The purpose of this study is to investigate how a selected group of educators work with and experience the use of audiobooks and read-alouds at preschool. The study is focused on how educators reflect about and work with audiobooks and read-alouds and whether there has been any change in the use of audiobooks at preschool, with the increasing popularity of audiobooks in society. The study rests on interviews conducted with a total of four educators from two preschools. The results show that the educators believe that read-alouds are an important part of children's language development, while audiobooks are seen as a complement to the read-alouds. The result also shows that audiobooks are rarely or never used in the preschool activities while read-alouds are taking into practice at least once a day, often more. / Syftet med studien är att undersöka en utvald grupp pedagogers arbete och erfarenheter av ljudböcker respektive högläsning på förskolan. Undersökningen fokuserar på hur pedagoger tänker och arbetar med ljudböcker respektive högläsning samt om det skett någon förändring i användandet av ljudböcker på förskolan i och med ljudböckernas ökande popularitet i samhället. Studien vilar på intervjuer som genomförts med totalt fyra pedagoger från två förskolor. Resultatet visar att pedagogerna anser att högläsning är en viktig del av barns språkutveckling medan ljudböcker ses som ett komplement till högläsningen. Resultatet visar även att ljudböcker sällan eller aldrig används i verksamheten medan högläsning sker minst en gång per dag, ofta mer.

As I have noticed how different teachers have various ways of organizing their teaching, despite following the same curriculum and having the same mission, a curiosity arose within me to investigate what makes the organization look so different between teachers. Therefore the aim with this report is to examine how teachers interpret the role teachers have in teaching and how this affects their teaching within problem solving in mathematics. To analyse this I have conducted a qualitative interview with ten active teachers who teach or has taught in primary school. The result of the study found that the teaching role is complex and varying, but is generally considered to be of the supervising and follow-up character within the working field of problem solving. The forms of work and the working methods are characterized by active learning where investigation and discussion are in focus. The difficulties are to create functional group dynamics to make the teaching rewarding, but also the higher requirements imposed on teachers´ competency. The positive effects generated by these forms of work and working methods are described as student motivating, but it also enhances discussions, leading to deeper understanding. / Då jag har märkt av att olika lärare har olika sätt att organisera sin undervisning på trots att de följer samma styrdokument och har samma uppdrag, blev jag nyfiken att ta reda på vad det är som gör att organiseringen ser så olika ut mellan lärare. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur lärare tolkar den roll läraren har i undervisningen och hur detta påverkar deras undervisning inom problemlösning i matematik. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ intervju av tio verksamma lärare som undervisar eller har undervisat i de lägre årskurserna. Resultatet av studien som framkom var att lärarrollen är komplex och varierande, men anses generellt vara av den handledande och uppföljande karaktärsrollen inom arbete med problemlösning. Arbetsformerna och arbetssättet karaktäriseras av aktivt lärande där undersökandet och diskussionen är i fokus. Svårigheterna är att skapa fungerande gruppdynamiker för att göra undervisningen givande, men också de högre kraven som ställs på lärares kompetens. De positiva effekter genererade av dessa arbetsformer och arbetssätt beskrivs som motiverande hos eleverna, men det berikar också diskussioner, som leder till djupare förståelse

The purpose of this report is to examine which working methods and forms of work some teachers for grades 1-3, describes that they use in mathematics teaching, what makes them choose the working methods and forms of work, and if their attitude to mathematics teaching changed in recent years. In order to examine this, qualitative interviews with six teachers have been implemented. It emerged that these teachers partly use a variety of working methods and multiple forms of work in their mathematics teaching even if this differs between different teachers. Their arguments to the choice of working methods and forms of work are that they believe that the chosen working method, or form of work, works based on their own experience and partly because it is timesaving but also that changes in working methods in other topics inspired. All teachers think they have changed their attitude to mathematics teaching in different ways. / Syftet med denna rapport är att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som några lärare i årskurs 1-3 beskriver att de väljer att använda i matematikundervisningen, vad som gör att de valt just dessa arbetssätt och arbetsformer samt om deras inställning till matematikundervisningen förändrats de senaste åren. För att undersöka detta har en kvalitativ intervju med sex lärare genomförts. Det framkom att dessa lärare till viss del använder ett varierat arbetssätt och flera olika arbetsformer i sin matematikundervisning även om det skiljer sig mellan olika lärare. Deras argument till val av arbetssätt och arbetsformer är dels för att de anser att dessa arbetssätt och arbetsformer fungerar, baserat på deras egen erfarenhet, dels för att det är tidsbesparande men även för att ändrade arbetssätt i andra ämnen inspirerat. Samtliga lärare anser att de ändrat inställning till matematikundervisning på olika sätt.

<p>By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results.</p> / <p>Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.</p>

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp från Adding it up (Kilpatrick, Swafford &amp; Findell, 2001), KOM-projektet (Niss &amp; Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor. Slutsatsen är att arbetssätt och arbetsformers betydelse är underordnad pro-jektets organisatoriska förutsättningar. / The study is based on the opinions of teachers, teachers for special education needs and the project manager’s about the significance of how to work me-thodically and the way work is organized in a mathematic project in year 3. The aim of this study is to identify how to work methodically and the way work can be organized in a mathematic project in order to develop the stu-dents’ mathematical ability, focusing the areas of arithmetic and from the perspective of special education needs. A qualitative method of investigation was chosen where information was gathered through a combination of inter-views, in groups, individually and via e-mail with representatives from each of the three groups of respondents. The analysis model has been constructed using concepts from the frameworks Adding it up (Kilpatrick, Swafford &amp; Findell, 2001), KOM-projektet (Niss &amp; Højgaard-Jensen, 2002) and Visible learning (Hattie, 2009). Our results show that teachers, teachers for special education needs and the project manager’s view is that several factors affect how to work methodically and the way work can be organized and the lack of time is a significant factor. The conclusion is that how to work methodically-and the way work can be organized are subordinate the project´s organiza-tional preconditions.

By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results. / Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

Studiens syfte var att belysa lärares och elevers uppfattningar om högläsning med koppling till medinflytande och hur lärare organiserar arbetet med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur organiserar och arbetar lärare med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande? Vad är det för inflytande eleverna upplever att de har under lärares högläsning och hur tas det till vara? Vad skulle eleverna vilja ha inflytande över och varför? Semistrukturerade intervjuer med 13 elever och 3 lärare har använts som datainsamlingsmetod. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt främst i den sociokulturella teorin men till viss del även i den kognitiva och teorin om föreställningsvärldar.   Lärarna har beskrivit hur de organiserar och arbetar med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande och delaktighet. Resultatet visar att elevernas möjligheter till medinflytande och delaktighet är beroende av vilken typ av arbetssätt och arbetsformer läraren praktiserar och studien lyfter fram exempel på såväl tillfällen då elevernas medinflytande är stort som när det är mer begränsat. Tydligt är att elevernas reaktioner och intressen är faktorer som är med och påverkar undervisningens innehåll. Diskussioner äger vanligtvis rum i helklass där det ges tillfällen för eleverna att göra sina röster hörda och får således vara meningsskapande av lektionsinnehållet. Resultatet visar även på att läroplanen och brist på resurser bidrar till att begränsa elevers inflytande. Resultatet från elevsvaren visar att majoriteten av eleverna tar initiativ till att interagera socialt när de inte förstår de ord de möter i högläsningen, vilket indikerar att eleverna ser högläsning som en aktiv och social process. Vidare framgår det att eleverna främst vill ha medinflytande över undervisningens innehåll i form av att få välja vilka böcker läraren ska läsa. Ett återkommande svar hos eleverna är dock ”vet inte”. Det tyder inte på att eleverna inte vill utöva medinflytande över exempelvis arbetssätt och arbetsformer utan snarare är en mer tänkbar förklaring att de krävs en del för att praktisera autonomi. / The purpose of the study was to illustrate both teachers´ and pupils´ perceptions about reading aloud in connection with influence and how teachers organize the work of reading aloud to meet pupils´ opportunities for influence. These are the questions I have chosen to be the base of my study: How do teachers organize and work with reading aloud in order to meet pupils´ opportunities for influence? What kind of influence do the pupils feel they have and would like to have during these reading aloud sessions, and how are they taken into consideration? What would the pupils like to have influence over and why? Semi-structured interviews were used as a method for collecting data and 13 young students and 3 teachers were interviewed. The study takes its theoretical starting point mainly in the sociocultural theory but also to a certain extent in the cognitive and the theory of envisioning literature. The teachers described the way they work in read-aloud situations and in what way influence and participation is given to the pupils in the teaching moment. The results show that the pupils´ opportunities for influence and participation depend on which type of working models and forms the teacher practices. Examples of both when the pupils´ influence is greater and limited are included in the study. Clearly the pupils´ reactions and interests are factors that will affect the teaching content. Discussions usually occur with the whole class and opportunities for the pupils to speak are created which means they are therefore included in the teaching content. The result also show that the curriculum and the lack of resources limit the pupils´ influence. The results also show that the majority of the pupils are taking initiative to interact socially when coming across vocabulary that is unfamiliar to them in read-aloud situations. This indicates that they believe these situations to be both active and social processes. The results also suggest that the pupils would like more influence over the teaching content, mostly in form of choosing which book to read aloud. The answer that reoccurs most is “I don’t know” in the pupils´ answers. The results, however, do not show that no influence over working methods and forms are wanted. A more conceivable answer is therefore that it requires experience to practice autonomy.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.