Användandet av internet i mobiltelefonen har ökat drastiskt de senaste åren och detta fenomen innebär att människor har tillgång till internet i större utsträckning än förut. De svenska bankerna har tagit tillvara på denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer där de erbjuder sina kunder möjligheten att utföra bankärenden med hjälp av mobiltelefonen. Även om fördelarna med denna tillgång är många, finns det ändå vissa nackdelar. Den mest omtalade nackdelen gällande bankers mobilapplikationer är bristande säkerhet som kan medföra integritetsrisker. Utifrån personliga erfarenheter uppstod funderingar kring området användbarhet och säkerhet för bankers mobilapplikationer och dessa funderingar ligger till grund för vårt arbete. Syftet är att undersöka användbarhet och säkerhet för identifikationsmetoder samt användbarhet för hantering av transaktioner i internetbankers mobilapplikationer ur ett användarperspektiv. För att undersöka dessa områden går vi igenom och tar hjälp av teorier och tidigare forskning och dessutom tillämpar vi ett antal metoder. I slutsatsen har vi utifrån resultaten från vår studie sammanställt riktlinjer för hur en banks mobilapplikation bör utformas för att uppfylla användarnas behov och önskemål. / The use of mobile Internet has increased dramatically in recent years and this phenomenon means that people have access to the Internet to a greater extent than before. Swedish banks have been taking advantage of this trend by developing mobile banking applications where they offer their customers the ability to perform banking transactions using their mobile phone. Although the benefits of this increased access are many, there are still some drawbacks. The most talked about drawback regarding banks’ mobile applications is the lack of security that could lead to privacy risks. Based on personal experience, we had concerns about the area usability and security for mobile banking applications and these thoughts are the basis of our work. Our aim is to examine usability and security of identification methods and the usability of processing transactions in the mobile bank application from a user perspective. To explore these areas we will review and get support from theories and previous research and in addition, we apply a number of methods. In conclusion, we’ve compiled guidelines based on the results of our study of how a bank’s mobile application should be designed to meet user needs and preferences.

Under sommaren 2014 kommer Norrköping locka många turister till staden genom ett flertal stora evenemang, till exempel Bråvallafestivalen och Harry Potter: The Exhibition. Som besökare från en annan stad kan det vara svårt att hitta lämpliga parkeringsplatser i sådana situationer. I nuläget har Norrköpings kommun en karta över parkeringsplatser på deras hemsida. Denna är endast anpassad till webbläsare och ger en översiktlig bild över var parkeringar finns utplacerade i de mest centrala delarna av staden. Att söka upp kartan på en mobil enhet, lokalisera sig på kartan, välja lämplig parkering och sedan hitta till denna kan vara svårt och tidskrävande för den som har bråttom eller inte hittar i staden. Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett användarvänligt gränssnitt för en mobil applikation som ska underlätta parkeringsprocessen för förare som bor i eller besöker Norrköping. Till studien har sekventiella blandade metoder använts och designprocessen har baserats på både en målinriktad och användarcentrerad designmetod. En enkät, intervjuer och andvändbarhetstester har använts som datainsamlingmetoder för att på bästa sätt utveckla ett gränssnitt som möter användarens behov. Studien har resulterat i ett gränssnitt för en parkeringsapplikation som kan användas i planeringssyfte och som navigationshjälp. Design- och interaktionsval är grundade på användarnas mål och preferenser. Slutsatsen är att i en stressfylld situation är det viktigt att informationen är lättöverskådlig, tydlig och kräver minimal ansträngning av användaren samtidigt som antal steg för att nå informationen bör minimeras. Överflödiga funktioner bör sorteras bort. Olika användare har även olika inställningar till användandet av mobila applikationer för reseplanering och parkering. I första hand vänder sig majoriteten av mobilanvändare till Google för informationssökningar således bör den enklaste lösningen vara att Norrköpings kommun upprättar en mobilanpassad hemsida med information om parkeringar i staden. Dock finns det komplexa funktioner i applikationen som inte går att efterskapa på en mobil hemsida och även för att nå en bredare målgrupp blir skapandet av en applikation nödvändigt. / With a series of prestigeous events such as the Bråvalla Music Festival and the European premiere of Harry Potter: The Exhibition, Norrköping will, during the summer of 2014, attract many tourists. As a visitor, it may be difficult to locate appropriate parking spots in situations like these. Norrköpings Municipality currently has a map on their website with an overview of parking spots in the central areas of the city. This map, however, is only suited for viewing on big screens. To search for the map on a mobile device, find an appropriate parking and then correctly navigate to its location may serve difficult for a user who is new to the town or pressed for time. The purpose of this study is to create a user-friendly interface design for a mobile application that aims to facilitate the parking process for drivers who live in, or are visiting, Norrköping. The study uses a sequential mixed method approach and the design process is based on a goal-directed and user-centered design. Surveys, interviews and usability testing have been employed to collect research in order to create an interface that meets the needs of the user. The study resulted in the creation of an interface for a parking application that can be used for planning purposes as well as navigation. Choices for design and interactivity are based on the users' goals and preferences. The study concludes that a stressful situation requires information to be clear, easily understood and call for minimum effort from the user's side. Redundant information should be removed and the steps it takes to obtain information should be reduced. Different users have different attitudes towards the use of mobile applications for planning and parking. The majority of interviewees would in a similar situation rely on a Google search for information. From this we can conclude that the easiest solution would be for Norrköping's Municipality to create a mobile website with information about parking in the city. However, in order to reach a broader target group and to incorporate certain complex functions and features, the creation of an application becomes necessary.

This thesis studies how one can convey meaning in games by utilising pictorial feedback alone. With the help of Peircean visual semiotics the signs for the case study Among Ripples are assembled and later analysed in detail. As a subtopic the thesis also explores if it is possible to embed pictorial feedback into the game world instead of having it superimposed. The results showed that it is possible to convey some feedback with pictorial means alone, and that the entry points for understanding are not the same between different people. They look at different cues from the pictorial feedback constructed.

Efficiency as a   part of usability is a much researched topic. How we design user interfaces   though, is often a matter of convention rather than scientifically validated   patterns. There is however a reason for this; research has shown that users   form clear mental models, or expectations of how an interface should look and   work. Designing with these models in mind should therefore yield efficient   results according to some researchers. This study aimed to test the extent to   which these models affect efficiency through a quantitative quasi-experiment. The experiment   was designed to measure click cost while designing for, or contrary to, the   mental models. This was achieved by adding or subtracting the variables:   placement conventions, saliency, clutter, appearance conventions and help   text to an experimental group and a control group respectively. To ascertain   the impact of these independent variables the click cost in milliseconds has   been recorded in a web questionnaire environment, aggregated and   comparatively analyzed between the groups. The result is a clearer picture of   each variables independent effect on click costs and efficiency. The main   result show a tendency towards higher click costs for badly handled placement   conventions, saliency and appearance conventions, however the differences are   small. In the case of clutter no increase in click cost could be recoded. The   single largest increase in click cost is incurred when help texts are   omitted. / Effektivitet,som en del av användbarhet, är ett väl undersökt område. Hur gränssnittutformas grundar sig oftast i allmänt accepterade normer snarare än påvetenskapliga validerade mönster. Det finns dock en anledning till detta:forskningEffektivitet,som en del av användbarhet, är ett väl undersökt område. Hur gränssnittutformas grundar sig oftast i allmänt accepterade normer snarare än påvetenskapliga validerade mönster. Det finns dock en anledning till detta:forskning visar att användare skapar mentala modeller eller förväntningar på hur ett gränssnitt bör se ut och fungera vid interaktion. Att utforma gränssnitt med dessa modeller i åtanke bör därför, enligt vissa forskare, ge effektiva resultat. Syftet med denna studie var att testa i vilken utsträckning dessa mentala modeller har en inverkan på effektiviteten i gränssnitt genom ett kvantitativt kvasiexperiment. Experimentet utformades för att mäta klickkostnaden i gränssnitt som överensstämmer med, eller strider mot, de mentala modellerna. Detta uppnåddes genom att tillföra eller ta bort variablerna: placeringspraxis, visuellt framträdande, brus, utseendepraxis och hjälptext till en testgrupp och en kontrollgrupp. För att fastställa till vilken grad dessa oberoende variabler påverkar har klickkostnaden i millisekunder uppmätts i ett webenkätsgränssnitt, aggregerats och jämförts mellan grupperna. Resultatet är en tydligare bild av varje variabels grad av påverkan på klickkostnad och effektivitet. Det huvudsakliga resultatet visar på en tendens till högre klickkostnad när placeringspraxis, visuellt framträdande och utseendepraxis frångår normerna. Differenserna är dock små. Vad gäller brus har ingen ökning i klickkostnad kunnat uppmätas. Den enskilt största ökningen i klickkostand sker när hjälptext utelämnas.

Within the field of heavy machinery, the driver environment and its user interface (UI) has not always been a high priority during product development. This is about to change since the user experience, especially of the driver, becomes more of a selling point. Kiruna Utility Vehicles (Kiruna UV), who manufactures slag haulers for the steel industry, has developed a new driver cabin to meet these future demands. The development has been conducted in collaboration with students at Luleå University of Technology. This master thesis aims to create a basis for the digital user interface of the Kiruna UV SH60 slag hauler. The needs of the users are very important in order to ensure a good user experience. This is why a human-centred design process was chosen for this project. Extensive research has been conducted with the drivers, mechanics, managers and manufacturer of the SH60 slag hauler. Research was conducted through field studies, where interviews, observations and eye tracking were used as the main tools.The slag hauler driver operates the vehicle in two positions, where the need for information differs. When the slag hauler is driven the driver is facing forward and in this position the slag hauler is similar to any other heavy machinery. The UI needs to display for example speed, gear and RPM. When loading or emptying slag pots, the driver turns around to manoeuvre the tipping system. In this position, information about the lockings, support legs and tipping system is the most important.Through brainstorming sessions and ideation workshops with the manufacturer and participants without connection to the slag hauler, ideas on how different types of information can be shown were generated. Ideas regarding layout of the UI were also produced. These ideas were then mapped onto four different concepts that were developed through several iterations. These were then evaluated through a survey study, a usability test and feedback sessions with slag hauler drivers, mechanics and the manufacturer.A final concept was created that accommodates all the information that is needed in order to operate and maintain the slag hauler in a safe and efficient way. That is for example speed, RPM, information about the tipping system and data from the engine, transmission and hydraulic system. The final concept contains the parts of the four previous concepts that proved to work the best in the concept evaluation. The user interface has a modern look that fits into the new driver cabin design. We have shown that the user experience of the driver and service personnel can be improved through the user interface, by adapting it to user needs. We have also shown what benefits can be achieved by using a human-centred design approach within the field of heavy machinery. / I tunga fordon har förarmiljön och dess användargränssnitt ofta varit lågt prioriterad under produktutvecklingen. Detta håller på att förändras då användarupplevelsen, i synnerhet för föraren, blir ett allt viktigare försäljningsargument. Kiruna Utility Vehicles (Kiruna UV), som tillverkar slaggtruckar för stålindustrin, har tagit fram en ny förarhytt för att möta dessa nya krav. Utvecklingen av förarhytten har skett i samarbete med studenter vid Luleå Tekniska Universitet. Detta examensarbete på masternivå har haft som syfte att skapa ett digitalt användargränssnitt för Kiruna UV:s slaggtruck modell SH60.Användarnas behov är viktiga för att kunna säkerställa en bra användarupplevelse. Därför valdes en människocentrerad designprocess för detta projekt. Omfattande användarstudier har genomförts tillsammans med förare, mekaniker, beslutsfattare och tillverkaren av slaggtrucken. Efterforskningarna har utförts i form av en fältstudier där intervjuer, observationer och eye-tracking användes som huvudsakliga verktyg.Slaggtrucksföraren manövrerar slaggtrucken i två olika positioner, där informationsbehovet skiljer sig åt. Vid körning av slaggtrucken är föraren vänd framåt och i detta läge är den ganska lik andra tunga maskiner. Användargränssnittet måste förmedla information om varvtal, hastighet, växel och bränslenivå.Vid lastning eller tömning av slaggdeglar vänder sig föraren om för att manövrera tippsystemet. I detta läge måste gränssnittet förmedla information om lyftarmarnas position, låsningar och stödben.Genom brainstorming och idéskapande workshops med intressenter och deltagare utan erfarenhet av slaggtruckar, skapades idéer om hur information kan presenteras. Även idéer för gränssnittets layout togs fram. Idéerna kopplades sedan till fyra olika koncept som utvecklades i flera iterationer. Dessa utvärderades genom en enkätundersökning, ett användartest samt återkopplingsmöten med slaggtrucksförare, mekaniker och tillverkare. Ett slutligt koncept skapades, som innehåller den information som behövs för att manövrera och underhålla slaggtrucken på ett säkert och effektivt sätt. Exempel på detta är varvtal, hastighet och information om tippsystemet. Konceptet innehåller de delar av de fyra koncepten som visade sig fungera bäst under konceptutvärderingen. Användargränssnittet har ett modernt utseende som passar in i den nya förarhytten. Vi har visat att användarupplevelsen för förare och servicepersonal kan förbättras genom att anpassa gränssnittet efter deras behov. Vi har också visat vilka fördelar som finns med att använda en människocentrerad designprocess för produktutveckling av tunga maskiner.

The project that is presented in this report is the result of a master thesis for the Industrial Design Engineering programme at Luleå University of Technology. The project was conducted towards and together with the company Leosol during the fall of 2020.  For the past couple of years, Leosol has invested time and money into online advertisement. Their advertisement generates a greater visit flow onto their website; however, it rarely produces any bookings of their services. Leosol wants to increase the number of bookings done through their website. This master thesis is conducted to contribute towards Leosol’s goal regarding the online bookings. Therefore, the focus of this project has been to strengthen Leosol’s brand by exploring options for a new graphic profile and a visual brand language. These brand tools were be implemented in a new website.  To achieve this, an altered version of IDEO’s Human-Centered Design process was implemented. By working close to the user, in this case, Leosol’s clients, the current issues and solutions was clarified. Throughout the process, the graphic profile and the wireframe was developed separately. In the last phase of the project, the two was combined into the final concept.  The project resulted in a repositioning of Leosol’s brand, creating a new, more professional tone. The graphic profile was summarized through a poster, describing the new logotype, colours, fonts, imagery and a short description of how to apply them.  This new graphic profile was applied onto the new wireframe, creating the final website. The layout of the website was developed so that the user can quickly identify Leosol’s identity and mission. By implementing a website that truly represents Leosol, there is a bigger chance that the number of bookings increase. / Projektet som presenteras i den här rapporten är resultatet av ett examensarbete för Civilingenjörslinjen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet. Projektet har drivits mot och i samarbete med energiföretaget Leosol under hösten 2020. Leosol har investerat både pengar och tid i annonsering online. Detta har genererat ett större besöksflöde, dock har det inte lett till en ökning av bokningar av deras tjänster. Leosol vill öka antalet bokningar som sker via deras hemsida. Detta examensarbete har utförts för att bidra till detta mål. Projektet har därför kretsat kring att förstärka Leosols varumärke genom att utforska olika alternativ till en ny grafisk profil och ett nytt visuellt varumärke. Dessa nya varumärkesverktyg kommer sedan att implementeras i en helt ny hemsida.  En variant av IDEO’s Human-Centered Designprocess har använts under projektet för att uppnå detta. Genom att arbeta nära och tillsammans med användaren, i detta fall Leosols kunder, har de nuvarande problemen samt olika lösningar förtydligats och identifierats. Under processen har den grafiska profilen och wireframen för hemsidan skapats separat. I sista fasen i projektet kombinerades dessa till det slutgiltiga konceptet. Projektet har resulterat i en ompositionering av Leosols varumärke genom att skapa en mer professionell ton. Den grafiska profilen har sammanfattats i form av en poster. Denna beskriver den nya logotypen, färger, typsnitt, bildspråk samt en kort instruktion som förklarar hur dessa bör appliceras.  Den nya grafiska profilen applicerades sedan på wireframen, för att skapa den slutgiltiga hemsidan. Hemsidans layout är skapad för att användaren ska snabbt kunna identifiera Leosol’s identitet samt deras tjänster. Genom att implementera en hemsida som verkligen representerar Leosol ökar chanserna för att antalet bokningar på deras hemsida stiger.

This master thesis is carried out in the field of “Human-Computer interaction”, more specifically the area “User-centered system design”. The focus has been on “usability” and useful graphical user interfaces. Current theories and definitions in the field have been considered. Literature studies contain well known authors and organisations in domains mentioned above; Jakob Nielsen, Donald A Norman and International Organization for Standardization ISO to mention some.  Another source for this work from which the theories and way of working have been used is the book “User-Centered System Design” written by Jan Gulliksen and Bengt Göransson.  The work started with a literature study followed by looking at methods to use. The next step was to do task and user analysis which followed by the development phase. The user has been given a central role in this project and, just as recommended, also been involved through the whole cycle. A useful method to get feedback from users, in addition to interviews and workshops, has been the “Heuristic Evaluation”.  The final result and conclusion shows that the user-centered system design is a powerful tool to adapt when designing and developing interactive user interface. / Detta examensarbete har utförts inom området för ”Människa-Datorinteraktion” mer specifikt ”Användarcentrerad Systemdesign”. Fokus har varit på ”användbarhet” och användbart grafiskt användargränssnitt. Aktuella teorier och definitioner har iakttagits. Litteraturstudien har omfattat välkända författare och organisationer i ovannämnda domäner; Jakob Nielsen, Donald A Norman och Internationella standardiseringsorganisationen ISO för att nämna några.  En annan källa vars teorier och arbetssätt har tillämpats i detta arbete är boken ”Användarcentrerad Systemdesign” av författarna Jan Gulliksen och Bengt Göransson.  Arbetet började med en litteraturstudie följd av val av lämplig metod. Nästa steg innebar att utföra uppgifts- och användaranalyser och därefter var det dags för utvecklingsfasen. Användaren har  haft en  central  roll  i  detta  projekt  och har,  precis  som  rekommenderat, involverats i samtliga  moment. En lämplig och nyttig metod för att få återkoppling från användarna, förutom intervjuer och workshop, har varit ”Heuristisk Utvärdering”.  Det slutliga resultatet och slutsatsen visar att användarcentrerad systemdesign är ett kraftfullt verktyg att nyttja när det kommer till design och utveckling av interaktivt användargränssnitt.

This thesis contains a usability evaluation of “Barnplay”, a Swedish video-on-demand service targeted at children. The objective of the study was to identify usability issues in the video service and to develop measures on improving the user interface, with special focus on adaptation to the broad target group of 3-11 year olds. The study was conducted by first mapping established practices in designs of VOD-services targeted at children, followed by interviews and usability tests with children between 2-11 concerning their use of “Barnplay”. Based on the initial data collection, a prototype was developed and then evaluated by usability testing and A/B-testing. The main conclusion of the study is the need of better individual adjustment of the video content selection to better appeal to different age segments within the target group. A design proposal, for a list of personal viewing history, was produced for displaying what the user recently had watched. / Detta examensarbete är en användbarhetsutvärdering av SVTs barnanpassade videotjänst, Barnplay. Arbetets mål är att identifiera användbarhetsproblem i videotjänsten och att ta fram åtgärder för att förbättra användargränssnittet, med särskilt fokus på anpassning till den breda målgruppen 3-11 år. Studien utfördes genom kartläggning av praxis vid design av VOD-tjänster riktade till barn, intervjuer och tester med barn mellan 2-11år kring deras användande av Barnplay. Utifrån den inledande datainsamlingen utarbetades en prototyp som utvärderades med användningstest samt A/B-test. Den viktigaste slutsatsen i studien var behovet av individuell anpassning av utbudet i videotjänsten för att bättre tilltala de olika ålderssegmenten inom målgruppen. Designförslaget som togs fram var en personlig historik-lista som visar de senast “tittade” titlarna.

Idag utförs renmärkningen för att hålla koll på vilka renar som hör till vilken renägare. För att identifiera och särskilja renarna, räknas dem manuellt, alltså genom att personer går in i inhägnaden och prickar av renarna i en bok. Processen för att märka kalvarna kan ta upp mot två dagar beroende på om alla renarna har kommit in i inhägnaden, processen blir då lång och utdragen. Detta kommer vara utgångspunkterna i projektet, att identifiera renarna på ett mer effektivt och hållbart sätt. Detta är ett examensarbete för Högskoleingenjör Teknisk design vid Luleå tekniska universitet, som ska utveckla ett hållbart koncept genom att underlätta för renskötarna och effektivisera identifiering och dokumentering av renar. Genom att förena traditionell renmärkning med modern teknik tas ett hållbart koncept fram, som även minskar påfrestningen på renarna. Att kunna koppla ihop rätt kalv med rätt vaja och samla informationen på ett gemensamt ställe som är enkelt att hantera är ett krav på lösningen. Arbetet har följt IDEO:s trefasprocess för användarcentrerad design. Under faserna inspiration, ideation och implementation har olika metoder använts för att nå slutresultatet. Dessa metoder är exempelvis semistrukturerad intervju, benchmark, persona, workshops, Wireframes och simulering. Dessa metoder utgör en bra grund till arbetet och slutresultatet. Genom att ha återkommande kontakt med användaren har projektet genererat en lösning som är baserad på användarens behov. Resultatet blev en ny digitaliserad arbetsprocess innehållande RFID-chip som möjliggör automatisk hopparning och digital dokumentering. Denna arbetsprocess förenar den traditionella renmärkningen men effektiviserar de aktiviteter som idag tröttar ut renskötarna och renarna. Genom att ha bättre koll på renarna och deras avelsträd, gör att rätt ren i slutändan blir slaktad. Alltså renarna som är äldst eller har sämst förutsättningar. Det kan också bidra till att ekonomin blir stabilare då samma mängder renar slaktas varje år. Ur ett hållbarhetsperspektiv gynnar detta ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet gynnas genom att skapa transparens inom samebyn och möjliggör att fler kan vara delaktiga under processen. Genom att hopparningen sker automatisk behöver inte renen stressas upp av människor som går omkring i hagen. Eftersom renens välbefinnande är en del i naturens ekologi bidrar det till ekologisk hållbarhet. / Today, reindeer marking is performed to keep track of which reindeer belong to which reindeer owner. To identify and distinguish the reindeer, they are counted manually, i.e., by people entering the enclosure and dotting the reindeer in a book. The process for marking the calves can take up to two days depending on whether all the reindeer have entered the enclosure, the process then becomes long and drawn out. This will be the starting points in the project, to identify the reindeer in a more efficient and sustainable way.  This work is for a bachelor’s thesis in industrial design engineering at Luleå University of Technology, which will develop a sustainable concept by making it easier for reindeer herders and make the identification and documentation of reindeer more effective. By combining traditional reindeer marking with modern technology, a sustainable solution is developed that also reduces the strain on the reindeer. Being able to connect the right calf with the right sway and gather the information in a common place that is easy to handle is a requirement for the solution.  The work has been followed by IDEO's three-phase process for user-centered design. During the phases inspiration, ideation and implementation, different methods have been used to achieve the end result. These methods are, for example, semi-structured interview, benchmark, persona, workshops, Wireframes and simulation. These methods form a good basis for the work and the end result. By having regular contact with the user, the project has generated a solution that is based on the user's needs.  The result was a new digitized work process containing RFID chips that enables automatic pairing and digital documentation. This work process unites the traditional reindeer marking but make the activities that today tire out the reindeer herders and reindeer more effective. By having a better look at the reindeer and their breeding trees, the right reindeer will eventually be slaughtered. That is, the reindeer that are the oldest or have the worst conditions. It can also contribute to a more stable economy as the same quantities of reindeer are slaughtered every year. From a sustainability perspective, this benefits economic sustainability. Social sustainability is benefited by creating transparency within the Sami village and enabling more people to be involved during the process. Because the connection takes place automatically, the reindeer do not have to be stressed by people walking around in the enclosure. Since the reindeer's well-being is part of nature's ecology, it contributes to ecological sustainability.

The method an individual uses to handle their passwords is an important measure to be able to protect their sensitive information from data intrusion. The amount of passwords a person uses is increasing rapidly, this leads to the individual having problems with remembering all of them. Using a password manager that stores all passwords, as well as creating unique strong passwords for different websites is a common solution for this problem.  This study aims to deepen the understanding of the individual's password management. Apple’s own password manager iCloud Keychain has been used as the platform of study. This study aims to seek answers on how secure the common user feels towards iCloud Keychain, as well as user experience point of views. How user friendly is the program and what challenges do users experience?  The study is primarily based on a questionnaire, which forms the basis for in-depth interviews with both a selected focus group as well as an expert interview.  The results show divided opinions about the level of security the users feel towards iCloud Keychain, and where connections can be seen based on users previous knowledge in the field. The conclusion includes that iCloud Keychain is quite a strong candidate on the market for password management but it has some issues when it comes to the overall user experience. Areas for development to create an even stronger candidate include amongst others, opening for use on a wider number of platforms, that is; unlocking the program from Apple's ecosystem. / Individens hantering av sina lösenord är en viktig åtgärd för att kunna skydda sin känsliga information från dataintrång. I dagsläget använder människor sig av ett större antal lösenord, vilket gör det svårare att komma ihåg dem. Att använda sig av en lösenordshanterare som samlar alla lösenord, samt även skapar unika lösenord för varje hemsida gör det säkrare för individen.  I denna studie fördjupas förståelsen för individens hantering av lösenord och dess användning av just Apples egna lösenordshanteringsprogram iCloud Nyckelring. Frågor kring användarens känsla av säkerhet gentemot programmet undersöks. Även användarvänligheten och utmaningar med användandet är några av huvudsakerna som undersöks.  Studien bygger framförallt på en enkät, som lägger grunden till en fördjupad intervju med en fokusgrupp samt en expertintervju.  Resultaten påvisar delade meningar kring säkerheten med iCloud Nyckelring, där samband kan dras utifrån om användaren har tidigare kunskap inom området eller inte. Slutsatsen inkluderar att iCloud Nyckelring är en ganska stark kandidat på marknaden för lösenordshantering, men den har vissa problem när det kommer till den övergripande användarupplevelsen. Utvecklingsområden för att skapa en ännu starkare kandidat är till exempel att öppna för användning på ett större antal plattformar, det vill säga; låsa upp programmet från Apples ekosystem.