The aim of this thesis is to achieve a deeper understanding of how media portrays politicians and examine whether media is gender-biased. This is done by carrying out a case study within the Swedish context, which compares print media’s portrayal of the Moderate party’s former leader Anna Kinberg Batra with their current leader Ulf Kristersson. A quantitative content analysis is applied on 330 articles from four Swedish newspapers. By examining previous literature, a theoretical framework is constructed using theories on framing, the gender system as well as media’s treatment of female and male politicians which is later operationalized. In brief, the results of the study show there are differences in certain parts of media’s portrayal of Kinberg Batra and Kristersson, however they were not always as substantial and obvious as previous literature had indicated.

The investigation concerns a 1982 suit brought by Texas novelist Benjamin Capps and his publishers against the author and publisher of an historical novel, Sacajawea, alleging that the book contained approximately 145 instances of copyright infringement. Parallel-column exhibits of passages from the novel by Anna Lee Waldo and from Capps's writings illustrate the evidence submitted in court. The publishing history of the novel, brought out by Avon Books, is related, as well as the story of readers' discoveries of suspicious material and the ultimate litigation. A comparison is made of the original novel and a revised edition published in 1984. Using the Sacajawea case as a reference point, the study considers the state of ethics in the contemporary literary world.

This thesis is an analysis of the media attention concerning the artist Anna Odell and her artwork Okänd, kvinna 2009 – 349701. The main materials I have used come from newspapers and articles where critics discuss Odell´s artwork in the period 2009 to 2015. The theoretical and methodological framework is based on Arthur C. Danto, George Dickie and Howard Beckers understanding of the art world and how artwork and artist receive their status. Another theoretical tool I have used is a discourse theory of Mara Lee. Lee helped me to understand the language and the relations between power and institutions. My aim with this thesis has been to understand how Okänd, kvinna 2009 – 349701 achieved its value and its transformation from a bad to a good evaluation. Why did Odell, in the beginning, get blamed for using tax money, tricking people in to believing that she was mentally ill resulting to the attention of the police, but in the end became an appreciated artist for this very same action? Odell was criticized for her behavior and was accused of stepping over a line for using art in a questionable way. A discussion started about the question of what art is. And what the purpose of art in society is. A few years later, in 2015, Odell was called one of the most interesting artists in Sweden by art critics when they wrote about Okänd, kvinna 2009 – 349701. What changed in the eyes of the critics? What is artistic quality and how can we understand the transformation that Odell´s artwork underwent? My analysis shows that esthetic quality depends on the situation and in ethics and morality. At the beginning the critics compared Okänd, kvinna 2009 – 349701 and the profession of psychiatry and in that comparison the psychiatry profession is more important than art. People attributed more confidence to a doctor than to a student of art regarding the truth about what happened at the psychiatric institution of St: Göran´s on the 21th of January 2009.

Published in November 1877, Black Beauty is one of the most popular and enduring works of the nineteenth and twentieth centuries. The book, in which the eponymous narrator relates his life's story, sold well following its publication in England and in the United States; by 1985, sales were estimated at over forty million. While usually regarded as entertaining, Black Beauty has a strong crusading purpose: Anna Sewell herself said she wrote to improve the treatment of horses. This study springs from an intuitive notion. While reading the 1845 Narrative of the Life of Frederick Douglass, I could not shake a "curiously different sense of familiarity" that took me home to my well-worn copy of Black Beauty. The more I explored a relationship between Douglass's Narrative and Black Beauty, the more apparent it became that these two works were interrelated in ways that had yet to be explored in critical literature. Although comparisons between animals and slaves have long been made-slaves themselves recognized and used such comparisons-the relationship between animal autobiography and the slave narrative has only recently been recognized. In 1994 Moira Ferguson sketched several commonalities between the two genres. In 2003 Tess Cosslett made an explicit-if brief-comparison of the animal autobiography and the slave narrative, a comparison developed in depth in her 2006 study Talking Animals in British Children's Literature 1786-1914. This thesis investigates that relationship further. It begins by briefly reviewing generic criticism, moves to a consideration of the various genres into which critics have placed Black Beauty, and then examines the text as a slave narrative, focusing upon James Olney's 1985 discussion of the conventions of the slave narrative. Finally, it considers Elizabeth W. Bruss's study of autobiographical acts as a literary genre for additional areas that establish my original "sense of familiarity." In short, this thesis confirms Black Beauty's rhetorical, formal, thematic, and social power within the genre of the American antebellum slave narrative.

<p>Rapporten beskriver ett designprojekt, utfört som en del av examensarbetet på</p><p>15 HP, jag utfört som avgångsstudent på möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design.</p><p>Från Ronnie Runesson, produktutvecklare på IKEA of Sweden, fick jag ett uppdrag, ett reellt projekt att arbeta med. Projektet handlade om att ta fram ett koncept på en ny typ av arbetsmöbel för ungdomar i åldersgruppen 12 – 18 år.</p><p>Målet med projektet var att, förutom att leverera ett fungerande koncept till IKEA, sätta min designmetodik på prov med hjälp av ett konkret designprojekt samt att vid projektets slut analysera den.</p><p>Rapporten har en beskrivande karaktär där jag berättar om de olika etapper arbetet utförts efter: Etapp 1- Koncept- och instuderingsetapp, Etapp 2- Vidareutvecklingsetapp, Etapp 3- Konkretisering av produkt. Beskrivningen förljer en kronologisk ordning för att underlätta läsarens förståelse för designprocessens gång.</p><p>Rapporten illustreras av ett fyrtiotal bildfigurer som visar delar ur mitt skiss- och gestaltningsarbete.</p><p>Rapporten avslutas med en analys av projektet samt den designmetodik jag använt mig av.</p> / <p>This report describes a design project (within a graduation project worth 15 points) that I completed during my final year as a student in the furniture design program at the Carl Malmsten Centre for Wood Technology and Design.</p><p>I received a commission from Ronnie Runesson, product developer at IKEA of Sweden, to develop an actual project to work with. The project was about creating a concept for a new type of desk for adolescences between the ages of 12 and 18.</p><p>The aim of the project was to, apart from deliver a working concept to IKEA, try out my design methodology with the aid of a concrete design project and at the end of the project create an analysis of it.</p><p>The character of the report is descriptive and in it I describe the different phases I worked with: Phase 1- Concept and Research Phase, Phase 2- Further Development Phase,</p><p>Phase 3- Realisation of Product. To facilitate the reader’s understanding of the design process the description follows a chronological order.</p><p>The report contains some forty images, showing parts of my sketch work.</p><p>The report ends with an analysis of the project and the design methodology I used.</p>

<p>On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.</p>

<p>Utgångspunkten för uppsatsen är att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehåll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter är framförallt berättarinstans, berättelsens uppbyggnad, och det i två av texterna utryckliga temat förändring. De valda texterna är kortromanen <em>På Chesil Beach </em>av Ian McEwan (2007), novellen ”Döden i Damaskus” av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen <em>Berömmelse</em> av Daniel Kehlmann (2010).</p><p>Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap är valda med tanke på att en av texterna påstår något om berättarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berättelse är. De narratologiska verktygen faller sig därför naturliga. Den hermeneutiska metoden används i begränsad utsträckning för tolkningen av texterna. Resultatet av studien visar att texternas uppbyggnad<strong> </strong>i två av fallen tydligt medverkar till att gestalta texternas teman. Den vid första anblicken postmoderna texten <em>Berömmelse</em> – <em>Roman i nio historier</em> (2010) visar sig ha en mer sammanhängande struktur än som kanske märks vid en första snabb genomläsning. I samtliga tre texter är karaktärerna bärare av temat.</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas. Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats.

Klockan slår åtta och alla elever förväntas vara på plats i skolan, men hur de har tagit sig dit och vilket arbete som ligger bakom det är det få som har full insyn i. På skolor i centrala stadsdelar har majoriteten av barnen säkerligen tagit sig dit på cykel eller till fots medan landsbygdsskolornas elever i betydligt större utsträckning skjutsas till skolan med buss eller taxi. För eleverna som är beroende av skolskjuts har kommunerna ansvar för att det kan ske på ett kostnadsfritt, tryggt och säkert sätt. Säkerheten handlar dock inte enbart om tiden i bussen utan även om vägen till och från busshållsplatsen och den eventuella väntan vid hållplatsen. Att göra generella bedömningar av trafiksäkerheten för hållplatserna och anslutningarna är dock svårt eftersom en mängd faktorer påverkar hur säker eller osäker en viss vägtyp eller vägsträcka är att vistas på/vid. För att underlätta trafiksäkerhetsbedömningar har Trafikverket tagit fram en modell som ska fungera som stöd och möjliggöra konsekventa bedömningar av hållplatser och gånganslutningar på landsbygd. Modellen består av två separata delar, en objektiv och en subjektiv och efter förändringar i skollagen, år 2010, omarbetades modellen och resulterade i grunden för den modell som utvärderats och analyserats i det här examensarbetet. Norrköpings kommuns modell, som examensarbetet kretsar kring, är i stora drag en kopia av Trafikverkets modell men justeringar har gjorts i modellens båda delar mestadels på den subjektiva för att förtydliga vad som bör bedömas. För att ta reda på om justeringarna fått det resultat som Norrköpings kommun, uppdragsgivare i arbetet, önskat har syftet med examensarbetet varit att testa modellen och utvärdera utfallet av förändringarna. En pilotstudie genomfördes i Kolmården strax utanför Norrköping för att skapa underlag till utvärderingen och få en förståelse för modellens funktionalitet. Resultatet av pilotstudien blev bedömningar av trafiksäkerheten på 44 hållplatser och gånganslutningar där en klar majoritet visade sig vara godkända att vistas på för elever ur samtliga årskurser (förskoleklass till nian). Under utvärderingen och jämförelsen mellan Trafikverkets och Norrköpings modeller framkom att justeringarna som gjorts på den subjektiva delen verkligen åstadkommit det som önskats eftersom det tydligt specificerats vad som ska beaktas för respektive faktor i modellen. Vad som däremot inte fått det utfall som var tänkt är bland annat justeringarna på siktintervallen. Istället för att strama åt bedömningen har justeringarna gjort att acceptansen för kort sikt ökat och fler bedömningar får ett godkänt resultat i Norrköpings kommuns modell än i Trafikverkets modell. Rekommendationen på den punkten är därför att antingen återgå till intervallen som finns i ursprungsmodellen eller att höja gränsen istället för att åstadkomma en striktare syn på behovet av sikt. Utvärderingen resulterade även i rekommendationer kring ytterligare förändringar av modellen samt förslag på vilka hållplatser som skulle kunna få en förbättrad trafiksäkerhet tack vare uppsättning av hållplatsskyltar. Genom att presentera rekommendationerna för Norrköpings kommun hoppas vi att det ger nya idéer för utveckling av modellen och för det fortsatta arbetet med trafiksäker skolskjuts.

Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping. Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en bakgrundsstudie, litteraturstudie, simuleringsstudie och åtgärdsförslag. Bakgrundsstudien visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats. Litteraturstudien ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien. I simuleringsstudien har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN. Verifiering och kalibrering av modellen har utförts för att få modellen att efterlikna verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Därefter har önskade experiment utförts, ur vilka resultat och slutsatser har dragits. Avslutningsvis har olika åtgärdsförslag tagits fram och analyserats, i syfte att reducera trafiken i centrala Jönköping. Åtgärdsförslagen är enbart hämtade från fyrstegsprincipens första och andra steg. Resultatet av simuleringsarbetet visar att den största effekten av införandet av två extra körfält på Munksjöbron fås i dagsläget jämfört med i ett framtida scenario, år 2015. I det framtida scenariot blir Teater- och Museirondellen överbelastade av det ökade flödet till och från Atollen och det nya bostadsområdet Östra kajen. Problemet med överbelastningen åtgärdas inte genom de två extra körfälten på Munksjöbron, utan de kvarstår. Därför bör andra åtgärder övervägas i framtiden.