagen har varit vinter-OS från Lake Placid 1980 och vinter-OS i Vancouver 2010, detta för att se ifall det skett en förändring i hur män och kvinnor skildrats över tid. I denna studie har en kvalitativ textanalys genomförts för att urskilja språkliga skillnader i hur manliga respektive kvinnliga längdskidåkare framställts i kvällstidningsartiklar. Genom att studera de utvalda artiklarna visar resultatet att kvinnliga skidåkare fortfarande marginaliseras samt trivialiseras genom journalisternas språkbruk. Kvinnliga längdskidåkare beskrivs i högre grad utifrån deras utseende och privatliv än vad de manliga idrottarna gör. Detta är förekommande både från Lake Placid 1980 och Vancouver 2010. Dock har kvinnor fått ökat utrymme i de två tidningarna och utvecklingen mot ökad jämställdhet på sportsidorna är på rätt väg.

Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2005. / Dateien in unterschiedlichen Formaten

Traditionella arbetsrelaterade stressorer har sedan drygt ett decennium kompletterats med ambivalens kring arbetsuppgifters färdigställande (”task completion ambiguity”) och ambivalens kring arbetsresultatets kvalitet (”task quality ambiguity”) som konstaterats ha samband med arbetstrivsel. Föreliggande enkätstudie syftade till att undersöka hur sambanden mellan dessa faktorer ser ut bland sångare. Utöver arbetstrivsel undersöktes också samband med upplevd press från andra och sig själv samt psykisk ohälsa, rösthälsa och fysisk hälsa. Totalt deltog 74 svenska operasångare. Sambandsanalyserna visade att arbetstrivsel inte förklaras av någon av studievariablerna. Ambivalens kring arbetsuppgifters färdigställande samvarierade bara med ambivalens kring arbetsresultatets kvalitet medan press och psykisk ohälsa samvarierade med alla studievariabler utom ambivalens kring arbetsuppgifters färdigställande. Resultaten avseende operasångare skiljer sig därmed från tidigare studier på andra yrkesgrupper vilket kan hänga samman med att sångare upplever andra faktorer som viktigare för sin trivsel och arbetsrelaterade hälsa.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.

<p>Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience. Ambivalence was measured with a scale consisting of seven statements that addressed thoughts and feelings about the donation. The participants in the study were donors at some of the seven infertility clinics in Sweden. The dropout rate for the sperm donors was 19 %. For the egg donors the dropout rate was 17 %.. The main result showed that the main motivation for donating oocytes or semen was helping childless couples. The significant differences between women’s and men’s motivations for donating oocytes or semen were that the women were keener to helping others, while the men to a higher extent wanted to do something important, spread their genes and find out about their own fertility. The oocyte and semen donors did not feel any particular ambivalence about the decision to donate, most of them did not find it difficult to make the decision, and they would have been disappointed if they had not been allowed to donate for some reason. The conclusions to be drawn from this study are that once the donors have decided to donate, they don’t feel any particular ambivalence about the donation, and women and men have different motivations to why they are donating, even if the main motivation is the same.</p> / <p>Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem världen över. Ett sätt att lösa problemet är att ta emot ägg eller spermier ifrån en donator. I Sverige har spermiedonation varit reglerat i lag sedan 1985 och äggdonation sedan 2003. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motiv kvinnor och män i Sverige har till att donera ägg respektive spermier, om de känner någon ambivalens till att donera, samt att jämföra om det är någon skillnad i motiv och ambivalens mellan kvinnor och män. Motiv mättes med åtta påståenden konstruerade utifrån tidigare resultat och klinisk erfarenhet. Ambivalens mättes med en skala som bestod av sju påståenden som behandlade tankar och känslor kring donationen, Deltagarna i studien var donatorer vid någon av de sju infertilitetscentra i Sverige. Bortfallet för spermiedonatorerna var 19 %. För äggdonatorerna var bortfallet 17 %. Huvudresultatet visade att det främsta motivet hos kvinnor och män till att donera ägg respektive spermier i Sverige var att hjälpa barnlösa par. De signifikanta skillnaderna mellan kvinnors och mäns motiv till att donera ägg respektive spermier var att kvinnor var mer måna om att hjälpa andra, medan männen i högre grad ville göra något betydelsefullt, sprida sina gener och få reda på hur det stod till med den egna fertiliteteten. Ägg- och spermiedonatorerna kände ingen större ambivalens inför beslutet om att donera, de flesta tyckte inte att beslutet var svårt att ta, och de skulle ha blivit besvikna om de inte fick donera av någon anledning. Slutsatser som har dragits är att när ägg- respektive spermiedonatorer väl har bestämt sig för att donera känner de ingen större ambivalens inför donationen, och män och kvinnor har skilda motiv till varför de donerar även om huvudmotivet är detsamma.</p>

Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience. Ambivalence was measured with a scale consisting of seven statements that addressed thoughts and feelings about the donation. The participants in the study were donors at some of the seven infertility clinics in Sweden. The dropout rate for the sperm donors was 19 %. For the egg donors the dropout rate was 17 %.. The main result showed that the main motivation for donating oocytes or semen was helping childless couples. The significant differences between women’s and men’s motivations for donating oocytes or semen were that the women were keener to helping others, while the men to a higher extent wanted to do something important, spread their genes and find out about their own fertility. The oocyte and semen donors did not feel any particular ambivalence about the decision to donate, most of them did not find it difficult to make the decision, and they would have been disappointed if they had not been allowed to donate for some reason. The conclusions to be drawn from this study are that once the donors have decided to donate, they don’t feel any particular ambivalence about the donation, and women and men have different motivations to why they are donating, even if the main motivation is the same. / Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem världen över. Ett sätt att lösa problemet är att ta emot ägg eller spermier ifrån en donator. I Sverige har spermiedonation varit reglerat i lag sedan 1985 och äggdonation sedan 2003. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motiv kvinnor och män i Sverige har till att donera ägg respektive spermier, om de känner någon ambivalens till att donera, samt att jämföra om det är någon skillnad i motiv och ambivalens mellan kvinnor och män. Motiv mättes med åtta påståenden konstruerade utifrån tidigare resultat och klinisk erfarenhet. Ambivalens mättes med en skala som bestod av sju påståenden som behandlade tankar och känslor kring donationen, Deltagarna i studien var donatorer vid någon av de sju infertilitetscentra i Sverige. Bortfallet för spermiedonatorerna var 19 %. För äggdonatorerna var bortfallet 17 %. Huvudresultatet visade att det främsta motivet hos kvinnor och män till att donera ägg respektive spermier i Sverige var att hjälpa barnlösa par. De signifikanta skillnaderna mellan kvinnors och mäns motiv till att donera ägg respektive spermier var att kvinnor var mer måna om att hjälpa andra, medan männen i högre grad ville göra något betydelsefullt, sprida sina gener och få reda på hur det stod till med den egna fertiliteteten. Ägg- och spermiedonatorerna kände ingen större ambivalens inför beslutet om att donera, de flesta tyckte inte att beslutet var svårt att ta, och de skulle ha blivit besvikna om de inte fick donera av någon anledning. Slutsatser som har dragits är att när ägg- respektive spermiedonatorer väl har bestämt sig för att donera känner de ingen större ambivalens inför donationen, och män och kvinnor har skilda motiv till varför de donerar även om huvudmotivet är detsamma.