Forskning visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever en ökad föräldrastress och ligger i riskzonen för att drabbas av utmattning och sjukskrivningar. För att minska den psykiska och fysiska belastning som föräldrar till barn med funktionsnedsättning riskerar uppleva ska kommuner aktivt erbjuda samt arbeta med informationsspridning av anhörigstöd. Syftet med anhörigstöd är att minska föräldrars psykiska och fysiska belastning. När föräldrar är i behov av anhörigstöd från samhället är det oftast anhörigkonsulenter som föräldrarna kommer i kontakt med. De är styrda av lagar och riktlinjer, men de har också ett handlingsutrymme som ger dem utrymme att ta egna beslut. Syftet med den här studien är att genom intervjuer granska detta handlingsutrymme genom att undersöka hur anhörigkonsulenter upplever möjligheterna till att ge individuellt anpassat anhörigstöd. Resultatet visar att otydliga riktlinjer gör att handlingsutrymmet blir svårt att tolka, vilket riskerar bidra till att anhörigkonsulenter utformar insatser efter eget tycke eller väljer att försumma de anhörigas behov genom att inte marknadsföra stödet. Studien visar att anhörigstödet är personberoende och beror på hur anhörigkonsulenter tolkar sitt handlingsutrymme.

Bakgrund: Syskon till personer med funktionsnedsättning är en anhöriggrupp som i forskning och andra sammanhang inte fått plats eller utrymme i samma utsträckning som andra anhöriggrupper. Barn och vuxna syskon tar ofta ett stort ansvar genom hela livsloppet, något som är en stor påverkansfaktor på syskonet som individ och innebär det finns ett behov av stöd. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det tillgängliga stödet som finns tillhanda för syskon till en person med funktionsnedsättning. Uppsatsen tar del av yrkesverksammas perspektiv och deras erfarenheter av vilka behov syskon i olika åldrar har. Metod: Empirin är inhämtad genom semi-strukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma i olika delar av landet. Intervjupersonerna arbetar eller har arbetat med stöd till syskon till personer med funktionsnedsättning. De instanser intervjupersonerna är eller har varit verksamma i är barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen, anhörigstöd och en som är verksam ideellt. Resultat: Resultatet visar hur behov, marknadsföring och kunskap om syskonperspektivet skiljer sig mellan olika åldrar. Syskon i tonårsåldern är en åldersgrupp som är svårfångad i fråga om utformningen av stödet. Det finns en brist på kunskap och förståelse bland vård- och omsorgspersonal för att möta syskon på ett adekvat sätt. Slutligen är barn- och ungdomshabiliteringen en instans som erbjuder syskongrupper i stora delar av landet. Däremot får vuxna syskon söka sig till erbjudet stöd och det finns en brist på marknadsföring av det stöd som finns.

Antalet anhörigvårdare i Sverige är många. För att de anhöriga ska orka vårda sina närstående 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan behöver det finnas ett stöd. De anhörigstöd som finns varierar från kommun till kommun. Ett anhörigstöd som har utarbetats för att underlätta insatsbehovet är COAT- Carers Outcome Agreement Tool som syftar till att kartlägga anhörigas behov, planera och följa upp anhörigstöd. COAT har en grund i partnerskapsmodellen och i modellen ses den anhörige som experten på situationen runt den närstående. De studier som är gjorda med anhöriga har mycket positiva resultat. Det är få studier gjorda utifrån personalperspektivet därför avsåg vi att undersöka deras individuella erfarenheter utav att använda COAT. Tio stycken kvalitativa intervjuer med personal är utförda i studien och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Fem kategorier trädde fram i analysen och presenteras i resultatet. I kategorierna beskriver vi det som personalen berättat i intervjuerna. Personalen är uteslutande positiva till instrumentet och de anser att det bör användas i större utsträckning. Diskussionen är formad utifrån våra forskningsfrågor och diskuteras med stöd av tidigare forskning. Vi diskuterar olika begrepp och relaterar dem ur personalens synvinkel gentemot den anhörige och dennes familj. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ”Det goda boendet.”</p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.</p><p>Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin</p>

<p>Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.</p><p>Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness.</p><p>Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.</p><p>Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter.</p><p>The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.</p>

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ”Det goda boendet.” Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades. Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes. Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness. Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis. Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter. The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd. Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation. Genom uppmärksamhet och professionell hjälp såsom samtal och stöd blir syskon bättre rustade att klara den situationen de befinner sig i. / The purpose of this essay is to examine whether if siblings of children with disabilities are affected psychosocially or not. The study is based on qualitative interviews, literature and reports relevant to the topic. Respondents have presented their views on how they think children are affected by growing up as siblings to children with disabilities in autism spectrum disorders. The result demonstrates that siblings, while growing up are being exposed to a more stress-related situation than their peers and are more neglected than children in general. The survey also found that siblings of children with a diagnosis within the autism spectrum may bring character traits such as greater empathy, maturity and responsibility. Gaining knowledge of their sibling's disability proves to be of great importance for how the children manage their lives. Through attention and professional assistance such as conversation and support the siblings are better equipped to cope with the situation, which they´re in.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anhöriga resonerar kring att deras (o)hälsa har förbättras eller inte vid medverkan i en kommuns anhöriggrupper. I bakgrunden presenteras bland annat tidigare forskning som visat att anhörigvårdare har en sämre upplevd hälsa än de som inte vårdar och att behovet av att ventilera sina känslor är stort. Vidare presenteras att vi lär oss genom kommunikation och samspel med andra människor. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer med anhörigvårdare som medverkat i en kommuns anhöriggrupper. Två intervjuer har gjorts på en kommuns anhörigcenter och en intervju har gjorts i en av informantens hem. Två av informanternas anhöriga har gått bort och en av informanternas anhöriga lever än. Resultatet visar att ett anhörigcenter är en viktig del i anhörigvårdarnas liv för att de ska må bra. De medverkandes psykiska hälsa har förbättrats och de har insett vikten av att ta hand om sig själva och inte bara den sjuka. Anhörigvårdarna värdesätter gemenskapen och personerna i grupperna högt och anser att det är tack vare dem som de orkar med vardagen.

No description available.