Soft tissue sarcoma (STS) patients with pulmonary metastases (PM) experience a significant decrease in 5-year survival rates, ranging from 15 % to 50 % compared to 81 % without metastases. Despite this clinical challenge, there is a lack of consensus regarding the optimal treatment approach for PM in STS. To address this, a convolutional neural network (CNN) was developed, utilising transfer learning from a MED3D base model with added custom layers. The CNN aimed to predict surgical treatment response and extract relevant radiological parameters via attribution maps from the CT images of PMs.  The CNN demonstrated promising performance with a balanced distribution of true positive and true negative predictions, giving precision, recall and F1-scores of 0.8. However, the limited size of the data set calls for caution in interpreting the statistical validity of these results.  The evaluation of the attribution maps revealed the classifier assigning significance to regions lacking anatomical relevance, except for one region – the dorsal lobe near a metastasis – showing lower blood vessel density. Nonetheless, no definitive pathological conclusions can be drawn from this observation currently.  In conclusion, this study presents a CNN-based approach for predicting surgical treatment response in STS patients with PMs. However, the small data set warrants further validation and exploration of clinical implications associated with the identified regions of significance.

Sammanfattning Tillgänglighet och väntetid till såväl undersökningar som vård är två stora utmaningar inom svensk hälso-och sjukvård. Bristande tillgänglighet och onödig väntetid är faktorer som kan innebära lidande för patienter, medföra onödiga kostnader för sjukvården och påverka medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. I såväl diagnostik som behandling inom hälso- och sjukvården har radiologi en central roll. Detta förbättringsarbete utgår från frågan om ett förbättrat flöde i form av en förberedelseenhet kan minska väntetider för patienter som behöver genomgå en datortomografiundersökning och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö. Förbättringsarbetet visade att en förberedelseenhet kunde startas upp och ta emot fler patienter med samma medarbetarstyrka. Studien av förbättringsarbetet påvisade att arbetsmiljön upplevdes fortsatt positiv från medarbetarnas sida. Medarbetarna förklarade att förberedelseenheten underlättade flödet att de fick en tydligare överblick om flödet vilket gjorde planeringen lättare. Medarbetarna upplevde även att det var positivt att de fick utökade möjligheter till rotation mellan förberedelseenheten och undersökningsrum. De kände att det var tillfredsställande att kunna erbjuda lediga tider till fler patienter samtidigt som de kunde erbjuda lediga tider inom en snar framtid vid eventuella avbokningar.   Förbättringsarbetets slutsats är att produktiviteten och effektiviteten ökade genom införandet av förberedelseenheten. Studiens slutats är att medarbetarnas arbetsmiljö påverkades positivt genom ökad variation av arbetsuppgifter och att mer tid frigörs för patientens frågor och funderingar.

The digitalization of the healthcare sector has expanded and changed how actors in a healthcare journey experience mental healthcare. One significant change is how symptom assessment is conducted, specifically the digital transformation of self-assessment tools and models. New ways of assessing symptoms elicit challenges for designers working with digital mental healthcare. Challenges exist in developing and transforming self-assessment tools to fit a digital environment. This study takes a qualitative approach to explore what challenges designers might face while working with digital self-assessment tools. The study method consists of seven open interviews where thematic analysis was used to interpret themes representing design challenges. The identified themes are immutable tools and models, limited user involvement in design, regulatory barriers and official requirements, and multiple actors in design work. The themes highlight design challenges working with self-assessment tools and are represented through data extracts and discussed with identified relevant literature. Understanding design challenges could help designers make informed decisions while working with digital self-assessment services and tools

No description available.

The breakthrough in mobile technology and the development of smartphones, supplied with sensing devices such as Inertial Measurement Units (IMUs), has made it possible to obtain accurate and reliable data on the angular velocity for different objects. The available technical sensors for wrist movements, such as electrogoniometers, are costly, time-consuming, and need a particular computer program to be analyzed. Therefore, there is a need to develop user-friendly risk assessment methods for wrist angular velocity measurements. This master thesis aimed to validate the accuracy of a newly developed iPhone application (App), "ErgoHandMeter," for wrist velocity in actual work tasks, by comparing the “ErgoHandMeter” to standard electrogoniometers. The project study was performed with four participants, two females and two males, from three jobs performing actual work tasks. The total angular velocity obtained by the mobile application was compared with the angular velocity data from the standard electrogoniometer. The total angular velocities obtained from the smartphone and the goniometer were computed at the 10th, 50th and 90th percentile for the four subjects. The 50th percentile of goniometer-flexion velocity (G-flex) was 7.4 ± 5.4°/s, for the goniometer-total (G-tot) 8.7 ± 6.5)°/s and for App 7.2 ± 4.9°/s. The correlation coefficient for the 50th percentile of goniometer-flexion (G-flex) parameter and smartphone application was 0.994. For the goniometer-total (G-tot) and the application, it was 0.993. In a Bland-Altman plot the mean difference between G-flex and App for the 50th percentile was -0.18 °/s and for G-tot and App was -1.54 °/s, i.e. the App was lower in average. The limit of the agreement between G-Flex and App, and G-tot and App stayed within two standard deviations. For G-Flex and App (mean+1.96SD) was 1.34 °/s, (mean-1.96SD) was -1.71 °/s, while for G-tot and App (mean+1.96SD) was 1.89 °/s, (mean-1.96SD) was -4.96 °/s, indicating an adequate agreement between the two methods. A limitation was that the included occupations were all relatively low velocity. However, in conclusion, the results indicate that the two methods agree adequately and can be used interchangeably. / Genombrottet inom mobiltekniken och utvecklingen av smarttelefoner med sensorer som t.ex. tröghetsmätningsenheter (IMU) har gjort det möjligt att få exakta och tillförlitliga uppgifter om vinkelhastigheten för olika objekt. De tillgängliga tekniska sensorerna för handledsrörelser, t.ex. elektrogoniometrar, är dyra, tidskrävande och de samplade signalerna kräver ett särskilt datorprogram för att analyseras. Det finns därför ett behov av att utveckla användarvänliga riskbedömningsmetoder för mätningar av handledens vinkelhastighet. Syftet med detta examensarbete var att validera noggrannheten hos en nyutvecklad iPhone-applikation (App), "ErgoHandMeter", för handledshastighet i verkliga arbetsuppgifter, genom att jämföra "ErgoHandMeter" med vanliga elektrogoniometrar. Projektstudien genomfördes med fyra deltagare, två kvinnor och två män, från tre yrken som utförde verkliga arbetsuppgifter. Den totala vinkelhastigheten som erhölls av mobilapplikationen jämfördes med vinkelhastighetsdata från standardelektrogoniometern. De totala vinkelhastigheterna som erhållits från smarttelefonen och goniometern beräknades vid den 10:e, 50:e och 90:e percentilen för de fyra försökspersonerna. Den 50:e percentilen för goniometer-flexionshastigheten (G-flex) var i genomsnitt 7,4°/s och för goniometertotalen (G-tot) 8,7°/s. Korrelationskoefficienten (r) för den 50:e percentilen för goniometer-flexionsparametern (G-flex) och smartphone-applikationen var 0,994. För goniometer-total (G-tot) och applikationen var r 0,993. I en Bland-Altman-plot var den genomsnittliga skillnaden mellan G-flex och appen för den 50:e percentilen -0,18°/s och för G-tot och appen -1,54°/s (App var lägre än Gon). Medelvärdet för differensen mellan G-Flex och App och G-tot och App ligger inom två standardavvikelser. För G-Flex och App (medelvärde+1,96SD) var 1,34 °/s, (medelvärde-1,96SD) var -1,71 °/s, medan för G-tot och App (medelvärde+1,96SD) var 1,89 °/s, (medelvärde-1,96SD) var -4,96 °/s. Vilket tyder på en tillräcklig överensstämmelse mellan de två metoderna. En begränsning var att de inkluderade yrkena alla hade relativt låg hastighet. Sammanfattningsvis visar dock resultaten att de två metoderna stämmer väl överens och kan användas på ett utbytbart sätt.

För att handha patienter drabbade av akut stroke finns inom Region Gävleborg en rutin kallad Rädda hjärnan. Siffror från kvalitetsregistret Riksstroke visade att det på Gävle sjukhus tog längre tid till livsavgörande behandling än genomsnittligt i Sverige. Orsaken var okänd.   Ett förbättringsarbete inleddes enligt Vanguard metoden, som stipulerar att systemet måste granskas innan förändringar kan testas. Det uppdagades att patienterna ofta handhas av läkare under upplärning och att trombolysbehandlingen kunde tidigareläggas i flödet. En studie genomfördes samtidigt med critical incident technique (CIT). Sex intervjuer och fyra observationer utfördes kring personalens agerande och upplevelser.   Syftet med förbättringsarbetet var att förändra rutinen för att göra tiden till trombolys så kort som möjligt samt att höja kompetensen i två steg. Syftet med studien var att finna kritiska händelser som påverkar patienternas väg mot behandling.   Resultatet av förbättringsarbetet visar att det skett en förändring kring kompetensen i läkargruppen som handhade rädda hjärnan flöden. En ny rutin hann delvis införas, men arbetet pausades på grund av den världsomspännande Covid-19 pandemin. Delaktighet och samverkan över klinikgränser var avgörande för att åstadkomma förändring. Studien fann 123 kritiska händelser som påverkade patientens väg mot behandling, vilka bekräftade nyttan av förbättringsarbetets intentioner, samt fann ytterligare förslag till förändringar. / To treat patients suffering from acute stroke, there is a routine in the Gävleborg Region called Save the Brain. However, data showed that the time to life-decisive treatment was longer than average in Sweden. The cause was unknown.   An improvement project was initiated according to the Vanguard method. It was discovered that patients were often handled by physicians during training and that thrombolysis could be moved to the X-ray department. A study was conducted simultaneously using the critical incident technique (CIT), consisting of six interviews and four observations.   The purpose of the improvement work was to implement a new routine and to increase competence in two steps. The purpose of the study was to find critical events that affect patients' path to treatment.   The result showed that there had been a change in the competence of the medical team that handles the patient. A new routine was partially introduced, the work was paused due to a worldwide pandemic. Participation and collaboration across clinic boundaries were crucial in bringing about change. The study found 123 critical events that affected the patient's path to treatment. They confirmed the intentions of the project, and at the same time found new suggestions for change.

Bakgrund: Postoperativ shivering är ett fenomen som uppstår hos patienter efter kirurgi och anestesi, vilket innebär muskeltremor som får patienten att darra eller huttra okontrollerat. Shivering kopplas ofta till hypotermi även om det ensamt inte helt kan förklara uppkomsten. Det har en negativ effekt på läkningsprocessen, men är också obehagligt och gör att patienten lider. En del patienter beskriver upplevelsen som det värsta de har varit med om. Syfte: Att sammanställa anestesisjuksköterskans åtgärder för att förebygga shivering hos den postoperativa patienten. Metod: Vi har antagit induktiv ansats och gjort en systematisk litteraturöversikt, syntetiserat kvantitativ data som sammanställts i en metaanalys och narrativ syntes. Från artiklar som har liknande design och refererar till samma fråga eller intervention. Behandlingar och insatser kallas interventioner, vilket är ett brett begrepp och inkluderar både medicinska och omvårdnadsmässiga behandlingar för att förebygga och behandla postoperativ shivering. Resultat: För att kunna nå syftet att sammanställa åtgärder, behövdes först orsaker identifieras. Två kategorier identifierades, omvårdnadsåtgärder samt farmakologiska åtgärder, med tillhörande koder. Att åtgärda hypotermi, riskbedöma sårbara patientgrupper, ge premedicinering samt analgesi, ha en medvetenhet kring vätskebehandling samt övervakning av anestesidjup ansågs vara åtgärder för att förebygga postoperativ shivering. Olika läkemedel ger olika resultat i det postoperativa måendet. Slutsats: Mycket talar för att nedkylning och smärta måste motverkas för att minska shivering och bör behandlas preventivt. Medvetenheten kring vikten av temperaturövervakning bör ökas. Studien kom även fram till att en begreppsdefinition och standardmetod att behandla postoperativ shivering är önskvärt. / Background: Postoperative shivering is a phenomenon that occurs in patients after surgery and anesthesia, which means muscle tremors that cause the patient to tremble or shake uncontrollably. Shivering is often linked to hypothermia, although it alone cannot fully explain its occurrence. It has a negative effect on the healing process, but is also unpleasant and causes the patient to suffer. Some patients describe the experience as the worst they have been through. Aim: To compile the anesthesia nurse's measures to prevent shivering in the postoperative patient. Method: We have adopted an inductive approach and performed a systematic literature review, synthesized quantitative data compiled in a meta-analysis and narrative synthesis. From articles that have a similar design and refer to the same question or intervention. Treatments and efforts are called interventions, which is a broad term and includes both medical and nursing treatments to prevent and treat postoperative shivering. Results: In order to achieve the aim of compiling measures, causes first needed to be identified. Two categories were identified, nursing measures and pharmacological measures, with associated codes. Correcting hypothermia, risk assessment of vulnerable patient groups, giving premedication and analgesia, having an awareness of fluid treatment and monitoring the depth of anesthesia were considered measures to prevent postoperative shivering. Different drugs give different results in the postoperative mood. Conclusion: Much suggests that cooling and pain must be counteracted to reduce shivering and should be treated preventively. Awareness of the importance of temperature monitoring should be increased. The study also concluded that a conceptual definition and standard method to treat postoperative shivering is desirable.

Background: Palliative end-of-life care is initiated when patients suffer from incurable diseases that capsizes patients’ existence. Palliative end-of-life care focuses on symptom relief and alleviating patients’ suffering because of death being inevitable at this stage. It is crucial to view every patient as its own unique individual, regardless patients who receive end of life care have the tendency to experience the loss of autonomy and perceive that they are being treated differently. Relatives’ participation is crucial and of great importance for patients receiving end-of-life care. Nevertheless, relatives feel that nurses deprioritize them. Aim: To describe nurses’ experiences of palliative end-of-life care. Method: A general literature review. Eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: Four themes were identified from the analyzed articles concerning nurses’ experiences; inadequate knowledge, inadequate communication, the significance cooperation, and emotional impact. Conclusion: There is an increased need for education of palliative end-of-life care in nursing school. This in order to enable nurses to provide an adequate and person-centered care to patients in end-of-life care, while considering patients’ integrity and safety. The significance of cooperation acknowledges that distinct cooperation among the workgroup can increase the quality of care concurrent to supporting with nurses’ emotional impacts. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inleds när patienter drabbas av obotliga sjukdomar som omkullkastar patienters tillvaro. Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på symtomlindring och att lindra patienters lidande eftersom döden är oundviklig i detta skede. Det är viktigt att se varje patient som en egen unik individ, däremot erfar patienter som får vård i livets slutskede ofta en förlorad autonomi och känner att de blir annorlunda behandlade. Anhörigas medverkan har stort inflytande och betydelse för patienter i livets slutskede. Trots detta känner sig anhöriga flera gånger bortprioriterade av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede identifierades; bristfällig kunskap, bristfällig kommunikation, betydelsen av samarbete och  emotionell påverkan. Slutsats: Det finns ett ökat behov av utbildning inom palliativ vård i livets slutskede i sjuksköterskeutbildningen. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ge patienter i livets slutskede en mer adekvat och personcentrerad vård där patienters integritet och säkerhet beaktas. Ett tydligt samarbete i arbetsgruppen kan ge stöd vid sjuksköterskors emotionella påverkan samtidigt som kvaliteten av vården kan ökas.

Infections caused by antibiotic resistant pathogenic bacteria is an increasing issue inhealthcare, and development of new antimicrobial substances could contribute to combat the continued spread. Plants have historically been used in traditional medicine, have intrinsic defense mechanisms against microbes, and could therefore be a source for new antimicrobial agents. At the Department of Chemistry and Biomedicine at Linnaeus University, Kalmar, a total of 18 extracts made from 9 different combinations of Swedish-growing plants were available.The purpose of the current thesis was to investigate possible antimicrobial effects of the plant extracts in vitro, on a selection of Gram-positive (n=3) and Gram-negative (n=4) bacterial strains. Initial screening of all 18 extracts was performed with agar-based methods including agar well diffusion and direct application on inoculated agar. Detection of concentration-dependent antimicrobial effects was performed with four extracts on Staphylococcus aureus and Enterococcus faecalis. At inhibitory concentrations, viability was estimated as colony forming units/ml (CFU/ml).Screening showed that 11 of 18 extracts affected the growth of at least one of the strains tested. Gram-positive species were affected to a greater extent than Gram-negatives. Estimation of concentration dependency showed inhibitory effects at 50 mg/l in the most potent extracts. Viability estimation revealed an average reduction for both S. aureus and E. faecalis, as compared to the positive control. In conclusion, the study showed possible antimicrobial effects of several extract-bacteria combinations, disclosing potential substances for further investigations.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.