Detta är en kvalitativ studie med syfte att fördjupa kunskaper om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar och tolkar begreppet demokrati. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna visat en förståelse för begreppet demokrati och kan ge exempel på hur de arbetar med demokratiska arbetsformer. Studiens slutsats är att lärare har en bred kompetens men tydligare mål i läroplanen hade underlättat för lärarna om vilket arbete som bör genomföras.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 gestaltar demokratifostran inom ramen för SO-undervisningen med särskilt fokus på vilka kommunikationsmöjligheter som erbjuds eleverna. Intresse för ämnet väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen där jag mötte olika gestaltningar och förhållningssätt gällande demokratifostran. För att undersöka detta vidare har jag observerat tre lärare utifrån vilka demokratifostrande inslag och kommunikationsmöjligheter de erbjuder eleverna. Studien bevittnade tre väldigt olika klassrumsmiljöer med påvisade goda exempel, men även en del brister. Bristerna gällde främst de kommunikationsmöjligheter som erbjöds eleverna, men även brist i visad respekt från lärarens sida. Studiens slutsatser är att demokratifostran förekom på en betydligt lägre nivå än väntat och skolor måste jobba mer aktivt med demokratifostran genom kvalitetskontroller av sina verksamma lärare.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland. Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför. Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie. Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet. Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur. När det gäller ytterligare läromedel, så använder matematiklärarna i den svenska skolklassen framförallt mycket konkret material, medan matematikläraren i den tyska skolklassen använder mycket skriftligt material utöver matematikboken. / Der Zweck dieser Studie ist, zu untersuchen und zu zeigen, welche Unterschiede und Ähnlichkeiten Teile des Mathematikunterrichtes im dritten Schuljahr, auf der einen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Linköping in Schweden und auf der anderen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Tamm-Hohenstange in Deutschland, aufweisen. Durch qualitative Interviews mit drei Mathematiklehrerinnen, Besuche in Klassenzimmern, eine Analyse der Mathematikbücher und weiterer Lehrmittel und eine Analyse der Dokumente, die offizielle Richtlinien enthalten, fand ich heraus, welche Unterrichtsform in der jeweiligen dritten Klasse am häufigsten vorkommt und warum dies so ist, welche Vorkenntnisse die Schülerinnen und Schüler in der jeweiligen dritten Klasse zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik hatten, welche Vorkenntnisse sie gemäß der offiziellen Richtlinien zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik haben sollen, welches Mathematikbuch in der jeweiligen Klasse verwendet wird und warum, und welche weiteren Lehrmittel außer dem Mathematikbuch verwendet werden und warum. Kurzgefasste Information zu internationaler vergleichender Forschung im Schulwesen und eine Übersicht über relevante Literatur, die die verschiedenen Unterrichtsformen und deren Konsequenzen für das Lernen und den Unterricht behandelt, bilden den theoretischen Hintergrund meiner Studie. Mein Verfahren für das Einsammeln und die Bearbeitung von Daten, sowie die ethische Stellungnahme, für die ich mich entschieden habe, beschreibe ich im dritten Kapitel. Die Ergebnisse zeigen, dass an die einzelnen Schüler/innen angepasster Unterricht diejenige Unterrichtsform ist, die im Mathematikunterricht in beiden Klassen am häufigsten vorkommt. Die Vorkenntnisse der Schülerinnen und Schüler in Mathematik zu Beginn des dritten Schuljahres unterscheiden sich. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass in der schwedischen Schulklasse mehr Wert darauf gelegt wird, dass die Schülerinnen und Schüler die Verbindung zwischen der Mathematik in der Schule und der Mathematik im wirklichen Leben verstehen, während von den Schülerinnen und Schülern in der deutschen Schulklasse erwartet wird, dass sie sich viele, zum Teil originelle, Kenntnisse und Fertigkeiten aneignen. Der auffälligste Unterschied beim Vergleich der Mathematikbücher ist, dass das Mathematikbuch, das in der deutschen Schulklasse verwendet wird, sehr viel umfangreicher ist als das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird. Das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird, weist hingegen eine deutlichere Struktur auf. Was die weiteren Lehrmittel betrifft, verwenden die Mathematiklehrerinnen in der schwedischen Schulklasse vor allem viel konkretes Material, während die Mathematiklehrerin in der deutschen Schulklasse viel schriftliches Material über das Mathematikbuch hinaus verwendet.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning.   Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas. Resultat i studien är att eleverna framhåller uppmuntran och beröm, belöning och arbetsformer som påverkande faktorer för deras motivation i skolarbetet.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.</p><p>Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.</p><p>Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.</p><p>Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.</p><p>Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur. När det gäller ytterligare läromedel, så använder matematiklärarna i den svenska skolklassen framförallt mycket konkret material, medan matematikläraren i den tyska skolklassen använder mycket skriftligt material utöver matematikboken.</p> / <p>Der Zweck dieser Studie ist, zu untersuchen und zu zeigen, welche Unterschiede und Ähnlichkeiten Teile des Mathematikunterrichtes im dritten Schuljahr, auf der einen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Linköping in Schweden und auf der anderen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Tamm-Hohenstange in Deutschland, aufweisen.</p><p>Durch qualitative Interviews mit drei Mathematiklehrerinnen, Besuche in Klassenzimmern, eine Analyse der Mathematikbücher und weiterer Lehrmittel und eine Analyse der Dokumente, die offizielle Richtlinien enthalten, fand ich heraus, welche Unterrichtsform in der jeweiligen dritten Klasse am häufigsten vorkommt und warum dies so ist, welche Vorkenntnisse die Schülerinnen und Schüler in der jeweiligen dritten Klasse zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik hatten, welche Vorkenntnisse sie gemäß der offiziellen Richtlinien zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik haben sollen, welches Mathematikbuch in der jeweiligen Klasse verwendet wird und warum, und welche weiteren Lehrmittel außer dem Mathematikbuch verwendet werden und warum.</p><p>Kurzgefasste Information zu internationaler vergleichender Forschung im Schulwesen und eine Übersicht über relevante Literatur, die die verschiedenen Unterrichtsformen und deren Konsequenzen für das Lernen und den Unterricht behandelt, bilden den theoretischen Hintergrund meiner Studie.</p><p>Mein Verfahren für das Einsammeln und die Bearbeitung von Daten, sowie die ethische Stellungnahme, für die ich mich entschieden habe, beschreibe ich im dritten Kapitel.</p><p>Die Ergebnisse zeigen, dass an die einzelnen Schüler/innen angepasster Unterricht diejenige Unterrichtsform ist, die im Mathematikunterricht in beiden Klassen am häufigsten vorkommt. Die Vorkenntnisse der Schülerinnen und Schüler in Mathematik zu Beginn des dritten Schuljahres unterscheiden sich. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass in der schwedischen Schulklasse mehr Wert darauf gelegt wird, dass die Schülerinnen und Schüler die Verbindung zwischen der Mathematik in der Schule und der Mathematik im wirklichen Leben verstehen, während von den Schülerinnen und Schülern in der deutschen Schulklasse erwartet wird, dass sie sich viele, zum Teil originelle, Kenntnisse und Fertigkeiten aneignen. Der auffälligste Unterschied beim Vergleich der Mathematikbücher ist, dass das Mathematikbuch, das in der deutschen Schulklasse verwendet wird, sehr viel umfangreicher ist als das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird. Das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird, weist hingegen eine deutlichere Struktur auf. Was die weiteren Lehrmittel betrifft, verwenden die Mathematiklehrerinnen in der schwedischen Schulklasse vor allem viel konkretes Material, während die Mathematiklehrerin in der deutschen Schulklasse viel schriftliches Material über das Mathematikbuch hinaus verwendet.</p>

<p>Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas. Resultat i studien är att eleverna framhåller uppmuntran och beröm, belöning och arbetsformer som påverkande faktorer för deras motivation i skolarbetet.</p>