Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att med fokus på platsbaserad undervisning skapa förståelse för hur lärare kan arbeta med undervisning utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i förskoleklass och årskurs 1–3. Studien undersöker vilken betydelse plats har för undervisning och lärande, vilka fördelar platsbaserad undervisning kan medföra samt vilka begräsningar som kan hindra skolor från att implementera denna undervisningsmetod. Följande frågeställningar valdes: Vilka pedagogiska och didaktiska vinster kan en platsbaserad undervisning medföra? Vilka hinder och begränsningar kan försvåra implementeringen av platsbaserad undervisning? Hur kan undervisning utanför klassrummet bedrivas i praktiken inom de samhällsorienterande ämnena? Två primära sökmetoder har använts för att finna ett relevant urval, databassökning och manuell sökning. Analysen av urvalet visar att platsen har en betydelsefull inverkan på undervisningen och lärandet. En platsbaserad undervisning ökar elevernas engagemang, deltagande och ökar elevernas förmåga att komma ihåg sina kunskaper. Forskningen visar dock att det finns aspekter som försvårar implementeringen av undervisningsmetoden för yrkesverksamma lärare. Studien visar slutligen på allmänna aspekter som lärare med fördel kan ha i åtanke vid genomförandet av undervisning utanför klassrummet på olika platser.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och  ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats. Materialet har analyserats i två etapper, med början i en empiri nära, tematisk analys. Verksamhetsteorin är teoretisk utgångspunkt och analysverktyget som inspirerats av Engeströms modell för verksamhetssystem har varit vägledande i den andra etappen av analysen. Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation. / The aim of this study is to describe, analyse and understand teaching of mathematics in lower primary school. More precisely, the aim is to investigate what this teaching offers pupils in some classrooms in terms of learning, when the content of teaching is written calculation methods for addition and subtraction. Teachers’ and pupils’ activities are in focus, as well as what it is possible for the pupils to learn as a consequence of these activities. Collection of data has been carried out in five classes, starting in spring when the pupils were in second grade and finished by the end of the autumn, when the pupils were in third grade. The video-recorded material comprises a total of 24 lessons. The collected research material has been analysed in two steps, where the first step can be described as empirically oriented and thematical. The theoretical perspective is Activity theory (CHAT) and an analysing tool, inspired by Engeström’s model has guided the second step of the analysis. The result demonstrates four types of teaching activities in mathematics, which leads to possible learning that varies in relation to the educational goals set in the curriculum (Lgr11). It is also shown that teachers and pupils make use of a variety of characteristic methods, which can be sorted into five groups, primarily based on ability aspects that are actualised by different methods. These are methods, where (1) procedures, (2) concepts and connections, (3) mathematical communication and reasoning, and (4) interest and confidence are in focus. There is also a fifth group, but it deviates from the others, as it consists of methods that contribute to (5) stumbling blocks, which in turn means that they become challenges for teachers as well as pupils. The results are discussed in relation to other research about teaching and learning mathematics.

En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

Författare: Julia Elfström & Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.

This study aims to explore future forms of work and their connection to innovation capabilities. Moreover, to deep-dive into how the gig-economy might evolve through business model innovation within knowledge-intense professions. The gig-economy as a phenomenon is relatively new and previous research is limited. Due to the limited amount of research, it’s safe to assume that the gig-economy still is in an early developing phase and that possible business model development therefore is valuable to predict. The method for this study is a forecast analysis where data from 21 respondents have been collected as well as secondary sources such as newspapers, media, webbinairs and reports. Through thematic analysis of the collected data the study predicts seven upcoming and current trends. These trends lay the groundwork for a scenario prediction resulting in four potential futures for the gig-economy: The public opinion rules, The individual rules, The business giants’ rules and The niche businesses rules. The study finds that the gig-economy has a natural place in the future of work and that it can contain elements which fosters innovation capabilities, partly through open innovation and sharing of competences and knowledge. / Denna studie ämnar undersöka framtidens arbetsformer och hur dessa kan främja innovation. Dessutom djupdyker studien i hur gig-ekonomi kan komma att utvecklas genom affärsmodellsinnovation för kunskapsintensiva yrkesgrupper. Gig-ekonomi är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning på området är begränsat. På grund av arbetsformens unga ålder finns det anledning att tro att vi är i en tidig fas av denna affärsmodell och att det kan finnas ett värde i att undersöka hur en förväntad utveckling kommer se ut. Studien har omvärldsanalys som huvudsaklig metod där data från 21 respondenter samlats in tillsammans med sekundärdata från tidningar, medier, webbinarier och rapporter. Genom tematiska analyser framkommer sju aktuella trender. Dessa trender ligger till grund för ett scenariokors med fyra potentiella framtidsscenarion för gig-ekonomin, opinionen styr, individen styr, företagsjättarna styr och nischade företag styr. Slutsatsen mynnar ut i att gig-ekonomi har en självklar del i framtidens arbetssätt och att gig-ekonomi innehåller element som kan främja innovation, inte minst genom open innovation och delande av kompetens och kunskap.