Video editing is a process where multiple roles are required to collaborate. Despite this, the design of video editing software does not easily support collaboration. Hence, this study investigates how the video editing workflow can be improved by designing a user interface that supports collaboration. This is achieved with focus on simultaneous work performed in a remote workspace. Firstly, a design workshop was conducted with professional video editors. Secondly, user interface mockups were created. Lastly, the mockups were evaluated in a mockup test and subsequently updated based on the feedback. The study proposes five design concepts that collectively aim to support collaboration through workspace awareness by focusing on enhancing communication to make the workflow more time efficient. The evaluation of the design concepts indicates their potential to facilitate the collaborators collective work and communication. Therefore, the results suggest that the workflow has the possibility to be improved by including collaborative features in video editing software. / Videoredigering är en process där flera roller behöver samarbeta. Trots detta stöder designen av videoredigeringsprogram inte samarbete. Därför undersöker denna studie hur arbetsflödet för videoredigering kan förbättras genom att utforma ett användargränssnitt som stöder samarbete. Detta uppnås med fokus på arbete som utförs samtidigt på distans. Först genomfördes en designworkshop med professionella videoredigerare. Sedan skapades mockups för användargränssnittet. Slutligen utvärderades mockuperna i en mockup-testning och uppdaterades därefter baserat på feedbacken. Studien föreslår fem designkoncept som tillsammans syftar till att stödja samarbete genom arbetsplatsmedvetenhet genom att fokusera på att förbättra kommunikationen för att göra arbetsflödet mer tidseffektivt. Utvärderingen av designkoncepten indikerar deras potential att underlätta medarbetarnas kollektiva arbete och kommunikation. Därför tyder resultaten på att arbetsflödet har möjlighet att förbättras genom att inkludera samarbetsfunktioner i videoredigeringsprogram.

Libraries are important centres for knowledge, research, history, and much more. In libraries, students can invest in their own future and connect with other peers. However, a void of an online platform where students in the School of Electrical Engineering and Computer Science (EECS) can reserve books, track their loans and utilise different service offerings, has been identified. To fill this void, a proposal called EECS Library System (EECSLS) was expressed. The system would include a database that stored books, student details, and other data, whilst it also handled transactions for reservations. Following the study of different approaches to implement an applicable Graphical User Interface, EECS Library Website was established. It was accomplished by evaluating theory of usability, design principles and key concepts of developing user-centered websites. Similarly, data collection through interviews, and participant observation during user testing, were approaches to gain insight and understand the target audiences. EECSLS was then designed and developed in an iterative process consisting of three prototypes, each of which gradually improved. The findings of the literature review indicate that usability is essential for the prosperity of a library website. In addition, to facilitate navigation and access to content on library websites, it was concluded that user-centred designs are crucial. In summary, understanding the target audiences and their needs before applying suitable design principles ultimately led to enhancing the user experience on the EECS Library Website. More importantly, the thesis reveals promising opportunities available to the library in EECS. / Bibliotek har länge varit - och är än idag - en viktig grundsten för kunskap, forskning, historia, och mycket mer. Där kan studenter investera i deras egna framtid, men även knyta värdefulla kontakter. Det har dock identifierats en saknad plattform online där studenter i Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) kan reserverera böcker, spåra sina lån och ta del av olika tjänsteerbjudanden. Ett förslag kallad EECS Library System (EECSLS) har uttryckts för att fylla detta gap. Systemet inkluderar en databas som lagrar böcker, information om studenter, medan den även hanterar transaktioner för reservationer. Efter att ha följt olika metoder för implementering av en medföljande grafiskt användargränssnitt, kunde EECS Library Website etableras. Det kunde åstadkommas genom att utvärdera teori av användbarhet, designprinciper och nödvändiga koncept för att utveckla användarcentererade hemsidor. Datainsamling med hjälp av intervjuer, och deltagandeobservation under användartestning, var på liknande vis metoder för att få insikt och förståelse på målgrupperna. EECSLS designades och utvecklades i en iterativ process bestående av tre prototyper som var och en förbättrades gradvis. Resultaten av litteraturgranskningen indikerar på att användbarhet är väsentlig för en framgångsrik bibliotekshemsida. Därtill kunde det dras en slutsats om hur användarcentrerade designer är avgörande för att underlätta navigering och åtkomst till innehåll på biblioteketshemsidor. Att förstå målgrupperna och deras behov innan man tillämpar lämpliga designprinciper bevisade i slutändan en förbättrad användarupplevelse på EECS Library Website. Avhandlingen avslöjar lovande möjligheter som är tillgängliga för biblioteket i EECS.

With today’s exploding amount of websites and applications, a design has to meet the requirements of its users and be easy to use in order for a software product to stand out. User Experience design is a method, which has been developed to design products with a focus on the user. This thesis examines how User Experience design can be applied to the creation of a wiki in order to ease the acquisition of information. The research was done through a literature study and a case study, where a wiki about courses at KTH was designed and tested. Two versions of a prototype were created, based on feedback which was collected from potential users. A thematic analysis was done on the data and the selected themes were used to improve the product. The result was an overall positive response towards the prototype in the case study, which led to a conclusion that User Experience design can lead to an improvement of how wikis are created. The work can be continued by implementing the prototype or creating more wikis for a broader support of the conclusion. / Med dagens exploderande mängd websidor och applikationer krävs en design som möter användarnas krav och är lättanvänd för att en mjukvaruprodukt ska stå ut. Användarupplevelse design är en metod som tagits fram för att designa produkter med användaren i fokus. Detta arbete undersöker hur användarupplevelse design kan appliceras på skapandet av en wiki för att förenkla inhämtningen av information. Undersökningen gjordes med hjälp av en litteraturstudie och en fallstudie där en wiki kring kurser som ges på KTH designades och testades. Två versioner av en prototyp skapades utifrån feedback som samlats från potentiella användare. En tematisk analys utfördes på datan och de uttagna temana användes för att förbättra produkten. Resultatet var ett generellt positivt bemötande mot prototypen i fallstudien, vilket ledde till en slutsats att användarupplevelse design kan leda till en förbättring av hur wikis byggs. Arbetet kan fortsättas genom att implementera prototypen eller skapa fler wikis för ett bredare underlag.

Mobile manipulators are changing the way companies and industries complete their work. Untrained end users risk facing unfunctional and nonuser- friendly Graphical User Interfaces. Recently, there has been shortages of people and talent in the heathcare industry where these applications would benefit in being used to accomplish easy and low level tasks. All these reasons contribute to the need of finding functional robot-user ways of communicating that allow the expansion of mobile manipulation applications. This thesis addresses the problem of finding an intuitive way to deploy a mobile manipulator in a laboratory environment. This thesis has analyzed whether it is possible to permit the user to work with a manipulator efficiently and without too much effort via a functional graphical user interface. Creating a modular interface based on user needs is the innovation value of this work. It allows the expansion of mobile manipulator applications that increases the number of possible users. To accomplish this purpose a Graphical User Interface application is proposed using an explanatory research strategy. First, user data was acquired using an ad hoc research survey and mixed with literature implementations to create the right application design. Then, an iterative implementation based on code-creation and tests was used to design a valuable solution. Finally, the results from an observational user study with non-roboticist programmers are presented. The results were validated with the help of 10 potential end users and a validation matrix. This demonstrated how the system is both functional and user-friendly for novices, but also expressive for experts. / Mobilmanipulatorer förändrar sättet som företag och industrier utför sitt arbete. Otränade slutanvändare och särskilt de utan programmeringskunskap kommer att bemötas av icke-funktionella och användarovänliga grafiska användargränssnitt. Den senaste tiden har det varit brist på specialiserad personal inom hälsovårdsindustrin som har resulterat i ett beroende på dessa applikationer för att genomföra enkla uppgifter samt uppgifter på låg nivå. Alla dessa faktorer bidrar till det ökande behovet att hitta ett funktionellt sätt att kommunicera mellan robot och slutanvändare vilket tillåter expansionen av mobilmanipulatorapplikationer. Arbetet som beskrivs i denna avhandling adresserar problemet att finna ett intuitivt sätt att använda en mobilmanipulator i ett laboratoriemijö. Möjligheten att tillåta användaren att på ett enkelt och effektivt sätt arbeta med en manipulator via ett funtionellt grafiskt användargränssnitt analyseras. Innovationsvärdet och detta examensarbetes bidrag till nuvarande kunskap betraktar möjligheten att skapa ett modulärt gränssnitt baserat på användares behov. Detta möjliggör expansionen av mobilmanipulatörers applikation vilket ökar antalet möjliga användare. En förklarande forskningsstrategi används för att föreslå en grafisk användargränssnittsapplikation för att uppnå detta mål. Först användes data från ad hoc-undersökningar blandat med litteraturimplementeringar för att skapa den rätta applikationsdesignen. En iterativ implementering baserad på kodskapande samt tester användes sedan för att designa en värdefull lösning redo att testas. Slutligen presenteras resultat från en användarobservationsstudie med icke-robotikprogrammerare. De insamlade resultaten som samlades in under valideringsstadiet tack vare en grupp bestående av tio potentiella slutanvändare har analyserats genom användandet av en valideringsmatris som är baserad på tre parametrar. Detta demonstrerade hur systemet är både funktionellt och användarvänligt för nybörjare men också expressivt för experter.

User interfaces are a crucial point in the usage of products. A user interface is developed to make a product easy to use and understand while also presenting data, feedback and functionality to the user. In this thesis we present and explain the whole development process of a front end project. The Swedish company, Kemizares, was searching for a user interface for their finance module in their upcoming application. In this work we developed the user interface for such a module with regards to Kemizares’ functional requirements as well as the necessity that the user interface of the module could be integrated into the their application which already had an existing user interface. The solution to the problem began with a literature study in which we researched tools and programs we would use to develop the module as well as researching national and international requirements for invoices to identify necessary data to use in the finance module. Afterwards we set up a timeline with deadlines to guide us throughout the development. An agile iterative feedback method was used during the implementation of the module with Kemizares. The finance module was created and with the iterative feedback method we used during development we were able to ensure that Kemizares was satisfied with the product. However, due to limiting factors we were not able to finish the whole module and hence not able to fulfill all the requirements. The conclusion is that the module in its current state is not a viable solution for Kemizares since it was left undone but a good ground to continue from that has taken required financial data, functional requirements, and design compatibility with the rest of the application into consideration. / Användargränssnitt är en viktig punkt i användningen av produkter. Ett användar-gränssnitt är utvecklat för att göra en produkt enkel att använda och förstå samtidigt som den presenterar data, feedback och funktionalitet för användaren. I denna rapport presenterar och förklarar vi hela utvecklingsprocessen för ett frontend-projekt. Det svenska företaget Kemizares letade efter ett användargränssnitt för sin finansmodul i sin kommande applikation. I detta arbete utvecklade vi användargränssnittet för en sådan modul med avseende på Kemizares funktionella krav samt behovet av att modulens användargränssnitt kunde integreras i deras applikation som redan hade ett befintligt användargränssnitt. Lösningen på problemet började med en litteraturstudie där vi undersökte verktyg och program som vi skulle använda för att utveckla modulen samt undersökte nationella och internationella krav på fakturor för att identifiera nödvändiga data att använda i finansmodulen. Därefter satte vi upp en tidslinje med deadlines för att vägleda oss genom hela utvecklingen. En agil iterativ återkopplingsmetod användes under implementeringen av modulen med Kemizares. Finansmodulen skapades och med den iterativa återkopplingsmetoden som vi använde under utvecklingen kunde vi säkerställa att Kemizares var nöjd med produkten. Men på grund av begränsande faktorer kunde vi inte avsluta hela modulen och kunde därför inte uppfylla alla krav. Slutsatsen är att modulen i sitt nuvarande tillstånd inte är en lönsam lösning för Kemizares eftersom den lämnades ofärdig, men en bra grund att fortsätta från som har tagit hänsyn till nödvändiga ekonomiska data, funktionella krav och designkompatibilitet med resten av applikationen.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Syftet med denna studie är att undersökavilket användargränssnitt som potentiella användare föredrar för att utbyta trafikrelateradinformation. Forskningsfrågan som ska besvaras är följande. Vilket användargränssnittföredras för kommunikation i ett självkörande fordon? Genom att läsa denna studie fårläsaren en fördjupad insikt för hur föredragna användargränssnitt kan öka acceptansen hospotentiella användare. En kvantitativ metod användes för att genomföra enstickprovsundersökning med hjälp av en webbaserad enkät som distribuerades på olika sättsom Facebook, Linkedin, m.m, för att besvara studiens syfte. Den empiriskadatainsamlingen resulterade i 201 insamlade svar. Resultatet visade att 41,3 % avrespondenterna föredrog skärmgränssnitt och 35,3% föredrog ett multimodalt gränssnitt föratt integrera med ett självkörande fordon. Sammanlagt 84,1% av respondenterna besvaradeatt användningen av det önskade gränssnittet skulle öka effektiviteten ochkommunikationen vid utbyte av information med fordonet. Slutsatsen är att valet avanvändargränssnitt kan påverkas av olika faktorer, såsom erfarenheter och teknologiskaförväntningar. Framtida utveckling av gränssnitt och teknologier bör sträva efter attinkludera en mångfald av alternativ för att tillgodose användarnas behov och preferensernär det gäller att kommunicera med fordon. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket användargränssnitt som potentiella användare föredrar för att utbyta trafikrelaterad information. Forskningsfrågan som ska besvaras är följande. Vilket användargränssnitt föredras för kommunikation i ett självkörande fordon? Genom att läsa denna studie får läsaren en fördjupad insikt för hur föredragna användargränssnitt kan öka acceptansen hos potentiella användare. En kvantitativ metod användes för att genomföra en stickprovsundersökning med hjälp av en webbaserad enkät som distribuerades på olika sätt som Facebook, Linkedin, m.m, för att besvara studiens syfte. Den empiriska datainsamlingen resulterade i 201 insamlade svar. Resultatet visade att 41,3 % av respondenterna föredrog skärmgränssnitt och 35,3% föredrog ett multimodalt gränssnitt för att integrera med ett självkörande fordon. Sammanlagt 84,1% av respondenterna besvarade att användningen av det önskade gränssnittet skulle öka effektiviteten och kommunikationen vid utbyte av information med fordonet. Slutsatsen är att valet av användargränssnitt kan påverkas av olika faktorer, såsom erfarenheter och teknologiska förväntningar. Framtida utveckling av gränssnitt och teknologier bör sträva efter att inkludera en mångfald av alternativ för att tillgodose användarnas behov och preferenser när det gäller att kommunicera med fordon.

Context: Flatbed applicators are machines made for laminating, primarily signs on an industrial level. These applicators are controlled manually, which exhibits potential for digitalization in order to enhance the user experience. Problem: The first challenge is to develop a user interface for a mobile app, created to provide an easy path for communication to customers, with user-friendliness as the focal point. The second challenge is being able to communicate with a flatbed applicator, through the aforementioned app. Method: This project started out with pre-studies about the required topics. The system prototype was then designed and implemented with a focus on adequate UI design guidelines for the mobile app and a suitable protocol to enable communication between the app and the applicator. Results: The app prototype was developed through the usage of J.J. Garrett’s model along with Material Design guidelines, in order to establish a customer-centric user interface. Communicating between the mobile app and a PLC using TwinCAT, MQTT and React Native appears to be a feasible solution.

Detta examensarbete undersöker optimering av användargränssnitt (UI) för att förbättra användarupplevelsen (UX) på sista-minuten biljettsidan på Flygresor.se, enwebbplats för flygjämförelser. Det huvudsakliga målet var att förbättra användarnasengagemang och tillfredsställelse genom implementering av effektiva UI/UX-designprinciper. Med hjälp av en litteraturstudie, semistrukturerade intervjuer och iterativ prototypframställning, identifierar denna studie viktiga UI/UX-förbättringar.Prototyper utvecklades och förbättrades dels baserat på lärdomar från litteraturstudien, men framförallt på feedback från deltagare i semi-strukturerade intervjuermed fokus på navigering, läsbarhet och användarvänlighet. Studien visar den betydande inverkan av genomtänkt UI/UX-design på deltagarnas tillfredsställelse ochlyfter fram praktiska rekommendationer för UI-förbättringar. Resultaten betonarnödvändigheten av kontinuerliga uppdateringar av användargränssnittet och potentialen hos användarcentrerade tillvägagångssätt i verkliga applikationer för att förbättra användares engagemang och operativ framgång. / This thesis investigates the optimization of user interfaces (UI) for enhancing userexperiences (UX), particularly focusing on the last-minute ticket page of the flightcomparison website Flygresor.se. The core objective is to improve user engagementand satisfaction through the implementation of effective UI/UX design principles.Using a literature study, semi-structured interviews and iterative prototyping thisresearch identifies key UI/UX improvements. Prototypes were developed and refined partly based on insights gained through the literature review, but prominentlyon feedback from participants in semi-structured interviews, focusing on navigability, readability, and interaction efficiency. The study highlights the significant impactof thoughtful UI/UX design on participants satisfaction and highlights practical recommendations for UI enhancements. The findings emphasize the necessity of continuous UI updates and the potential of user-centric approaches in real-world applications to improve user engagement and operational success.

Europeiska Unionen står inför en komplex uppgift med att införa Digitala Produktpass (DPP) – en digital mekanism som strävar efter att förbättra hur information om produkters livslängd, tillförlitlighet och återanvändbarhet samlas och delas. Detta arbete utförs med syfte att utveckla och förbättra användbarheten i ett användargränssnitt som är tänkt att integreras i samband med onlineköp för att effektivisera och förenkla processen för skapandet av DPP. Genom att omfamna metoden Design Thinking, har arbetet utvecklat och utvärderat en prototyp. Detta genom att identifiera och analysera problem med användbarhet i en utvärdering beståendes av intervju, användartest i form av Retrospective Probing och en enkät. Resultaten från utvärderingen visade brister i användarnas förståelse för användargränssnittet och DPP. Detta har specifikt lett till förbättringar av designen för initieringsknappen i användargränssnittet. I initieringsknappens beskrivande text har det lagts till mer informtion om Digitala Produktpass, vilket syftar till att öka interaktionens tydlighet och användarnas nöjdhet. Slutsatserna av arbetet belyser både framgångar och identifierade begränsningar. Det framhäver inte bara de förbättringar som redan har genomförts med initieringsknappen, utan också de områden där ytterligare insatser krävs för att optimera användbarheten, som flera iterationer av Design Thinking. Arbetet ger även vägledning för kommande studier och implementeringar inom området genom att föreslå riktningar för framtida forskning för utvecklandet av användbarhet i användargränssnitt för DPP. Genom att skapa en smidig och intuitiv interaktion mellan användare och DPP kan det öka engagemanget och uppmuntra till ökad användning av DPP. Vilket slutligen hjälper Europeiska Unionen införa DPP. / The European Union faces a complex task in introducing the Digital Product Passport (DPP) – a digital mechanism that aims to improve the way information about product lifespan, reliability and reusability is collected and shared. This work is carried out with the aim of developing and improving the usability of a user interface that is intended to be integrated in connection with online purchases, in order to streamline and simplify the process of creating DPP. By embracing the Design Thinking method, the work has developed and evaluated a prototype. This was made by identifying and analysing usability issues in an evaluation consisting of interview, user tests in the form of Retrospective Probing Probing and surveys. The results from the evaluation, showed deficiencies in users’ understanding of the user interface and DPPs. This has specifically led to improvements in the design of the initiation button in the user interface. In the initiation button’s describing text, more information about Digital Product Passports has been added, which aims to increase the clarity of the interaction and the satisfaction of the users. The conclusions of the work highlights both successes and identified limitations. It not only highlights the improvements that have already been made with the initiation button, but also the areas where efforts are required to optimize usability, such as further iterations of Design Thinking. The work also provides guidance for future studies and implementations in the field, by suggesting directions for future research for the development of usability in user interfaces for DPP. By creating a smooth and intuitive interaction between users and DPP, it can increase engagement and encourage increased use of DPP. Which ultimately helps the European Union introduce the DPP.