I denna studie ett förslag till validering av föräldraskattningsformuläret SCDI-III baserad på en genomförd pilotstudie. Studiens syfte är att undersöka hur väl föräldrars och förskolepedagogers skattning av deltagande barns språkförmåga med skattningsinstrumentet SCDI-III överensstämmer med resultaten av ett test som studieförfattarna utformade. Testmaterialet speglar direkt de frågor som ställs till vårdnadshavarna och förskolepedagoger i SCDI-III.  Tio barn i åldersgruppen 2;5–3;10 år med svenska som starkaste språk, tio vårdnadshavare och tio förskolepedagoger deltog i studien. Studieförfattarna utformade ett eget testmaterial som i så hög grad som möjligt speglar frågeställningarna i föräldraskattsformuläret SCDI-III. Bildbenämning användes för ordförrådsdelen och BUSS-sagan användes för bedömning av meningskomplexitet och meningsbyggnad. Testningen av sju av barnen utfördes i det digitala mötesrummet Zoom och tre barn testades delvis på förskolan. Vårdnadshavarna och förskolepedagogerna fyllde i föräldraskattningsformuläret SCDI-III, varefter resultaten jämfördes.   Resultatet visade generellt på en hög överensstämmelse mellan samtliga bedömargrupper. Det förelåg endast små skillnader mellan grupperna och dessa var förutom två ord (“förstå” och “dum”) inte statistiskt signifikanta.   Slutsatsen var att deltagande vårdnadshavare och förskolepedagoger kunde skatta barnens språkliga förmåga i hög utsträckning. Studiens resultat pekar därmed på att föräldraskattningen SCDI-III kan vara värdefull som kompletterande information gällande barnets språkliga förmåga. Förslag på hur en större valideringsstudie kan genomföras diskuteras. / In the present study, a suggestion is provided of how the parent report instrument, The Swedish Communicative Development Inventories (SCDI-III) can be validated. The suggestion is based on a conducted pilot study. The purpose of the study is to investigate how well parents and preschool teachers assessment of participating children’s language ability with the assessment instrument SCDI-III corresponds with the results of a test designed by the study authors. The test material directly reflects the questions asked to the guardians and preschool teachers in SCDI-III.  Ten children in the age group 2;5-3;10 years old with Swedish as their strongest language, ten guardians and ten preschool teachers participated in the study. The study authors designed a test material which as closely as possible mirrored the content in the questions asked in the parent report SCDI-III. Picture-naming was used for the vocabulary part and the BUS-story test was used for the assessment of sentence complexity and sentence construction. The screening of seven of the children was performed in the digital meeting room Zoom, and three children were partially tested at the preschool. The guardians and preschool teachers filled in the parent report SCDI-III, and the results were compared.   The results generally showed a high degree of agreement between all the assessment groups. There were only small differences between the groups and these, apart from two words ("understand" and "stupid") were not statistically significant.   The conclusion was that participating guardians and preschool teachers could estimate the children’s language ability to a great extent. The results of the study indicate that the parent report SCDI-III, can be valuable as supplementary information regarding the children’s language ability. Suggestions on how a larger validation study may be carried out are discussed.

Språkstörning innefattar större svårigheter att förstå och uttrycka sig på sitt eller sina modersmål jämfört med jämnåriga. Språkliga förmågor har stor betydelse i skolan både för måluppfyllelse och för socialt samspel. Skolan kan bli särskilt utmanade i de högre årskurserna när skolspråket, såväl avseende form som innehåll och användning, blir allt mer avancerat. Enligt skollagen i Sverige har alla elever rätt till det stöd de behöver för att så långt som möjligt kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förutom svårigheter relaterade till skolgången kan språkstörning även leda till svårigheter kopplade till arbetsliv och delaktighet i samhället i vuxen ålder.  Syftet med detta examensarbete är att bidra med perspektiv om upplevelser och erfarenheter hos elever med språkstörning och deras vårdnadshavare gällande skolsituationen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta elever med språkstörning och deras vårdnadshavare. Intervjuerna analyserades med fokus på innehållsliga aspekter av deltagarnas berättelser.  Studiens resultat visade att språkstörningen upplevdes ha konsekvenser för skolarbetet för samtliga elever. På vilka sätt varierade dock mycket i grad och omfattning. Vårdnadshavarna och eleverna berättade om utmaningar i skolan vilka främst relaterade till att läsa och skriva, nå upp till godkända betyg, få tillräckligt med stöd i skolan och i viss mån psykiskt välmående under skolgången. I intervjuerna framkom även sådant som deltagarna upplevde fungerar väl. De mest framträdande välfungerande områdena kan kopplas till praktiska skolämnen, socialt samspel och trivsel i skolan.  Slutligen konstateras att på vilka sätt språkstörning tar sig uttryck och vilka konsekvenser den får för skolarbetet varierar mycket från elev till elev. Det förekommer även stora skillnader gällande vilket stöd elever med språkstörning får i skolan. Fler studier på området vore i framtiden värdefullt för att öka förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och deras förutsättningar och behov i skolan. Detta är viktigt för att dessa elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och för att minska risken för språkliga, känslomässiga och sociala konsekvenser i ett långtidsperspektiv. / Developmental language disorder (DLD) involves difficulties with understanding and expressing oneself in one´s native language or languages to a greater extent compared to peers. Linguistic abilities are important for goal attainment and social interaction in school. School can be particularly challenging in higher grades as language in school becomes increasingly advanced. According to the Swedish Education Act, all students are entitled to the support they need to develop based on their individual conditions. DLD can also lead to difficulties later in life related to working life and participation in society.  The aim of this study is to provide perspectives of students’ and caregivers’ perceptions of DLD in school context. The study is based on semi-structured interviews with eight students and their caregivers. Thematic content analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that DLD was perceived to have consequences for different aspects of school for all participating students, however, with varied degree and extent. The participants talked about challenging areas related to school. These were mainly related to reading, writing, grades, support in school and mental health issues. The interviews also revealed aspects of school that the participants thought worked well, especially practical school subjects, social interactions, and well-being. The study strengthens the understanding that there is a great variety between students regarding how DLD appears and what consequences it has for school and learning. The students and caregivers also witness about differences regarding opportunities to receive support in school. Further studies in this area would be valuable to increase understanding and knowledge about students with DLD and their needs in school. This is important for students’ continuous development and for decreasing risk for linguistic, emotional, and social consequences in a long-term perspective. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Mål: Syftet med studien är att beskriva patienternas inställningar till användningen av en QPL, huruvida det är ett möjligt redskap att använda under farmaceutmötet på svenska öppenvårdsapotek. Dessutom att undersöka den rapporterade skillnaden i kunskapsnivå efter användningen av QPL mellan patienterna som valde att använda QPL:en under farmaceutmötet och patienterna som valde att inte göra det. Samt att undersöka om olika bakgrundsfaktorer påverkar användningen av QPL.      Metod: En kvantitativ analys av redan besvarade enkäter genomfördes för att besvara syftet och frågeställningen. Enkäterna analyserades deskriptivt med hjälp av beskrivande mått och genom inferentiell statistik i Microsoft Excel. Delstudien bestod av 179 enkäter.    Resultat: Totalt kodades 179 enkäter utifrån inklusionskriterierna. Patienterna rapporterade att QPL introducerades i 96% (n=172) och användes i 46% (n=83) av farmaceutmöten. Majoriteten av patienterna (n=101) upplevde att QPL inte tog mycket tid att läsa och (n=121) tyckte att frågorna var enkla att förstå. Å andra sidan rapporterade patienterna som hämtade minst ett nytt läkemedel och patienterna som hade svenska som modersmål att de använde QPL mer än andra. Samtidigt upplevde patienterna som använde QPL:en under farmaceutmötet en ökad kunskapsnivå om läkemedel jämfört med patienterna som inte använde QPL:en under mötet.   Slutsats: Patienterna upplevde att QPL:en var ett funktionellt verktyg som fick de att ställa fler frågor och förstå sitt sjukdomstillstånd bättre. QPL:en kan effektiviseras ytterligare genom att förkortas ned och finnas i fler språk. Samtidigt bör farmaceut-patientkommunikation på öppenvårdsapotek effektiviseras ytterligare.

Syftet med studien var att beskriva hur sjukvårdsansvariga styrmän ser på trygghet och säkerhet vid vårdande av sjuk eller skadad besättningsmedlem eller passagerare ombord på svenskflaggade fartyg. Metodvalet utgjordes av semistrukturerade intervjuer i studien där varje intervju analyserades sedan enligt en kvalitativ metod. Resultatet visar på att sjukvårdsansvariga styrmän generellt känner att de som individer påverkar patientsäkerhetskulturen ombord i både positiv och negativ bemärkelse som till exempel att de känner att den utbildning som finns idag inte räcker till. Resultatet visar även att styrmän önskar sig mer utbildning inom området, framförallt i sådant som blir mer och mer vanliga folksjukdomar som till exempel stroke. Det visar även kulturella skillnader i omvårdnad och den generella synen på sjukvård, som till exempel synen på läkemedel, ombord på fartyg med mångkulturella besättningar och att detta påverkar patientsäkerheten ombord / The study was conducted to see how officers responsible for the medical care onboard looks at the safety culture and the safety climate onboard ships sailing the Swedish flag. The study was done by a semi structure interview, each interview was analyzed according to a qualitative method. The result shows that the medical responsible officers generally feel that they personally affect patient safety culture onboard both positive and negative for example that the officers feel that the education provide for them today is not enough. The result shows that officers wish for more education, especially in areas that has become national diseases. It also shows on cultural difference in both nursing and how we look at medical care, for example how we look at medicine, overall onboard ships with multicultural crew and how this can affect the safety of the patient onboard.

Under de senaste trettio åren, har antalet flerspråkiga individer ökat i Sverige betydligt. Antalet flerspråkiga barn i behov av en noggrann språklig undersökning är därmed stort. Det råder dessutom en generell brist på språkliga bedömningsmaterial för flerspråkiga barn i Sverige. Somalier utgör en stor del av den flerspråkiga gruppen i Sverige, vilket motiverar behovet av ett språkligt instrument för denna population. En översättning till somaliska av föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) har därför skapats. SCDI-III är en anpassning av MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (MB-CDI) och är utformat för att via föräldraskattning undersöka tal- och språkförmågan hos barn mellan 2;6–4;0 år. Ett antal språkspecifika korrigeringar har gjorts från svenska SCDI-III till den somaliska versionen för en bättre anpassning till det somaliska språket. Syftet med föreliggande studie var att pröva den somaliska översatta versionen av SCDI-III. Totalt tio somalisktalande vårdnadshavare inkluderades i studien. Deltagarna rekryterades via barnavårdscentraler, förskolor samt genom privata kontakter. Resultatet i föreliggande studie visar att deltagarnas inlämnade frågeformulär var ofullständigt ifyllda. Ingen samstämmighet avseende vilka sektioner av instrumentet som inte besvarades kunde iakttas. Dessutom noterades inga korrelationer mellan bakgrundsvariablerna och hur vårdnadshavarna svarade. På grund av det låga deltagarantalet, i kombination med ovan nämnda faktorer, kan inga slutsatser om huruvida instrumentet är användbart för gruppen somaliska vårdnadshavare i Sverige dras. Sannolikt behöver instrumentet revideras och prövas igen, innan det kan användas kliniskt. / Over the last thirty years the number of multilingual individuals has significantly increased in Sweden. Consequently, there are several multilingual children in need of a detailed language assessment. At the same time, there is a general lack of tools for assessing speech and language in multilingual children in Sweden. People from Somalia are a substantial part of the multilingual community in Sweden, which motivates a need for a language assessment tool for this population. A translation of the parent-report instrument The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) to Somali has been made. The SCDI-III is an adapted version from the MacArthurBates Communicative Development Inventory (MB-CDI). The instrument is designed to investigate the speech and language ability of children between 2;6–4;0 years via parental reports. In order to develop a better adaption to the Somali language, a number of language-specific revisions have been made from the Swedish SCDI-III to the Somali version. The aim of the current study was to evaluate the Somali translated version of SCDIIII. A total of ten Somali-speaking caretakers were included in the study. The participants were recruited through child-care centers, preschools and private contacts. The results of the present study show that the participants' submitted questionnaires were incomplete. No common patterns as to which sections that were incomplete could be identified, nor could any correlations between any of the background information items and incomplete sections be found. Due to the low number of participants, in combination with the above-mentioned factors, no conclusions can be drawn as to whether the instrument is applicable for the group of Somali caretakers in Sweden or not. The instrument is likely in need of a revision, and a thorough pre-test before it can be implemented clinically.

Bakgrund: Fadern kan vara ett stort stöd till kvinnan under såväl graviditet som förlossning. Under pågående covid-19-pandemi togs beslutet att fadern inte fick närvara fysiskt i samma utsträckning som tidigare. Att själv inte kunna välja nivå av involvering under denna period i livet kan påverka känslan av delaktighet hos fadern. Syfte: Att beskriva fäders upplevelser av delaktighet under den perinatala perioden under covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes med hjälp av intervjuer med åtta fäder. En kvalitativ innehållsanalys användes för att genomföra dataanalysen. Resultat: Resultatet omfattar tre huvudkategorier och sex underkategorier: Ej bemött ur ett familjeperspektiv; Ensamhet och oro och Bristfällig information; Fäders syn på sin roll; Prioriteringar och Ta eget ansvar; Acceptans av situationen; Förståelse och Andra former av delaktighet. Resultatet visar att flera fäder upplevde ensamhet, oro och bristande information från vårdpersonalens sida. Samtliga fäder hade en förståelse för de restriktioner som vidtagits till följd av pandemin men hade gärna blivit erbjudna att få delta vid de antenatala besöken via videolänk. De upplevde att de behövde ta eget ansvar och söka information själva för att kunna involvera sig. Fäderna graderade helhetskänslan av delaktighet under den perinatala perioden som god. Detta var till följd av att de fått närvara under förlossningen, vilket var viktigast för dem.  Slutsats: Barnmorskan bör ha i åtanke att arbeta för att involvera fäderna, främst i besöken på mödrahälsovården. Genom att involvera och stödja kan barnmorskan hjälpa fäderna att förbereda sig inför föräldraskapet Om fäderna känner sig förberedda kan de vara ett bra stöd för sin partner under den perinatala perioden. / Background: The father can be a great support to the woman during both pregnancy and childbirth. During the covid-19 pandemic the decision was made that the father was not allowed to be as physically present as before. Not being able to choose the level of involvement during this period of life can affect the fathers feeling of participation. Purpose: Describe fathers experiences of participation during the perinatal period during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative study with inductive approach based on interviews with 8 different fathers. The data analysis was performed using a qualitative content analysis. Result: The result can be subdivided into three main categories and six subcategories: Not treated from a family perspective; Loneliness and Anxiety and Inadequate information; Fathers views on their role; Priorities and Take own responsibility; Acceptance of the situation; Understanding and Other forms of participation. The result shows that several fathers experienced loneliness, anxiety, and inadequate information from the care staff. All fathers showed understanding of the restrictions due to the pandemic but had wished to be offered participation via video link. They felt that they needed to take responsibility and seek information themselves to be involved. The fathers rated the overall feeling of participation during the perinatal period as good. This was because they were allowed to attend during the childbirth, which was the most important to them. Conclusion: The midwife must keep in mind to work to involve the fathers, especially at the visits to the maternal health care. By involving and supporting, the midwife can help the fathers prepare for parenthood. If the fathers feel prepared, they could be a good support for their partner during the perinatal period.

På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer. / At the studied primary health care center, there was a need for routines for physician follow-up of patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) aiming to improve disease control. Patients with COPD diagnosis are often diagnosed with other chronic conditions and the question of assessing them separately or at the same doctor's visit came up. 16 patients and 7 doctors were included, where half of the patients would have COPD followed up and the other half both COPD and one or more other diseases. What was done during the visits was compared with the current checklists for each disease. The patients’ and doctors' experiences of the visits and requests for follow-up in the future were obtained with individual interviews for the patients and focus groups for the doctors. Assessments of multi-morbidity proved to be hard and some physicians used multiple checklists while others did not. The number of controlled points decreased for all diseases added up when several diseases were co-assessed but decreased more for COPD than all diseases together. Interview data proved that COPD is often downgraded in favor of other topics. Both patients and physicians felt confident that the specialist nurses made good assessments and an extra effort should be made to ensure that all patients get in touch with them, not least because they turned out to have kept in touch with all their patients during the COVID-19- pandemic. The importance of the parallel work with listing on a regular doctor was emphasized, and an idea emerged to offer patients with multiple illnesses several person-centered rather than disease-centered annual check-ups at the same doctor. How medical assessments should be planned in the future needs to be discussed further in the workplace, but there is probably no way that suits all patients, physicians and situations.

Introduction: Destination Jönköping is a firm whose task is to promote and developJönköping as a destination. The physical tourist offices were staffed byDestination Jönköpings crew until 2018. A concept called “InfoPoint” wereestablished when the tourist offices closed. An InfoPoint is a tourist servicelocation. The InfoPoints are placed in different businesses around themunicipality where the visitor can turn for help. The staff from DestinationJönköping supports the business staff in their hosting performance bycontributing with knowledge and material about the activities the municipalityhas to offer. Businesses who are not InfoPoints are welcome to take part of thesupport Destination Jönköping offer. The support is given in the form ofincluding newsletters, study trips, sightseeing trips, and workshops. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the participants within thehospitality industry experience the support from Destination Jönköping in theirhosting performance. Methods: A quantitative survey with qualitative features was used based on the purposeof the study and the question formulation. The survey was designed as a websurvey. Conclusion: The support given is perceived as positive and the majority is satisfied with thecontent and see the benefits of the activities. Two factors can affect theexperience of hospitality support. The first factor is how the business definesthe concept of hospitality. The second factor is the vision the business has aboutDestination Jönköping’s mission. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning:20 Yh-poäng</p>

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng  </p>

A standard Neurofeedback approach to mitigate the working memory decline in some fragile groups (elderly, subjects affected by stroke or Alzheimer's disease) can be suboptimal for some patients. The goal of this research is to investigate which visual stimulus (among colour, geometrical shape, direction, and symbol) is the most suited for each of the six healthy participants and which brain areas are the most discriminative, during the maintenance of a presented stimulus in a retro-cue-based working memory experiment. In order to identify the most discriminative stimulus, the single-trial classification accuracies of some Support Vector Machines, trained on the theta, alpha and beta electroencephalography power bands, have been compared; while, in order to identify the most involved brain regions, three machine learning feature reduction techniques have been explored: the first based on a massive univariate analysis, the second based on multivariate filtering and wrapping, and the last one based on Frequency-based Common Spatial Pattern. The results have shown that the univariate approach, more than the others, managed to clearly identify for each participant at least one preferential type of stimulus and a brain region of discriminative electrodes during the maintenance of the stimulus. These promising results can be interpreted as a further step to optimize the Neurofeedback working memory enhancement through a personalised approach.