The Habry Jewish community is not insignificant, but it draws attention to its hidden importance both in terms of the year of the first appearance of Jews (i.e. 1341) and the people who appeared there. Dr. A. Stránský was born there, the commercial council of August G. Stránský's government came from there; not far from Habry, there was the last Yeshiva in traditional schooling in the Czech Lands, the place where the Habry Jews would go to be educated, and where the later Chief Rabbi R. Feder taught Habry's Jewish children. From the population list we can gather that the community there was not always large. From information on which this study is based, and which relates mostly to the period of the 19th and 20th centuries, that is, the time when Jews enjoyed more freedom in their activities and lives, it is apparent that the elevation of Habry was connected with the Jews who lived there. We should remember a doctor's free medical treatment for poor Jews, the founding of the Werfel and Böhm factory, which provided employment for up to 100 people, help to Jewish businessmen in issuing food stamps when poverty was at large, or the establishment of bus transport until Habry's elevation to the status of a town, and many other matters connected with the lives of the Jews. The Habry Jews were an...

Auf Grundlage einer qualitativen Text- und Inhaltsanalyse, die sich auf zentrale Schriften des völkischen Nationalismus stützt, untersucht die Studie die antisemitische Großstadtwahrnehmung der völkischen Bewegung in den Jahren zwischen 1902 und 1940. Im empirischen Material werden drei zentrale Topoi identifiziert: Eine Personifizierung des Verstädterungsprozesses in den Juden, die rassentheoretische Annahme einer unterschiedlichen Anpassungsfähigkeit von Juden und Deutschen an das moderne Großstadtleben und die Darstellung der Großstädte als ein System der Verführung und sexuellen Pervertierung, für das Juden verantwortlich gemacht werden. Die Studie kann zeigen, dass Juden und Jüdinnen einerseits eine besondere Eignung für das Großstadtleben zugeschrieben wird und dass die modernen Großstädte andererseits als Versinnbildlichung von als „jüdisch“ apostrophierter Ideen gesehen werden (Geldwirtschaft, Kosmopolitismus, „Genusssucht“ etc.). Die Untersuchung leistet zudem einen Beitrag zur anhaltenden Diskussion über das Verhältnis des völkischen Antisemitismus zur Moderne, in dem sie nachweist, dass der völkische Nationalismus durch eine disparate Großstadt- und Technikrezeption geprägt ist: Die technisch-wissenschaftliche Rationalität der Moderne ist mit völkischem Denken vereinbar, das moderne Großstadtleben hingegen nicht.

Mediante o cotejo interdisciplinar entre a crítica historiográfica, a análise fílmica e a interpretação psicanalítica nas linhas freudiana e lacaniana, essa pesquisa investigou quatro obras cinematográficas comissionadas pelo governo nazista durante a Segunda Guerra Mundial com a finalidade de promoção de suas políticas raciais e de gênero: Jud Süß (1940), Die große Liebe (1942), Münchhausen (1943) e Titanic (1943). A partir dessas produções, o estudo perscrutou os sistemas de justaposição de fantasias socialmente partilhadas aos denominadores ideológicos do nacional-socialismo. Identificou, igualmente, os processos de negociação entre as instâncias da indústria cultural e as agências governamentais para alinhar o desejo e a doutrina na forma flutuante da fantasia cinematográfica. / Making use of instruments pertaining to the domain of historical criticism, filmic analysis and psychoanalytic theory under Freudian and Lacanian guidelines, this research investigated four cinematographic works commissioned by the Nazi government during World War II aimed to promoting its racial and gender policies: Jud Süß (1940), Die große Liebe (1942), Münchhausen (1943) and Titanic (1943). Through these films, the analysis examined the systems of juxtaposition between socially shared fantasies and the ideological denominators of National Socialism. The research identified also the schemes of negotiation between instances of cultural industry and government agencies in order to align desire and doctrine in the floating form of film fantasy.

En Tunisie, les Italiens représentèrent pendant longtemps la plus importante communauté d’émigrés d’origine européenne. Les Juifs italiens de Tunisie, appelés aussi « Livournais » car provenant pour la majorité du port toscan de Livourne, furent parmi les premiers à s’installer dans la Régence, en devenant ensuite une classe sociale relativement aisée, cultivée et avec un rôle d’élite au sein de la communauté italienne. L’arrivée du fascisme constitua un tournant politique pour les Juifs livournais, invités à prendre une position nette en faveur ou contre le régime, mais aussi à renégocier leur pouvoir face aux nouvelles autorités.La thèse se divise en cinq parties. La première aborde l’identité des Livournais et sa construction historique. La deuxième partie questionne le domaine socio-économique, pour comprendre la place occupée par les Juifs italiens dans la société tunisienne de l’entre-deux-guerres, sans oublier les rapports avec les autres populations de la Tunisie dans une perspective comparative. Achevée l’analyse de la communauté livournaise, le travail se focalise sur le rapport avec le fascisme, traité en trois parties. Les axes de la recherche ont été le processus de fascisation de la communauté italienne de Tunisie, la nature du consensus et de l’opposition parmi les Livournais, et les enjeux du tournant antisémite de 1938.En partant de l’histoire de la communauté juive italienne de Tunisie, la thèse articule des réflexions plus globales, concernant le rapport entre le fascisme et les Italiens à l’étranger, l’histoire de l’émigration italienne en Afrique du Nord, et les responsabilités du régime dans les persécutions antisémites culminées dans la Shoah. / In Tunisia, Italians created the most important community of Europeans emigrants until WW2. The Italian Jews of the country, called also “Livornese” as most of them was native of the Italian port of Livorno, formed the first group of foreigners which decided to settle in Tunisia. The community grew up quickly, and became a political, social and economic élite inside the Italian community. The rise of fascism pushed Italian Jews of Tunisia to make a choice between the support to the new regime and the antifascist resistance. They also had to renegotiate their role and power in the Italian community itself, according with the new authorities of Rome.The thesis is divided in five parts. In the first one, the Livornese Jews’ identity is investigated, to understand its evolution through the centuries, and its complexity. The second part examines the social and economic profile of the community in the context of the Tunisian colonial society, with a focus on the cultural and material relationships between Livornese Jews and the other populations of the country. The last three parts of the thesis investigate the relation between Livornese and fascism between 1921 and 1943, focusing on the question of consensus to the new regime, the forms of the opposition, the penetration of fascism in the Tunisian context, and the crisis of the Livornese community after the anti-Semitic laws and the war. The history of Italian Jews of Tunisia is the starting point for more global reflections, investing the fascist politics on Italian emigration, the role of Italian communities in the Northern Africa, and the responsibilities of Italy in anti-Semitic persecutions, culminated in the Shoah.

<p>Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport <em>Det förnekade hatet</em> var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.</p><p>Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.</p><p>Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.</p>

<p>Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?</p><p>I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.</p><p>En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker. Kan jag se några skillnader mellan forskarna som kan förklaras med den sagda tidsandan? Forskarna är därför utspridda över 1900-talet, och jag tar hänsyn till tidens dominerande synsätt på samhället i stort.</p>

Der vorliegende Text beschäftigt sich mit der religiös, kulturell und rassisch begründeten Ausgrenzung von Minderheiten durch die Mehrheitsgesellschaft im Zeitalter der europäischen Nationalstaaten, die fast immer im Rückgriff auf konstruierte historische Belege geschieht. Am Beispiel von Deutschland und Österreich wird der Zusammenhang aufgezeigt zwischen der staatsbürgerlichen Gleichstellung der Juden im 19. und frühen 20. Jahrhundert einerseits, und Krieg und Nationsbildung, bürgerlichem Selbstverständnis und Geschichtsdeutung in legitimatorischer Absicht andererseits. / The present text is dealing with the exclusion of minorities by the majority of a population in the era of nation building and nationalism, which is justified by a religious, cultural and racial otherness, very often proved by construed historical evidence. While comparing the situation in Germany and Austria the author shows the interrelation between the emancipation of the Jews in the 19th. and early 20th. century on one hand and war and nation building, self conception of the bourgeoisie and their interpretation of history on the other.

This essay is about the modern Swedish Nazi movement in relation to the German Nazi movement before and during the Second World War. The analysis is made using the Nazi Myth theory as described by French philosophers Philippe Lacoue-Labarthe &amp; Jean-Luc Nancy. Theory and method are aimed at analysing the Nazi movement as a religious one. In this essay I have identified five main Nazi Myth elements required to realize Nazi ideals and embraced by original German Nazis. Through text analysis I have studied how Swedish Nazis use and reproduce these elements.The result will show that the main elements are well represented in modern Swedish Nazi texts and must be considered as central and bearing in modern Swedish Nazism. However, modern Swedish Nazism is also different from original German Nazism in some ways, for example in view of race, land and art.

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter. Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs. Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker? I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys. En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker. Kan jag se några skillnader mellan forskarna som kan förklaras med den sagda tidsandan? Forskarna är därför utspridda över 1900-talet, och jag tar hänsyn till tidens dominerande synsätt på samhället i stort.