Prosthetic alignment is the principle of the position and orientation and of the components in a lower limb prosthesis to achieve desirable biomechanical characteristics. Poor alignment of lower limb prostheses is related to decreased balance, knee and hip arthritis, and higher energy expenditure for the user. Clinicians, the prosthetists, have declared they need better tools and increased knowledge in how to perform lower limb prosthetic alignments. Therefore, the aim was to develop a tool concept for clinicians to use in the prosthetic alignment process. This thesis mapped out most of the variables a clinician must consider in the alignment process, identified the clinicians needs of an alignment tool, and screened the market for existing solutions. A systematic approach was applied to develop a conceptual tool from the gathered information. The needs of the customer were based on interviews with clinicians and competing products were benchmarked. Two different conceptual tools were developed, tested with clinicians with promising results, and presented in this thesis. Due to confidentiality agreements with the cooperating company, the designs and functions of the final concepts cannot be shown in the report and are therefore covered in the publication. / Protesuppställning är principen av att orientera och positionera komponenterna i en benprotes för att uppnå önskvärda biomekaniska egenskaper. Undermålig protesuppställning är relaterat till försämrad balans, knä- och höftartros, samt högre energiförbrukning hos användaren. Ortopedingenjörer har uttalat att de behöver bättre verktyg och ökad kunskap kring hur man bäst utför uppställning för benproteser. Uppsatsen ämnade därför att utveckla ett verktygskoncept för ortopedingenjören att använda i protesuppställningen. Den här uppsatsen har kartlagt de flesta variabler som en ortopedingenjör behöver överväga i uppställningsprocessen, identifierat ortopedingenjörers behov i ett uppställningsverktyg, samt undersökt marknaden för existerande lösningar. Ett systematiskt tillvägagångsätt användes för att utveckla ett konceptuellt verktyg baserat på den insamlade informationen. Kundens behov identifierades genom intervjuer med ortopedingenjörer och konkurrerande lösningar sammanställdes i en konkurrensanalys. Två olika konceptuella verktyg utvecklades, testades tillsammans med ortopedingenjörer med lovande resultat, samt har presenterats i denna uppsats. På grund av sekretessavtal med företaget som ingått i samarbetet kunde designen och funktioner, som ingår i de slutliga koncepten och resultatet, inte visas i denna rapport och är därmed övertäckta vid publicering.

I dagens samhälle har användning av digitala medier ökat drastiskt och i fler områden. Användning av mobila pekskärmenheter har ökat successivt hos småbarn och förskolebarn, och åldern när barn först exponeras till dessa enheter har minskat. Till skillnad från en tidigare tidsperiod utsätts barn idag för en stor mängd stimuli från digital media under sina utvecklingsår. De kort- och långsiktiga effekterna av denna typ av exponering är fortfarande inte helt utforskade. Theory of Mind (ToM) är ett väsentligt område i utvecklingsprocessen hos barn. Vi har i denna studie undersökt barns ToM i en narrativ kontext, där vi bryter ner och analyserarderas yttranden och beteendemönster som visar ToM-förmåga både språkligt och interaktionellt. Multimodal interaktionsanalys låg som grund för analyserna i denna studie, där 45 barn speladesin när de berättar utifrån bilder i boken ”Frog, where are you?”. Resultatet redovisades både kvalitativt för att besvara frågan hur barn visar ToM-förmåga i ett narrativt sammanhang, och kvantitativt för att besvara frågan huruvida det finns en korrelation mellan ToM-förmåga ochdigital mediaanvänding. Det kvantitativa resultatet visade inget signifikant samband mellandigital mediaanvändning eller bokläsning och ToM-förmågan hos barn. Det kvalitativa resultatetvisar att barn integrerar flera olika kunskapsområden för att uppvisa sin ToM både språkligt ochinteraktionellt. / Currently, the use of digital media has increased significantly and has become dominant in manyareas in our society. The use of mobile touch screen devices has increased gradually in youngchildren and preschool children, and the age at which children are first exposed to these deviceshas decreased. Unlike earlier eras, children today are exposed to a substantial quantity of stimulifrom digital media during their developmental years. The short- and long-term effects of thistype of exposure are still not fully explored. Theory of Mind is an essential part of thedevelopmental process in children. In this study, we examined children's ToM in a narrative context, where we analyzed their statements and behavioural patterns that show ToM abilities both linguistically and interactively. Multimodal interaction analysis was the basis for the analyses in this study, where 45 children were recorded when they told a story called "Frog, where are you?". The results were reported qualitatively to answer the question of how children show ToM ability in a narrative context, and quantitatively to answer the question of whether there is acorrelation between ToM ability and children’s digital media use. The quantitative result showed no significant relation between digital media usage or book reading and children’s ToM ability.The qualitative result shows that children integrate several different areas of knowledge to present their ToM both linguistically and interactively, during the narrative activity.

Background: Health-related infections (VRI) have a negative impact on public health and cause suffering for the patient and costs to society. Problematization: VRI is a patient safety problem and risks affecting both patient and nurse. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of preventive work against healthcare-associated infections. Method: A literature review based on 11 articles based on a qualitative method was analyzed through thematization. Results: The results showed that the nurses had varied attitudes to hygiene and prevention of infections. Some experienced the need for training to better prevent infections, while others showed different considerations for maintaining hygiene in the workplace, depending on previous experience and the opportunities offered by the nursing environment. The nurses experienced a challenging work environment with a high workload and a lack of work motivation. They wanted their nursing environment to be upgraded to increase the chances of infection prevention. Conclusion: One conclusion and implication were that nurses need to take more consideration to each patient's individual need in the prevention work against infections. Continued research can examine patients 'experiences of nurses' work towards VRI.

I skolan ställs höga krav på språklig förmåga hos barn och för barn med språkstörning kan det innebära svårigheter att klara skolans kunskapskrav. En språkstörning kan också leda till svårigheter med sociala relationer och socioemotionell problematik till följd av den nedsatta språkliga förmågan. För att barn med språkstörning ska klara skolgången är de ofta i behov av logopediska insatser, men trots detta avslutar majoriteten av regionerna i landet logopedisk vårdkontakt vid skolstart. Möjligheten att få logopediska insatser skiljer sig beroende på var i Sverige barnet bor. Tidigare studier visar att ansvarsfördelningen mellan skolan och hälso- och sjukvården skiljer sig över landet, vilket riskerar att leda till ojämlikheter i vilka språkliga insatser barn med språkstörning i skolåldern erbjuds. Syftet med studien är att undersöka hur logopeder inom hälso-och sjukvården upplever arbetet med barn med språkstörning i skolåldern för att bidra till en mer likvärdig utbildning och vård. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva logopeder, anställda inom fem olika regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultatet i studien visade att flera logopeder upplever en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och hälso- och sjukvård gällande uppdraget att tillgodose barnets behov av språkliga insatser. Logopederna upplever att arbetet med barn med språkstörning i skolåldern begränsas av resursbrister och personbundna egenskaper (exempelvis kunskap, intresse och erfarenheter) både i skolan och hälso- och sjukvården. I intervjuerna belyser logopederna vikten av att se barn med språkstörning från flera perspektiv och att ge fortsatta logopediska insatser också under skolåren för att minska risken för konsekvenser till följd av en språkstörning. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer för arbetet med barn med språkstörning lyfts som fördelaktigt. Slutligen konstaterades att en god samverkan mellan skolan, hälso- och sjukvården och vårdnadshavarna upplevs vara betydelsefullt för att barn med språkstörning i skolåldern ska få en mer likvärdig utbildning och en mer jämlik vård. / School education puts great demands on a student's language ability, and for students with development language disorder (DLD) it might mean difficulties in achieving educational goals. Language difficulties might lead to socio-emotional problems and struggles with social relationships. Students with DLD are often in need of speech and language pathologists (SLP) efforts to achieve educational goals. However, in the majority of the regions in Sweden no further SLP contact is offered to children with DLD from when they start their schooleducation. The possibility of receiving speech and language interventions differs depending on where in Sweden the student resides. Previous studies show that the division of responsibilities between school and healthcare is unclear in Sweden which might lead to unequal care for children with DLD. This study aims to investigate SLPs working in healthcare and their experience of supporting school-aged children diagnosed with DLD. The study is based on semi-structured interviews conducted with eleven SLPs, employed in five different healthcare regions in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis. The results showed that several SLPs in the healthcare systems experience an unclear division of responsibilities between school and healthcare regions regardingfulfilling the needs of the children with DLD. The SLPs experience challenges working with school-aged children with DLD, since the school and healthcare lack resources and due to different personal characteristics (for example knowledge, interests and experiences). The SLPs highlights the importance of a holistic perspective and to proceed with speech and language interventions to reduce the risk of consequences of the DLD diagnosis. Evidence-based guidelines are highlighted as a factor of success when working with children diagnosed with DLD. Finally, the study strengthens the understanding that well-functioning collaboration between school staff, health service and care givers is important for students diagnosed with DLD to obtain more equal education, care and support. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration.

Background  In a world where the development of technology is fast and is continually creating new challenges for human health, there is a need to find an uncomplicated method to educate people to prevent different diseases and increase the level of physical activity. In Sweden, there is a book (Saga Sagor FKFK) that children receive during their 5-year health control visit in order to improve physical activity level. There is a long history of using books for educational purposes and has been shown to increase knowledge.  Aim  To describe the creation and implementation process in the case of Saga Sagor FKFK and to identify potential improvements for future similar projects. To describe how the book was experienced by child healthcare nurses and adoption of the book.  Methods This is a descriptive study, which includes two semi-structured interviews and 574 answers from a survey of nurses working within child health care.  Results The implementation of the book is divided into 11 steps that describes process of implementation. Nurses confirmed that they would need extra material and training about healthy lifestyles in order to improve the quality of child health care visits.  The results indicate that 99% of nurses have a positive experience in working with the book and are using it during the 5-year health care visits.  Conclusions In conclusion, Saga Sagor FKFK is a popular tool among nurses and facilitates their work during child health care visits. Thus, more material is needed in order to make the work with the book easier.

Problemformulering: Hybridarbete, att kombinera arbete på arbetsplatsen med distansarbete, har blivit det vanligaste arbetssättet bland kontorsanställda efter pandemin, men som omfattande fenomen är det outforskat hur hybridarbete kan utformas för att främja medarbetarnas hälsa. Syfte: Att utforska, förstå och förklara hur en organisation med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete. Metod: Konstruktivistisk grundad teori har använts för urval och analys av organisationsdokument samt semistrukturerade individuella intervjuer med åtta medarbetare, två chefer och en HR-partner. Huvudresultat: Studien har resulterat i en ny teoretisk modell som visar att organisationer med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete genom individuellt utformade arbetssätt i ständig förändring. Förutsättningar skapas genom organisatorisk tydlighet och tillitsbaserad organisationskultur, säkerställda praktiska och sociala förutsättningar, hybridanpassat ledarskap, samt främjande av medarbetarnas autonomi, flexibilitet och självledarskap. Slutsats: Organisationers och medarbetares behov och förutsättningar är i ständig förändring. För att klara dessa förändringar behöver hybridarbetet individanpassas och medarbetarnas självledarskap och autonomi stärkas. I en ny teoretisk modell med tillhörande checklista tydliggörs de förutsättningar som organisationer behöver bidra med för att möjliggöra ett hälsofrämjande och hållbart hybridarbete. Checklistan gör resultaten tillgängliga och implementerbara och bidrar därmed till det praktiska arbetsmiljöarbetet i organisationer med hybridarbetssätt. / Purpose: To explore, understand and explain how an organization with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work. Methods: Constructivist Grounded Theory was used for sampling and analysis of data from organizational documents and semi-structured interviews, conducted with eight employees, two managers and one HR-partner. Main results: A new theoretical model showing that organizations with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work through individually designed working methods in constant change. Conditions are created through organizational clarity and a health-promoting hybrid culture, ensuring practical and social conditions, hybrid-adapted leadership, promotion of employee autonomy, flexibility and self-leadership. Conclusions: The needs and conditions of organizations and employees are constantly changing. To cope with these changes, the hybrid work needs to be individually adapted and the employees' autonomy and self-leadership strengthened. Organizations with hybrid working methods need to contribute with conditions which are presented in a new theoretical model and associated checklist. The checklist makes the results implementable in organizations, and thus contributes to the practical work environment management in organizations with hybrid working methods.

Med åldern ökar risken för åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), som är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning hos äldre. Individer med AMD är mindre benägna att delta i sociala och fysiska aktiviteter, vilket innebär att risken för psykisk ohälsa ökar och att de kan gå miste om lärande i sociala sammanhang. Fysisk aktivitet kan förebygga utveckling av AMD, men det finns en brist på interventioner som främjar fysisk aktivitet för personer med synnedsättning. Syftet med studien var att utforska vilka innebörder som personer med AMD har givit uttryck för under ett empowermentbaserat fysiskt aktivitetsprogram (EFA). En kvalitativ metod användes i form av deltagande observationer av deltagarna i forskningsprojektet Kan du se framtiden? som pågick två dagar i veckan under sex månader. 11 personer mellan 65 och 95 år med torr AMD deltog i studien. Resultatet visar att deltagarnas välbefinnande kom till uttryck genom upplevelse av trygghet och trivsel samt genom att de gav uttryck för att vara nöjda och glada. Lärande kom till uttryck genom att de utbytte erfarenheter samt genom att de upptäckte resurser för att vara fysiskt aktiva. Utifrån resultatet kan EFA förstås ha varit en resurs för såväl välbefinnande som lärande.

Inledning: Övervikt och fetma är förknippat med flera ämnesomsättningssjukdomar. Kostens betydelse har blivit central i det förebyggande arbetet av övervikt och fetma. Periodisk fasta har under de senaste åren blivit ett populärt verktyg för viktnedgång och förbättring av den allmänna hälsan. Tidsbegränsat ätande (TRF) är en form av periodisk fasta där fastandet sker mellan 14–16 timmar per dygn och resterande timmarna är s.k ätfönster. Preliminära data från studier antyder att TRF som kosthållning för med sig en rad hälsofördelar såsom att förbättra den metabola hälsan och kan därmed förebygga en rad ämnesomsättningssjukdomar. Syfte: Syfte med detta litteraturarbete var att analysera ifall tidsbegränsat ätande (TRF) kan främja viktminskning och förbättra de metabola parametrarna hos människor som har övervikt eller lider av fetma. Metod: Sex experimentella studier analyserades. Studierna söktes i databasen PubMed med sökorden: ”time restricted feeding” OR ”time restricted eating”. De inkluderade studierna valdes på basis av fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Största delen av de inkluderade studierna visade att TRF har en positiv påverkan på viktminskning. De flesta studierna förbättrade inte fasteglukos hos TRF-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Två studier visade en signifikant förbättring av några av glukosparametrarna. Två av studierna visade att fasteinsulin och HOMA-IR minskade signifikant. Endast en studie visade att faste-triglyceridvärdet minskade.  Diskussion: Sammanfattningsvis visar de flesta studierna att TRF ger viktminskning utan kaloribegränsning och därmed skulle TRF kunna fungera som ett bra verktyg för viktnedgång. Vidare verkar längden på ätfönstret (4-12 timmar) och tiden på dagen (morgon och förmiddag) när matintaget sker viktigt både för att ge viktminskning och för att förändra de metabola parametrarna. TRF skulle därför kunna användas som ett möjligt redskap för att förebygga fetma och därmed förbättra olika metabola parametrar som i sin tur kanske kan förhindra/skjuta upp insjuknande i metabola syndromet, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. / Introduction: Overweight and obesity are associated with several metabolic diseases. The importance of diet has become central in the preventive work of overweight and obesity. Periodic fasting has in recent years become a popular tool for weight loss and improvement of general health. Time-restricted eating (TRF) is a form of periodic fasting where the fasting window is between 14–16 hours per day and the remaining hours are so-called eating windows. Preliminary data from studies suggest that TRF contributes to a number of health benefits, improves metabolic health, and thus can prevent a number of metabolic diseases. Aim: The aim of this review was to analyze whether time-restricted eating (TRF) can promote weight loss and improve the metabolic parameters of overweight and obese people. Method: Six experimental studies were analyzed. The studies were searched in the PubMed database; the keywords were: "time restricted feeding" OR "time restricted eating". The included studies were selected on the basis of established inclusion and exclusion criteria. Results: Most of the included studies showed that TRF has a positive effect on weight loss. Most studies showed no significant improvement in fasting glucose in the TRF group compared to the control group. Two studies showed a significant improvement in some of the glucose parameters. Two of the studies showed a significant reduction in fasting insulin and HOMA-IR. Only one study showed a significant reduction in the fasting triglyceride value. Discussion: In summary, most studies showed that TRF provides weight loss without calorie restriction, and thereby TRF could work as a good tool for weight loss. Furthermore, the length of the eating window (4-8 hours) and the time of day (morning and before noon) when food intake takes place are important both to provide weight loss and to change the metabolic parameters. TRF could therefore be used as a possible tool to prevent obesity and thereby improve various metabolic parameters that may prevent / delay the onset of metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease.